Folkhälsomyndigheten undersöker löpande nivåerna av antikroppar för SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, bland befolkningen. De senaste siffrorna från november och december visar att 85 procent av svenskarna har antikroppar.
Marcus Buggert, docent vars forskning fokuserar på cellmedierad immunitet mot virusinfektioner och cancer, säger att siffrorna mycket väl kan vara högre.
– Jag tror att uppemot 90 procent av befolkningen kan ha antikroppar nu, säger Buggert.
”Inte svart eller vitt”
Men han vill inte prata om flockimmunitet, utan säger att det är mer komplext än så.
– Immunitet mot coronavirus är inte något svart eller vitt utan det kommer och går. Jag kan sträcka mig så långt att säga att vi har en bra grundimmunitet. Men dels kan det utvecklas nya former av viruset och vi kan mycket väl stå inför en ny våg till hösten, säger Marcus Buggert.
Folkhälsomyndighetens tester skiljer inte på antikroppar från vaccination eller från genomgången infektion. Det är egentligen bara i en grupp – barn under 12 år – där man kan veta var ifrån antikropparna kommer.
I åldrarna 0-11 år, där vaccination inte rekommenderas, hade 30 procent antikroppar i månadsskiftet november och december.
Gruppen med högst andel antikroppar
Vaccinationstäckningen var under slutet av förra året högst bland de äldsta i befolkningen. Men andelen antikroppar var högst i en annan åldersgrupp. Bland dem mellan 20 och 64 år fanns antikroppar hos hela 95 procent.
I gruppen 65-95 år var motsvarande siffra 90 procent.
Antikroppar skyddar mot allvarlig sjukdom, men även de med antikroppar kan föra viruset vidare. Särskilt om coronavarianterna ändrar sig.
– Om man har antikroppar från ett vaccin kommer de rikta in sig på mål som de känner igen från de gamla virusformerna. Men eftersom omikron är så nytt och så annorlunda så kommer antikropparna kanske inte alltid känna igen det nya viruset och då kan en person smittas och föra viruset vidare, säger Marcus Buggert.
Han tillägger att vaccinen fortsatt skyddar mycket bra mot allvarlig sjukdom.
