Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så ska intensivvården prioritera i coronakrisen

Lars Sandman är företrädare för Prioriteringscentrum i Linköping.Foto: Emma Busk Winquist
Tillfälliga intensivvårdsplatser på Karolinska i Huddinge.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

Om de svårt coronasjuka blir fler än intensivvårdsplatserna är det chansen att överleva som ska styra prioriteringarna.

Vården får inte ge förtur till smittad vårdpersonal.

Inte ta hänsyn till om patienten smittats genom egen förskyllan och inte välja föräldrar framför barnlösa.

 – Men man kan alltid ha en etisk diskussion kring det, säger Lars Sandman, som lett arbetet med Socialstyrelsens nya principer.

Coronaepidemin kan i värsta fall leda till en situation där det finns så många patienter med behov av intensivvård att vårdpersonalen tvingas välja bort några.

Utifrån den situationen har Socialstyrelsen gett ut skriften ”Nationella principer för prioritering inom intensivvården under extraordinära förhållanden.”

Man får inte prioritera utifrån kronologisk ålder, alltså hur många år patienten har levt. Däremot ska man väga in biologisk ålder, vilket definieras som förväntad återstående livslängd.

Men det finns olika sätt att resonera kring prioriteringar av unga och gamla, berättar Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, som har lett arbetet med att ta fram principerna.

– I Norge gynnar man yngre grupper ännu mer än i Sverige, säger han.

I normalfallet blir prioriteringen troligen ändå densamma. Om en 20-åring och en 80-åring båda lider av covid-19 och har samma prognos att överleva en intensivvårdsbehandling skulle man prioritera 20-åringen, som har längst förväntad livslängd efter behandlingen.

– Men låt oss säga att 20-åringen har en genetisk sjukdom som gör att han eller hon kommer att dö inom tio år. 80-åringen kommer också att dö inom tio år, så de har samma återstående levnadslängd. Då skulle vi i det svenska systemet inte kunna göra någon skillnad mellan dem, säger Lars Sandman.

– Men i det norska systemet skulle man säga att det är viktigare att ge 20-åringen de där extra tio åren än att ge dem till 80-åringen, som ju redan har fått 80 förhoppningsvis goda levnadsår.

Tre principer

Socialstyrelsens nya skrivelse bygger på samma tre principer som sedan 1997 gäller för alla vårdprioriteringar:

Människovärdesprincipen. Sjukvårdsansvariga får inte ta hänsyn till patientens sociala ställning, inkomst, kronologisk ålder, etnicitet eller liknande faktorer vid vårdbeslut. 

Behovs-solidaritetsprincipen. Vårdens resurser ska satsas på de patienter som har de mest allvarliga och varaktiga hälsoproblemen och som kan få störst hälsoförbättring av vården.

Kostnadseffektivitetsprincipen. Den är underordnad de två andra, vilket betyder att svåra sjukdomar ska prioriteras framför lindriga åkommor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare. 

Man får till inte ta hänsyn till om en coronapatient har utsatt sig själv eller andra för smittorisk. Man får inte prioritera utifrån tidigare livsval, till exempel rökning, även om det kan ha bidragit till att vårdbehovet uppstått. 

Vårdpersonal får inte förtur

Inte heller får man väga in om har en viktig samhällsfunktion, exempelvis arbetar inom vården. Den hållningen fick nyligen kritik av filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö i en debattartikel i Dagens Nyheter. Vårdpersonal bör ges ”absolut prioritet”, skrev han:

”Inte för att de särskilt för­tjänar att räddas, men av rent instrumentella skäl. Om vi inte vårdar oss om dem finns inga sjukvårdsresurser att dela på för oss andra.”

Frågan var uppe till diskussion när de nya principerna togs fram, säger Lars Sandman.  

– Men om vårdpersonal drabbas av så pass allvarlig sjukdom att de behöver intensivvård är det så påfrestande att de inte kan komma tillbaka i tjänst innan pandemin är över, säger han.

Hur är det då med föräldrar kontra barnlösa? Får man prioritera en fyrabarnsmor framför en jämnårig kvinna utan barn. Svaret är nej.

– Där finns ett ganska tydligt ställningstagande i lagen att man inte ska ta hänsyn till det för att det skulle leda till ojämlikhet. Men man kan alltid ha en etisk diskussion kring det.

Patienterna delas in i tre nivåer

I Socialstyrelsens nya principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden delas patienterna in i tre nivåer.

Lägst prioritet har patienter ”med sammantaget förväntad låg sannolikhet för överlevnad initialt och där intensivvård normalt endast sätts in för att möjliggöra en förnyad bedömning och samråd med närstående.”

 Nivå 2 är patienter som antingen har allvarliga sjukdomar med påtaglig funktionell begränsning eller har en förväntad överlevnad i sex till tolv månader utifrån underliggande sjukdom.

 Den högsta prioritetsnivån är svårt sjuka eller skadade patienter med en överlevnad på mer än tolv månader. Om man måste prioritera mellan patienter på nivå 1 prioriteras patienter utifrån biologisk ålder i termer av förväntad återstående livslängd.

 

Missa inga nyheter om coronaviruset! Ladda ner eller starta om Expressens app, slå på notiser och välj ”coronaviruset” – då får du hela tiden senaste nyheterna.