Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sjukhus kan tvingas neka patienter vård

”Blir inte friskare för att man vet att man har Covid-19 eller inte”.
Svårt sjuk coronapatient intensivvårdas i Wuhan, Kina, i början av mars.Foto: NEWSCOM / FEATURECHINA/NEWSCOM/SIPA USA SIPA USA

Sverige riskerar att hamna i ett läge där så många patienter behöver intensivvård att platserna inte räcker till. 

Socialstyrelsen förbereder nu riktlinjer för hur sjukvården ska prioritera.

– Det här handlar om att fatta beslut om liv och död. Man kanske måste börja släppa patienter som man tidigare har tyckt är självklart att behandla, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, som är med och tar fram riktlinjerna.

Anneli Eriksson vet hur det känns att behöva neka vård i extrema lägen. Hon är sjuksköterska och har jobbat med Läkare utan Gränser i över tjugo år i olika konflikter och sjukdomsutbrott runtom i världen.

– Ibland är man tvungen att välja vilka som får vård och inte. Det tar ju väldigt mycket på en. Man ifrågasätter sig själv.

För sex år sedan jobbade Anneli Eriksson med att vårda ebolasjuka i Monrovia i Liberia. Läkare utan gränser hade där byggt upp sitt största vårdcenter för ebola någonsin. Tält efter tält i långa rader. Totalt fanns 120 platser, fyra gånger fler än i de center man brukar arbeta i.

Anneli Eriksson, sjuksköterska.Foto: Caitlin Ryan/Läkare utan gränser

– På bara några dagar var centret överfullt. Vi kunde inte ta emot fler. För att inte riskera att personalen själva skulle smittas var vi tvungna att neka sjuka patienter. Dessutom var vi var tvungna att rikta in oss på enbart basal omvårdnad. Vi fick sluta att sätta dropp, inte för att det inte behövdes men vi var så få att vi inte hann med.

Vissa dagar var de tvungna att neka många patienter, ibland gick det att isolera dem i väntan på vård.

– Vi valde att ta emot dem som var svårast sjuka, som verkligen behövde vården. Vi visste att det var de som smittade mest, så de utgjorde störst fara för sin omgivning, säger Anneli Karlsson. 

Anneli Karlsson: ”Bad dem isolera sig”

– Men samtidigt blev vi tvungna att skicka hem någon som antagligen var smittad och säga: kom tillbaka om några dagar. Då vet man att den personen hinner smitta många på vägen. Vi bad dem isolera sig själva, men det är jättesvårt.

Det går inte att jämföra ebola med covid-19. Dödligheten ligger på 70 procent i Västafrika.

Men även den svenska vården riskerar att snart befinna sig i ett läge där man måste prioritera mycket hårdare än vanligt.

Det råder brist på intensivvårdsplatser, personal och material. Än så länge har tolv personer fått intensivvård, enligt Folkhälsomyndigheten, men ökar smittans spridning kan behovet bli stort på kort tid.

I Stockholm, som är värst drabbat av smittspridning, finns i normalläget 90 intensivvårdsplatser. Regionen kan skala upp på kort tid till ungefär dubbelt så många platser, enligt chefsläkare Elda Sparrelid.

Men det är oklart om det kommer att räcka och det pågår arbete för att få fram ytterligare intensivvårdsplatser.

Socialstyrelsen förbereder just nu riktlinjer för hur prioriteringarna ska gå till. Hur sannolikt det är att Sverige hamnar i ett läge där man måste välja vilka patienter som ska få vård vill Socialstyrelsen inte svara på i dag.

– Allt vi gör nu och har gjort de senaste veckorna handlar om att vi inte ska komma dit. Alla som behöver ska få en så god vård som möjligt. Men eftersom vi inte vet händelseutvecklingen kan vi inte svara på den frågan, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

En av dem som arbetar med Socialstyrelsens riktlinjer är Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

– Om man är 90-95 år gammal behöver man ha en diskussion med sina anhöriga. Man måste ställa sig frågan om man blir allvarligt sjuk, ska man åka in akut och göra alla intensivvårdsbehandlingar, eller ska man tänka på ett annat sätt, sa han i P1-programmet Godmorgon, världen i söndags.

Lars Sandman: ”Kan gå snabbt”

Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och föreståndare för ett nationellt kunskapscentrum kring hälso- och sjukvårdens prioriteringar. I helgen har han skrivit ett första utkast till Socialstyrelsens riktlinjer. Det processas nu av flera andra instanser och väntas vara färdigt i veckan.

