Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vändningen ingen av experterna såg komma

WHO:s generaldirektör var för pessimistisk. Vita husets smittskyddsexpert alltför negativ. Brittiska regeringens vaccinexpert gissade galet. Alla underskattade hur snabbt vaccinet mot covid-19 skulle tas fram.
Daniel Åhlin, journalist och författare.
Foto: Warp News
Anders Tegnell sa i en intervju med DN den 3 mars 2020 att vaccin i allmänhet är ”svåra att få fram”. Att ett läkemedelsföretag hoppas få fram ett före årsskiftet tyckte han lät ”väldigt optimistiskt”.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Antony Fauci tillrättavisade den alltid lika optimistiske president Trump med att: ”Det kommer att ta minst ett till ett och ett halvt år, oavsett hur fort vi arbetar.”
Foto: GRIPAS YURI/ABACA / STELLA PICTURES/GRIPAS YURI/ABACA

WHO:s generaldirektör var för pessimistisk. Vita husets smittskyddsexpert för negativ. Brittiska regeringens vaccinexpert gissade galet. 

Och hemma i Sverige var Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell helt ute och cyklade. Han skulle satsa en slant på att vi skulle uppnå flockimmunitet innan vi fick ett vaccin. 

– Nästan ingen trodde att det skulle gå så snabbt. Och nu har vi inte bara ett coronavaccin utan flera, säger journalisten Daniel Åhlin som skrivit en bok om vaccinkapplöpningen.    

Sista december 2019 rapporterade hälsovårdsmyndigheten i staden Wuhan i Hubeiprovinsen i Kina ett antal fall av lunginflammation, en del riktigt allvarliga. Många av dem tycktes kopplade till stadens fisk- och djurmarknad. 

Bara tio dagar senare, 10 januari 2020, la kinesiska forskare ut RNA-sekvensen för det nya viruset SARS-CoV-2. I praktiken innebär det startskottet för möjligheten att ta fram läkemedel och vaccin mot det nya viruset. 

Men vid denna tidpunkt misstänker få att viruset ska utvecklas till en dödlig pandemi och att världens länder kommer att vilja vaccinera sina befolkningar. Några dagar efter rapporten från Wuhan lägger svenska Folkhälsomyndigheten ut ett pressmeddelande om det nya coronaviruset. Myndigheten ”bedömer risken för att smittan sprids till Sverige som mycket låg”. 

– Ingen trodde att det skulle kunna finnas ett vaccin klart mot den nya smittan drygt ett halvår senare, säger journalisten Daniel Åhlin som jobbar på sajten Warp News.

”Coronavaccinen är en historisk bedrift”

Bara sju månader efter att kinesiska forskare lagt ut det nya virusets genetiska struktur finns världens första vaccin mot den nya smittan. Den 11 augusti 2020 registrerar Ryssland vaccinet Sputnik V. Det börjar produceras i stor skala strax därefter. I början av december startas vaccinering av Moskvas befolkning, rapporterade svenska Yle. 

– Och i dag finns det ett handfull coronavaccin och vi har vaccinerat en stor del av befolkningen. Coronavaccinen är en historisk bedrift som saknar motstycke, säger Daniel Åhlin. 

Det gamla vaccinrekordet är från 1960-talet med ett påssjukevaccin som togs fram på bara fyra och ett halvt år. Normal tid för att forska fram och utveckla ett helt nytt vaccin anses annars vara åtminstone omkring åtta-tio år. 

Och i början av pandemin var det också många - för att inte säga de flesta – av världens ledande experter som var alldeles av banan och underskattade tidsrymden för att få fram coronavaccin. 

– Man trodde fel ganska rakt igenom, konstaterar journalisten Daniel Åhlin. 

Ett och ett halvt år kallades ”löjligt optimistiskt”

De förhoppningsfulla sa, under våren förra året, att det kanske skulle ta tolv till arton månader. I början av februari 2020 sa exempelvis WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus att det första nya vaccinet skulle vara tillgängligt inom 18 månader.

