Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Professorn: Proven kan missa immunitet

Tester visar att färre Stockholmare har antikroppar än Folkhälsomyndigheten trott.
Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Den nya antikroppsstudiens resultat förbryllar matematikprofessorn Tom Britton. 

Om siffrorna för antalet smittade stämmer kan det innebära att dödligheten är högre än man trott – eller att man ännu inte vet tillräckligt om immunitet och antikroppar.

– Kroppen har flera olika sätt att utveckla immunitet, säger professor Mia Phillipson i ”Aktuellt.”

De nya antikroppsstudierna som presenterades på onsdagen visade att enbart 7,3 procent av stockholmarna hade utvecklat antikroppar, och alltså varit smittade av coronaviruset i mitten av april. ”Något lägre” än förväntat, menade statsepidemiolog Anders Tegnell, men sa att det inte var långt ifrån beräkningarna.

Desto mer förvånad blev Tom Britton, professor i matematisk statistik vid SU, som menar att det visst var en stor skillnad. Han har gjort tidigare modelleringar som, likt Folkhälsomyndighetens, hade beräknat att fler skulle vara smittade då. 

Det finns två möjliga förklaringar till resultaten, enligt Britton:

– Det ena är att de tidiga prognoserna är fel. Om man tittar på Folkhälsomyndighetens tidigare prognos och även min prediktion så var den bästa uppskattningen då ungefär 18 procent. Det finns en massa osäkerheter så klart, men det är en ganska stor skillnad. Bägge kan inte stämma, säger han. 

Om antalet smittade enligt studien stämmer, vad gör det med beräkningarna på virusets dödlighet? 

– Det betyder att dödligheten är högre, men det betyder inte alls nödvändigtvis att allt fler kommer att dö. Men det betyder att dödligheten, alltså risken att dö om man smittas, är högre än vad jag och andra har trott. Men det betyder inte att allt fler kommer att dö – det är otvetydigt att kurvorna pekar neråt. Det blir färre och färre som smittats, färre och färre som dör. 

Professorn: Svårt att tro

Men det finns också en annan möjlig förklaring till skillnaden mellan studiens resultat och de tidigare beräkningarna, som forskarna diskuterar just nu. 

– Den tidigare prognosen handlar om hur många som är smittade och den som kom nu handlar om hur många som har antikroppar. Det skulle kunna vara så att somliga som smittats inte har antikroppar, säger Britton. 

Han tillägger att det kan finnas fler genetiska aspekter som man kan ha missat i modelleringarna som kan påverka utfallet i antikroppstesterna. 

Mia Philippson, professor i fysiologi, tog i SVT:s ”Aktuellt” upp just en sådan aspekt: Att någon som smittats har en immunitet som inte syntes på antikroppsprovet. 

– Jag tror att den kan vara ett resultat av flera olika faktorer. Det kan bero på att viruset inte är lika smittsamt som vi trodde, eller att vi utvecklar immunitet som inte detekteras av testerna, sa hon i programmet.

– Kroppen har flera olika sätt att utveckla immunitet. Antikroppar produceras av b-celler, men vi har också t-celler som även de känner igen viruset och virusinfekterade celler.

Troligtvis är det en kombination av de två möjliga förklaringarna som ligger bakom resultaten, menar professor Tom Britton.

– Jag gissar att det är en kombination. Jag har svårt att tro att det bara är modelleringen som slår fel och att endast 7,3 procent har exponerats för covid-19.

Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet.Foto: Mikael Wallerstedt / Pressbild UU

Utvecklar alla antikroppar? 

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, säger i en intervju med DN att studiens resultat troligtvis stämmer – men att frågetecknen handlar om hur många av de som har exponerats av viruset som utvecklat antikroppar. 

Hon är med i gruppen som forskar på antikroppssvar och har bidragit med underlag till Folkhälsomyndigheten. Gunilla Karlsson Hedestam säger till DN att det ser ut som att alla med kännbara, kliniska symtom, utvecklat antikroppar. 

– Vi ser att de som haft en allvarlig infektion och lång stimulering av immunsystemet har väldigt höga antikroppssvar.

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet.Foto: Fotograf Ulf Sirborn

Knäckfrågan är i vilken utsträckning de som inte har känt symtom alls, eller enbart milda symtom, har utvecklat antikroppar. Och nivån av antikroppar som en person har spelar också in i sammanhanget för immuniteten. Och där vet man fortfarande för lite, menar Karlsson Hedestam. 

– Har man ett positivt antikroppssvar är det väldigt troligt att man har ett skydd. Men vilka nivåer av antikroppar man måste ha för att få skyddet, det kan vi inte svara på exakt, säger hon till DN.

Brittisk studie fokuserar på vilka som drabbas av covid-19.