Tidigare i veckan kunde Expressen avslöja att den ansedda vetenskapstidskriften Science spridit uppgifter från en medlem i Mewas, en Facebookgrupp som är starkt kritisk till Sveriges coronastrategi.
Bakgrunden är en rapport i vetenskapstidskriften New England Journal of Medicin av den svenske barnforskaren Jonas F Ludvigsson, professor vid Karolinska institutet, som argumenterar för att skolstängningar inte är ett bra redskap mot coronapandemin.
Ludvigsson anklagas för att ha utelämnat information om att det fanns en 68-procentig överdödlighet bland barn 7-16 år mellan mars och juni i fjol. Fakta som han la till i en pendang till studien den 1 mars, 11 dagar efter att den publicerats.
KI-forskaren har tidigare sagt att han slutat forska om covid-19 på grund av hot och påtryckningar.
Begärda mejl till Tegnell
I artikeln i Science refererar den Berlinbaserade journalisten Gretchen Vogel till kritik från ”privatpersonen” Bodil Malmberg, som anklagar Ludvigsson för att inte tagit med uppgifter om överdödligheten.
Malmberg stöder sin tes på en mejlkorrespondens mellan statsepidemiolog Anders Tegnell och Jonas F Ludvigsson som hon begärt ut. Men det som inte framkommer av Science-artikeln är att Bodil Malmberg är med i Mewas – något som Gretchen Vogel inte visste om.
”Jag känner till diskussionen om Mewas i Sverige. Jag frågade inte Bodil Malmberg om hon var med i gruppen, men jag tycker i slutändan inte att det är relevant för storyn”, skriver Vogel till Expressen.
I artikeln refererar Vogel även till kritik mot Ludvigsson från en annan Mewasmedlem, David Steadson, som påstår att Ludvigssons rapport är missvisande.
Gretchen Vogel säger att hon kände till Steadsons engagemang i Mewas, men att det heller inte var relevant för hennes artikel, och att hon intervjuat forskaren Antoine Flahault som var en av tre medförfattare till Steadsons inlägg.
Information utelämnades
I artikeln i Science utelämnar även Gretchen Vogel att Jonas F Ludvigsson, i ett svar till sin artikel, skrivit att Socialstyrelsen inte kopplar något av barndödsfallen under referensperioden till covid-19. Ludvigsson refererar till personlig kommunikation, men faktaunderlag från Folkhälsomyndigheten stöder att inga barn dog av covid-19 före 28 maj i fjol.
Gretchen Vogel menar att det ändå inte besvarar frågan om varför barnen dog – eftersom man inte provtog barn i särskilt stor utsträckning i våras.
”Jag ser det som fullt möjligt att några av dessa 51 som dog har smittats utan att få en diagnos”, skriver hon.
Hon begärde heller inte ut information från Socialstyrelsen eller FHM, utan förlitade sig på mejlen från Bodil Malmberg.
Science-journalisten menar att huvudpoängen med hennes artikel var att visa att Jonas F Ludvigsson inte poängterade överdödligheten tillräckligt tydligt i sin rapport.
”I stället för att rapportera om den slående upptäckten, så hittade han sätt att kombinera fakta så att den försvann.”
Många dog av ”övriga orsaker”
Dagens Nyheter har undersökt vad överdödligheten bland barn berodde på i fjol. Enligt Socialstyrelsen berodde 24 av 51 dödsfall på ”övriga orsaker”, till exempel fallolyckor och drunkningar, och den näst vanligaste orsaken var tumörer.
”Inget barn under 20 år har första halvåret 2020 fått underliggande dödsorsak covid”, skriver Socialstyrelsen till DN.
Myndigheten ska gå till botten med dödsorsakerna i en preliminär helårsrapport som publiceras senare i mars, skriver DN.
Gretchen Vogel anser att det trots detta inte går att utesluta att dödsfallen kan kopplas till pandemin.
”Ingen kan säga det med säkerhet innan någon undersökt frågan noggrant”, skriver hon.
Premium
Premium
Premium