Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skärpta råd om munskydd – trots osäker effektivitet

Stor samhällsspridning av brittiska mutationen.
Resenärer i Stockholms kollektivtrafik.
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN
Anders Tegnell är skeptisk till effekten av munskydd.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Folkmassor på Drottninggatan i Stockholm i december.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL

Flera regioner har skärpt direktiven om munskydd – på grund av den eskalerande spridningen av muterat virus. Andra delar av landet flaggar nu för att följa efter. 

– Munskydd kan skapa en barriär för den viktigaste smittvägen, som är andningsluften, om det inte går att upprätthålla fysisk distans, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.

Samtidigt visar en ny sammanställning från europeiska smittskyddsmyndigheten att kunskapsläget fortfarande är begränsat.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Munskydd har varit en vattendelare i den svenska coronadebatten. Folkhälsomyndigheten har argumenterat emot, medan andra expertgrupper som Kungliga vetenskapsakademien har förespråkat åtgärden.

En ny sammanställning från europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC konstaterar att kunskapsläget är begränsat vad gäller effekten av munskydd i samhället. Ändå rekommenderar myndigheten munskydd i riskmiljöer, exempelvis i trånga inomhusmiljöer. Rådet gäller oavsett om man använder tygmask eller kirurgiskt munskydd.

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger i en kommentar till journalisten Emanuel Karlsten att han tycker att ECDC:s slutsatser är i linje med Folkhälsomyndighetens råd, men att de fortsatt följer frågan.

– De säger ungefär vad vi sagt hela tiden, att evidensbasen är väldigt svag. Den har inte förändrats under senare tid, säger Anders Tegnell.

Regioner skärper råd om munskydd

Anders Tegnell har tidigare sagt att munskydd riskerar att skapar en falsk trygghet, samt att många inte kan hantera munskydden korrekt, och exempelvis petar sig i ansiktet. Sveriges hållning är avvikande i världen, och i många länder är det till och med straffbart att inte bära munskydd.

Sedan januari har Folkhälsomyndigheten dock rekommenderat munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid, och efter ökad spridning av virusvarianten från Storbritannien, samt viss spridning av varianterna från Sydafrika och Brasilien, har flera regioner skärpt råden ytterligare. 

Västra Götaland, Gävleborg, Västerbotten, Stockholm och Sörmland rekommenderar nu munskydd alla tider i kollektivtrafiken, och i andra inomhusmiljöer där det inte går att hålla avstånd. Även Dalarna har flaggat för skärpta restriktioner.

Flera medier har samtidigt rapporterat att följsamheten hittills har varit låg när det kommer till användandet av munskydd under rusningstid i kollektivtrafiken. Enligt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är det inte förvånande. 

”Bättre än att tvätta händerna”

– Problemet är att vi har en myndighet som kommunicerar olika budskap. Om man hela tiden har sagt att munskydd inte gör nytta, att de rentav kan vara farliga om man pillar på dem, kommer svenskarna att tro på det. När situationen sedan går över styr börjar man kommunicera på ett annat sätt, att man inte tror på munskydd men de är kanske bra i rusningstrafik. Det är en logisk kullerbytta, säger Björn Olsen.

Han anser att det bästa rådet är att hålla distans, men i trånga inomhusmiljöer kan munskydd vara ett bra komplement. Björn Olsen tror att fler regioner kommer rekommendera åtgärden.

– Samtidigt vet vi nu att Folkhälsomyndighetens råd om att tvätta händerna inte har någon som helst betydelse för smittspridningen. Det är viktigt när det gäller vinterkräksjuka och influensa, men kunskapsläget för covid-19 visar att det nästan inte finns några fall beskrivna där smittan sprids från ytor. Ändå kommuniceras det som en av de absolut viktigaste åtgärderna.

– Munskydd ger inget hundraprocentigt skydd, men den är mycket bättre än att tvätta händerna.

Olika typer av munskydd.
Foto: ECDC

Så skriver ECDC i rapporten

ECDC skriver i sin sammanställning om fyra olika typer av skydd på befolkningsnivå: Kirurgiskt munskydd, icke-medicinskt skydd exempelvis tygmask, andningsskydd samt visir. 

Även om kunskapsläget är lågt rekommenderas både medicinska och icke-medicinska munskydd vid trängsel på allmänna platser inomhus, som i köpcenter och kollektivtrafik. De kan också övervägas vid trängsel utomhus, enligt myndigheten.

Kirurgiskt munskydd rekommenderas för äldre och personer i riskgrupp i ovan nämnda miljöer, för att skydda sig själv, skriver ECDC. Kirurgiskt munskydd rekommenderas även för personer i ett hushåll där någon har symtom eller är smittad. Den totala effekten på befolkningsnivå bedöms dock vara liten till måttlig, eftersom kunskapsläget är begränsat.

Andningsskydd och mer avancerade munskydd bedöms också ha en liten till måttlig effekt på befolkningsnivå, men här är kunskapsläget ännu mindre, enligt ECDC. Två experimentella studier har visat fördelaktiga resultat jämfört med kirurgiska munskydd medan en hushållsstudie inte visade några skillnader. Svårigheten i att använda skyddet på rätt sätt kan innebära att de eventuella fördelarna jämfört med kirurgiska munskydd minskar på befolkningsnivå, skriver myndigheten.

Icke-medicinska munskydd som tygmasker kan leda till minskad spridning av små droppar i utandningsluften, enligt små experimentella studier, där bevisläget kring effektiviteten är mycket begränsat och har visat på inkonsekventa resultat. Variationerna är mycket stora mellan olika typer av icke-medicinska munskydd, skriver ECDC. 

Kunskapsläget för användandet av visir i befolkningen är också mycket litet. Enligt myndigheten visar en studie att visir kan minska exponeringen för större droppar i utandningsluften, men att effektiviteten var mindre för mindre droppar.

Källa: ECDC, Användning av munskydd i befolkningen

Se också:

Stöds av USA:s folkhälsomyndighet.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.