När omikron först upptäcktes oroade sig experter för dess många mutationer, nästan dubbelt så många som deltavarianten har.
Flera av mutationerna kopplades till en förmåga att sprida sig snabbare och ta sig förbi immunitet från vaccin och genomgången infektion.
Men parallellt med det kom rapporter från Sydafrika, där sorten först upptäcktes, om att den gav en mildare sjukdom. Bland annat sa den sydafrikanska läkaren Angelique Coetzee att de flestas av hennes patienter inte blivit så sjuka.
Stort djurexperiment
Sedan dess har flera studier publicerats som tyder på att det kan vara så. Ett nytt, omfattande djurexpertiment av flera amerikanska och japanska forskare ger ledtrådar på vad det beror på.
Djuren som smittats med omikron fick även betydligt mildare symtom. De hade mindre skador på lungorna, hade förlorat mindre i vikt och dog mer sällan än de som smittats med tidigare varianter.
Skillnaden var särskilt stor i så kallade guldhamstrar, som blev svårt sjuka av tidigare virussorter.
– Det var förvånande eftersom varenda tidigare variant robust infekterade hamstrarna, säger virologen Michael Diamond från Washingtons universitet, som är medförfattare till studien, till New York Times.
En som inte är förvånad är Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet.
– Det här har jag trott och sagt länge. Vi går mot en mildare variant hela tiden, alltså mot en variant som ger mer smittspridning men med mindre sjukdomsförmåga.
Studie från Hongkong
Från djurexperimentet drog forskarna slutsatsen att omikronvarianten i högre grad sätter sig i näsan, halsen och luftstrupen, jämfört med tidigare varianter som kan ge svåra skador på lungorna. Undersökningen har dock inte granskats vetenskapligt än.
En tidigare studie från Hongkongs universitet, som undersökte hur viruset spred sig på olika organs vävnad, visade att omikron breder ut sig tio gånger långsammare i lungorna än ursprungsvarianten.
– Studien från Hongkong är riktigt bra. Även om de båda studierna inte är granskade än så är observationerna från olika grupper, en från människa och en från möss, och pekar åt samma håll, säger Lennart Svensson och fortsätter:
– Kontentan av båda studierna är att omikron infekterar mycket bra i de övre luftvägarna och mindre i de nedre, alltså i lungorna.
Lennart Svensson tycker att de båda studierna ger en väldigt bra – och efterlängtad – biologisk förklaring till utvecklingen som skett med omikron i världen.
– Vad vi har saknat är de biologiska förklaringarna till smittspridningen. Något som bevisar att viruset beter sig på ett annorlunda sätt och det tycker jag att de här två studierna visar.
