Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Testproblemen i förorterna kända – i flera månader

Den nya granskningen visar att testerna av covid-19 i förorterna fick vänta i fyra månader – fast Region Stockholm kände till problemen. Frida Sundkvist berättar mer.
Ronna centrum i Södertälje, ett av områdena där minst hemtester gjordes.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Husby.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Husby.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
I december kunde Expressen i en omfattande granskning avslöja att hemtestningen i Region Stockholm framför allt nyttjats av den rikare medelklassen.
Foto: MARCO OTTICO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

I flera månader har Region Stockholm känt till att covid-testningen i utsatta områden inte har fungerat. 

Trots det har åtgärderna uteblivit.

Läkare är nu starkt kritiska till att regionen inte prioriterar dem som löper stor risk att bli allvarligt sjuka. 

– Vi fick till svar att det inte var aktuellt, säger en läkare till Expressen.

Men i december kunde Expressen i en omfattande granskning avslöja att hemtestningen i Region Stockholm framför allt nyttjats av den rikare medelklassen.

Nu kan Expressen avslöja att Region Stockholm i flera månader har känt till att covid-testningen i utsatta områden har fungerat bristfälligt.

Både forskning och erfarenhet från våren 2020 visar att personer med lägre utbildning och låginkomsttagare löper störst risk att bli allvarligt sjuka och dö av covid-19. 

Trots det har åtgärderna uteblivit. 

– Vi läkare har fört fram att vi måste förenkla provtagning för våra invånare, men fick till svar att det inte var aktuellt, säger en läkare i ett utsatt område.

Smittskyddet kallade till möte i oktober

Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare har flera gånger lyft fram vikten av att smittspåra för att kunna bromsa smittan.

Den 7 oktober höll Smittskydd Stockholms läkare Jenny Stenkvist ett digitalt möte med läkare från vårdcentraler i utsatta områden, som Fittja, Husby, Akalla, Skärholmen, Tensta och Rinkeby om varför färre testar sig där. 

Region Stockholm dröjde nästan fyra månader med åtgärder för att öka covid-testningen i utsatta områden.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Enligt mötesanteckningarna var det redan då känt att färre testade sig i Stockholms utsatta områden, och att smittskyddet redan då var oroade.

På mötet den 7 oktober konstaterades följande: 

Färre testar sig i områden där många inte har svenska som första språk. 

Språk är ett hinder. Instruktioner för att beställa ett test är framför allt på svenska. 

Fler än i andra områden saknar personnummer, vilket behövs för att beställa covid-test.

Många saknar smarta telefoner, vilket även det behövs för att beställa covid-test.

Få har tillgång till bil och kan inte ta sig till drive in-testning.

En möjlig lösning som diskuterades var en mobil teststation, som använts framgångsrikt i Tyskland, framgår det av mötesanteckningarna. 

Men planerna på att öka testningen i utsatta områden blev liggande hos Karolinska Universitetslaboratoriet i flera månader.

– Vi såg det här provtagningsmönstret tidigt. Regionen har haft siffror på att personer från utsatta områden provtas i mindre omfattning sedan oktober. Men inget har hänt, säger en läkare i ett utsatt område.

– Det är bra att ni fört fram det i ljuset, fortsätter läkaren och syftar på Expressens granskning från december om vilka som hemtestar sig.

Bostadsområdet Tensta i nordvästra Stockholm.
Foto: ALI LORESTANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Läkare hann inte smittspåra

I slutet av oktober och början av november slog den andra covid-vågen till i Stockholm. 

Vårdcentralerna i utsatta områden, som skulle testa och smittspåra dem som inte kunde beställa ett test digitalt via en app, blev snabbt överbelastade när smittspridningen ökade. 

Smittspårning kunde bara ske måndag till fredag, klockan 9-17.

Magnus Isacson arbetar på Tensta vårdcentral och är ordförande för SFAM, svensk förening för allmänmedicin. Han bekräftar att regionen inte skjuter till extra resurser för att kunna smittspåra i utsatta områden där fler exempelvis talar andra språk än svenska.  

– Vi får inga extra resurser och har inte kunnat ha någon som smittspårar på helgerna, säger han.

Att bedriva jämlik vård är inte möjligt med de resurser de får i dag.

– När man pratar om standardersättning för all vård får vårdcentralen lite mer för att den ligger i ett utsatt område men absolut inte så att det räcker till en jämlik vård, säger han.

Först nu i mitten av januari är åtgärder på plats för att öka testningen. I dagarna kommer en mobil teststation att börja användas. 

– Självklart hade det varit bättre om den kom på plats tidigare, men det har varit administration och utbildning, säger smittskyddsläkare Maria Rotzén Östlund.

Tre och en halv månad efter mötet?

– Det är en del administration från idé till en helt ny lösning. 

Vi är i en pandemi med ett dödligt virus. Det tog tre och en halv månad från ert möte. Är det rimligt? 

– Jag håller med om att det hade varit bättre om det kommit på plats tidigare, säger Maria Rotzén Östlund. 

Smittskyddsläkare Maria Rotzén Östlund.
Foto: Region Stockholm
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Tänker regionen mindre på att minska smittspridning i områden där fler inte har svenska som första språk?

– Från smittskyddets sida, absolut inte. Tvärtom. 

Det är Karolinska Universitetslaboratoriet som ansvarat för att ta fram lösningen som dragit ut på tiden.

”Det är ett ganska stort jobb att ta fram en ny process så som upprättandet av mobila enheter. Förberedelser för första bussen har pågått under en tid för att säkra infrastruktur, processer, informatik med mera”, skriver funktionschef Claes Ruth på Karolinska Universitetslaboratoriet.

Planen är att ha fyra mobila teststationer, men för de resterade tre återstår fortfarande upphandlingen. Planen är att de tre resterande stationerna även ska användas för vaccinationer.

Expressens tidigare avslöjanden

I början av pandemin avslöjade Expressen att regionens smittskyddsläkare dröjde närmare två veckor med att införa åtgärder för smittspridning runt Järvaområdet – trots att sjukvården larmade om ett stort antal allvarligt sjuka därifrån. 

I somras avslöjade Expressen i en postnummergranskning att personer från socioekonomiskt svagare områden hade fler som blev sjuka i covid-19, medan rikare områden undvek smittan.

Och efter ännu en postnummergranskning avslöjade Expressen i slutet av förra året att hemtesterna för covid-19 framför allt används av rikare områden – trots att till exempel regionens eget forskningscenter kommit fram till att personer med låg inkomst löper fyra gånger så stor risk att dö i covid-19 som höginkomsttagare. I flera veckor nekade Karolinska Universitetslaboratoriet till att lämna ut uppgifter om hur många hemtester som beställts per postnummer. Det var genom att begära ut uppgifterna från trafikförvaltningens taxibeställningar som uppgifterna till slut lämnades ut, och Expressen kunde avslöja att testningen i regionen inte är jämnt fördelad. 





Se också:

Frida Sundkvist om smittspridningen i förorter.