Sveriges coronastrategi har varit vida omtalad under pandemin.
Medan många länder stängde ner helt och stiftade strikta coronalagar, valde Sverige en annan väg. Regeringen och myndigheterna förlitade sig i stort på rekommendationer till folket – och valde bort nedstängning.
I en intervju med CNN får statsminister Stefan Löfven frågan om han tycker att den svenska strategin varit ”ett misslyckande”.
– Nej det gör jag inte, säger han till tv-kanalen.
”Litade på att folk skulle göra det rätta”
Stefan Löfven håller inte med om att Sveriges strategi varit annorlunda jämfört med andra länders.
– Vi bestämde också att man skulle stanna hemma vid symtom, hålla avstånd, använda munskydd, som vi beslutade om senare. Det var inte som att man fick göra vad man ville, säger statsministern.
– Vi litade på att folk skulle göra det rätta så vi var också ganska hårda, fortsätter han, och tillägger att man även införde rekommendation om hemmajobb.
Sveriges dödstal är betydligt högre än de i de nordiska grannländerna. Det noterar även Stefan Löfven. Han framhåller dock att strategin alltid har varit att hålla ut i det långa loppet.
– Det finns länder som hade lockdown som ändå inte kunde hålla ner dödstalen, säger han.
Professorn: ”Väldigt många dödsfall”
Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, reagerar på statsministerns uttalanden.
– Det är rätt att nedstängning av samhället inte har större effekt. Det har Stefan Löfven rätt i. Däremot är det så att den svenska strategin måste betraktas som ett misslyckande, av den enkla anledningen att vi har väldigt många dödsfall. Det är andra saker där strategin har brustit.
Han lyfter den sena testningen och att man inte lyckades skydda de äldre på äldreboenden. Dessutom är han kritisk till den ”milda” politiken om inreserestriktioner.
– Där fanns regler, men på smittspridningen kan man ju se att kontrollen av efterlevnaden måste ha varit väldigt dålig, säger Joakim Dillner.
Även det sena införandet av munskydd kan ha påverkat, om än i mindre utsträckning.
– Det var ju anmärkningsvärt sent. Vi var det sista landet i Europa att införa rekommendationen om munskydd. När den äntligen kom hade befolkningen vant sig vid att det inte behövdes, menar professorn.
Under våren och sommaren genomförde Konstitutionsutskottet en utredning av regeringens coronastrategi. När den var klar riktade KU skarp kritik på sex punkter.
KU:s kritik mot regeringens strategi
Strategin - Enligt KU uppfattade många myndigheter att regeringens strategi var styrande, vilket inte var regeringens mening.
Testning - Det var oklart vem som skulle ansvara för testningen och vem som skulle betala för den, vilket gjorde att den försenades.
Besöksförbud inom äldreomsorgen - regeringens tidiga åtgärder för att begränsa smittan på äldreboenden var inte tillräckliga och man borde ha agerat mer aktivt.
Pandemilagen - KU anser att regeringen inledde beredningen av en ny pandemilag alldeles för sent.
Tillgång till sjukvårdsutrustning - KU anser att tillgången till utrustning var bristfällig och det var oklart vem som var ansvarig för inköp av utrustning.
KU konstaterar även att införandet av distansundervisning i skolan varit nödvändigt men att tidsfristerna för att införa varit alltför korta för berörda myndigheter och organisationer.