I Sverige utgår prioriteringsetiken från ett riksdagsbeslut från 1997, som finns inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen.

Grunden är samma principer som alltid gäller vid vårdprioriteringar i Sverige. Man bedömer hur allvarligt tillståndet är, hur mycket nytta behandlingen kan göra och om nyttan är rimlig i förhållande till resurserna.

– När resurserna krymper kanske gränserna måste snävas åt. Patienter som tidigare skulle fått intensivvårdsresurser får kanske ställas utanför. Vi får fokusera på de patienter där vi kan göra störst nytta. Italien är ju i ett sånt läge och beroende på utvecklingen kan det gå snabbt, säger han.

Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, är med och skriver Socialstyrelsens riktlinjer om hur sjukvården ska prioriteras.Foto: Emma Busk Winquist / ©Emma Busk Winquist

Enligt den människovärdesprincip som reglerar svensk sjukvård får man inte ta hänsyn till social och ekonomisk situation eller tidigare livsstil när man prioriterar bland patienter.

Ålder är en mer komplicerad faktor. Man får enligt praxis inte ta hänsyn till kronologisk ålder, alltså hur många år en person har levt.

Frågan kan bli relevant eftersom dödligheten i covid-19 är störst bland äldre. Vore det då bättre att upplåta intensivvårdsplatser och respiratorer till yngre?

– Många kan ju instinktivt tänka att en yngre person har mycket mer att vinna och att man bör satsa på yngre framför äldre. Men skulle man komma fram till ett sådant ställningstagande så gör man potentiellt ett avsteg från Sveriges etiska plattform, säger Lars Sandman.

Stressar sjukvårdspersonal

Däremot kan ålder ändå spela in när man ser till vilken patient som har mest nytta av behandlingen.

– Är man multisjuk och äldre kanske nyttan är begränsad jämfört med någon som är yngre och har bättre fysiologiska förutsättningar. Men en ung patient kan vara så illa däran att man inte kan göra så mycket nytta för den och då spelar ålder ingen roll, säger Lars Sandman.

Han varnar också för måendet hos den sjukvårdspersonal som behöver jobba i pressade lägen. Det är vanligt att det uppstår vad som brukar kallas en etisk stress.

– Det här handlar om att fatta beslut om liv och död. Man kanske måste börja släppa patienter som man tidigare har tyckt är självklart att behandla. Det är naturligtvis väldigt stressande för en person som har sökt sig till ett yrke för att göra så mycket gott som möjligt och rädda liv, säger Lars Sandman.

Det finns studier som visar att tydliga riktlinjer minskar den oro som kan komma efteråt.

– Det kanske inte tar bort stressen helt, de måste fortfarande fatta tuffa beslut, men det ger åtminstone trygghet i det beslutet.

”Känner sig skyldig”

När sjuksköterskan Anneli Eriksson arbetade med ebola i Liberia var det bara under korta perioder som läget var så ansträngt att det inte gick att hjälpa alla som behövde vård. Läkare utan gränser fortsatte att bygga ut sitt center och hade till slut 250 platser. Trycket lättade och man kunde återgå till att ge bästa möjliga vård åt alla som behövde.

Men det är ändå de svåra tillfällena som dröjer sig kvar i minnet, säger hon.

– Man skulle behövt räcka så otroligt mycket längre än man gjorde även om man jobbade nästan dygnet runt. Man känner sig skyldig som vårdpersonal som inte kan göra mer. Det blir en slags moralisk stress hos alla som jobbar, säger hon.

Anneli Eriksson, Läkare utan gränserFoto: Caitlin Ryan/Läkare utan gränser

Anneli Eriksson säger att det måste finnas beredskap för att det kommer att uppstå liknande känslor hos vårdpersonal i Sverige.

– Det är klart att man har erfarenhet av att välja och placera folk i turordning. Men att välja bort helt, det är ingen van vid. Jag hoppas att man inte ska behöva göra det, utan att det snarare handlar om vilken vårdnivå man ska ha. Men det är också svåra beslut förstås, säger Anneli Eriksson.

Missa inga nyheter om coronaviruset! Ladda ner eller starta om Expressens app, slå på notiser och välj ”coronaviruset” – då får du hela tiden senaste nyheterna.  

Mathilda, Frida och Richard har haft symtom i flera veckor – faller mellan stolarna

LÄS MER:

Corona delar Sverige: ”Extremt mycket hat” 

LÄS MER:

Professorn: Därför får vissa så milda symptom av coronaviruset

 LÄS MER:

Anders Borgs stora oro för ekonomin