I början av februari 2020 sa exempelvis WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus att det första nya vaccinet skulle vara tillgängligt inom 18 månader.
Foto: LU YANG / XINHUA/POLARIS/IBL

Antony Fauci, Vita husets vaccinexpert och chef för amerikanska smittskyddsmyndigheten NIAD (National Institute of Allergy and Infectious Diseases) tillrättavisade den alltid lika optimistiske president Trump med att: ”Det kommer att ta minst ett till ett och ett halvt år, oavsett hur fort vi arbetar.”

Många tyckte att även Faucis prognos var fullkomligt orealistisk. Professor Paul Offit, medlem av USA:s vaccinrådgivande organ och en av uppfinnarna av rotavirusvaccinet, sa så här till CNN: ”När Dr. Fauci sa 12 till 18 månader, tyckte jag att det var löjligt optimistiskt. Och jag är säker på att han också tyckte det.”

Flockimmunitet före vaccin trodde Tegnell

Även i Sverige var tongångarna försiktiga. Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell sa i en intervju med DN den 3 mars 2020 att vaccin i allmänhet är ”svåra att få fram”. Att ett läkemedelsföretag hoppas få fram ett före årsskiftet tyckte han lät ”väldigt optimistiskt”. 

En dryg månad senare säger statsepidemiolog Tegnell på en presskonferens att han hellre skulle satsa på att flockimmunitet kommer före ett vaccin: ”Vilket som kommer först, att vi når flockimmunitet eller att det finns ett vaccin, det är svårt att veta. Men jag skulle nog satsa en slant på att vi kommer att nå den immunitetsnivån innan ett vaccin är tillgängligt.”  

Få experter och tyckare vågade ens hoppas på att vaccineringen skulle hinna starta under 2020. Nu har det getts över en miljard vaccindoser världen över. 

Warp News, som ger ut boken, arbetar under parollen ”faktabaserade optimistiska nyheter”.

– Det rapporteras mycket om vaccinbiverkningar, försenade leveranser och internationella konflikter som att man stoppar export av vaccin. Vi kände att det här var en historia som inte berättats tidigare, säger Daniel Åhlin. 

”Gemensam fiende och obegränsade resurser”

Det finns många bidragande förklaringar till den rekordsnabba utvecklingen av coronavaccin är flera, menar han. 

– När alla världens länder och forskare får en gemensam fiende och nästan helt obegränsade resurser, ja då lyckas man. 

Framtagningen av vaccin har gått fortare än någon expert förutsåg.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN

Världens rika länder gjorde enorma ekonomiska satsningar, man byggde upp vaccinfabriker och de vaccintillverkande företagen fick generösa villkor som skyddade dem från finansiella risker. 

– Man satsade brett på många olika vaccinprojekt, chansade och lyckades, säger han Daniel Åhlin och tillägger:

– Dessutom har man forskat ganska länge och mycket på coronavirus, så inget av detta skulle varit möjligt om man inte finansierat grundforskning. 

Vaccinen fick snabbspår 

Tillsynsmyndigheterna som godkänner läkemedel la också mycket annat på is och fokuserade på att granska vaccin och andra läkemedel mot covid-19. Vaccinen fick snabbspår vilket gjorde att de kunde börja tillverkas och användas innan de var godkända.  

– Det betyder inte att coronavaccinen inte är säkra, man har följt all praxis för kliniska prövningar. Men det administrativa maskineriet har gått mycket snabbare än normalt. Företagen kunde skicka in data allteftersom, under tiden de testades, säger Daniel Åhlin.  

Forskare världen över publicerade och delade snabbt och generöst med sig av ny kunskap, inte minst i redan upparbetade forskningsnätverk. 

– Både forskare och vaccinföretag har lagt prestigen åt sidan och samarbetat. Man har haft en gemensam fiende som alla ville besegra, säger Daniel Åhlin. 


