Socialt utsatta personer löper högre risk för att bli svårt sjuka och dö i covid-19, visar forskning på faktorer som födelseland, utbildning, inkomst och yrke. Mot den bakgrunden har Folkhälsomyndigheten bestämt att socioekonomi ska vägas in vid prioriteringen av vaccin.
Men när myndigheten exemplifierade med hemlösa och papperslösa kom hård kritik från bland andra Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M), vilket ledde till att exemplen togs bort. Samtidigt kvarstår prioriteringen.
Nytillträdda jämställdhetsministern Märta Stenevi (MP), som även ansvarar för arbetet mot segregation, kallar debatten för sorglig.
– Det är tråkigt att se att vissa partier försöker göra en politisk poäng av det som handlar om att stoppa smittspridningen och rädda liv, säger hon.
”Handlar inte om en sortering”
Ulf Kristersson invänder också mot hur man praktiskt ska mäta social utsatthet. Han anser att grupper riskerar att ställas mot varandra och att man ytterligare belastar regionerna som redan har tuffa vaccinmål.
En allmän vaccinering ska vara just allmän och präglas av likabehandling, säger M-ledaren till Aftonbladet. Enligt Märta Stenevi drar Kristersson ”konstiga slutsatser”.
– Det handlar inte om en sortering, att gräva bland individer eller att ställa folk mot varandra. Det är en fråga om att rädda liv där det är naturligt att vi prioriterar de som löper störst risk att smittas och bli svårt sjuka. Förutom ålder är socioekonomi en viktig faktor.
Hur ska prioriteringen gå till i praktiken?
– Det är regionerna som utför vaccinationerna och som behöver hitta metoder för att nå de här grupperna. Jag tror att regionerna känner sina kommuner och områden väl, och hittar vägar för att nå dem som är mest utsatta för smittan. Jag har stort förtroende för att de kommer göra ett bra jobb.
Borde regeringen ha insett den här gruppens utsatthet tidigare och anpassat strategin efter det?
– Jag tror att den verkliga lärdomen är den blixtbelysning vi har fått av hur enorma konsekvenser segregationen får. Att det slår mot folkhälsan är ingen nyhet, vi vet att det kan skilja sju-åtta år i livslängd mellan två bostadsområden i en stad. Jag känner mig stärkt i vikten av arbetet mot segregation och ojämlikhet, säger Märta Stenevi.