Milstolpar i vaccinracet

* 31 December 2019. Hälsovårdsmyndigheten i Wuhan rapporterar ett kluster av lunginflammationsfall, varav en del riktigt allvarliga. Många tycks ha samband med djurmarknaden. 


* 10 januari 2020. Kina delar med sig av RNA-sekvensen för det nya viruset SARS-CoV-2. Att virusets genetiska uppbyggnad finns tillgänglig innebär i praktiken startskottet för världens forskare. Nu kan arbetet med att ta fram vaccin och andra läkemedel börja.    


* 10 februari 2020. WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus säger att det första vaccinet mot det nya coronaviruset skulle kunna vara tillgängligt inom 18 månader.


* Mars 2020. Donald Trump är, som vanligt, optimistisk och utlovar i princip ett vaccin inom några månader. Presidenten får bassning av läkaren Antony Fauci, chef för amerikanska NIAID (National institute of allergy and infectious diseases) och medlem i Donald Trumps White House Coronavirus Task Force. Fauci säger att ”Det kommer att ta minst ett till ett och ett halvt år, oavsett hur fort vi arbetar.” Men många tyckte att även Fauci var för optimistisk.


* 3 mars 2020. Anders Tegnell intervjuas av DN och säger: ”Vaccin är i allmänhet svåra att få fram. Sedan krävs det omfattande och tidskrävande tester varefter man ska ta fram en produktionskapacitet på flera hundra miljoner doser. Och Covid-19 är nytt, vi vet ju hur man tar fram ett influensavaccin men här har vi ett virus som vi aldrig tidigare tagit fram ett vaccin för.” 

Att ett läkemedelsföretag sagt att de hoppas på att få fram ett vaccin innan årsskiftet tycker statsepidemiologen låter väldigt optimistiskt och inget han skulle ”satsa så mycket pengar på” . 

Vid en presskonferens drygt en månad senare säger Tegnell att han hellre skulle satsa pengar på att flockimmunitet kommer före vaccin. 

”Vilket som kommer först, att vi når flockimmunitet eller att det finns ett vaccin, det är svårt att veta. Men jag skulle nog satsa en slant på att vi kommer att nå den immunitetsnivån innan ett vaccin är tillgängligt.” 



* 17 april 2020. Den brittiska regeringens chefsrådgivare och Vaccine Taskforce-ledare, Sir Patrick Vallance, säger till BBC att det inte är särskilt troligt att det kommer ett vaccin under 2020 utan att 12-18 månader är en realistisk tidsplan.


* Den 11 augusti 2020 registrerar Ryssland världens första vaccin mot den nya smittan - vaccinet Sputnik V. Det börjar produceras i stor skala strax därefter. I början av december startas vaccinering av Moskvas befolkning, rapporterade svenska Yle. 


* 2 december 2020 godkänns Pfizer och Biontechs mRNA-vaccin Comirnaty för användning i Storbritannien och de första vaccinationerna genomförs strax därefter. EU-kommissionen godkänner det för nödanvändning i alla EU-länder den 21 december 2020. 


* 18 december 2020 godkänns Modernas vaccin, även det baserat på den nya mRNA-teknologin, för nödanvändande i USA. Det godkänns i EU den 6 januari 2021.


* 30 december 2020 Astra Zenecas Vaxzevria godkänns för användning i Storbritannien och i EU den 29 januari 2021. 


* 31 december 2020 Kina godkänner sitt första vaccin från statliga Sinopharm för allmänt bruk. Men innan dess hade Kina redan börjat vaccinera sin armé med vaccinet. 


Källor: Daniel Åhlin, författare till boken The corona vaccine revolution utgiven av Warp News, Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC.

På en pressträff meddelade Lena Hallengren att man skjuter fram vaccinmålet att alla vuxna ska ha blivit erbjudna en dos vaccin till 5 september.