Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Positiva klimateffekten när Kina kommer på fötter igen

Annika Winsth, chefsekonom Nordea och Lotta Engzell-Larsson, ledarskribent, Di, om coronaeffekterna.
Stockholm Environment Institute-forskaren Karl Hallding har studerat Kina i 30 år.Foto: Matilda Nyberg

När industrierna stängde ner minskade koldioxidutsläppen över Kina med 25 procent.

Men vad händer då corona-restriktionerna lättar och verksamheten drar i gång igen?

– I den bästa av världar har vi puttats in i ett nytt sätt att arbeta som är mer produktivt och leder till mindre koldioxidutsläpp, säger Stockholm Environment Institute-forskaren Karl Hallding som studerat Kina i 30 år. 

Satellitbilderna från Nasa väckte uppmärksamhet för att de visade en så markant minskning av luftföroreningar över kinesiska storstäder mellan januari och februari i år. Åtskilliga industrier har pausat arbetet när anställda isoleras för att minska spridningen av coronavirus.

När karantänen bryts är det sannolikt att fabrikerna kommer att jobba intensivt för att trots allt kunna leverera utlovade varor.

– Men i det avseendet skiljer sig inte Kina så mycket från andra länder – leveranserna är bundna till kontrakt. Samtidigt kan nog lojaliteten med arbetsgivaren vara större. Företagen man jobbar för står inte bara för lönen utan ofta även för exempelvis sjukvård. Kina har inte en lika öppen arbetsmarknad som i Sverige och det är lättare för arbetsgivarna att förvänta sig långa arbetsdagar, säger Karl Hallding som är forskningsledare på SEI.

Stockholm Environment Institute-forskaren Karl Hallding har studerat Kina i 30 år.Foto: Matilda Nyberg

Ingen större risk för klimat-backlash

Att Kina och övriga länder i världen med hänvisning till coronautbrottet och dess avbräck på ekonomin skulle pruta på klimatmålen är inte sannolikt, menar han.

– Nej, jag ser ingen större risk för någon klimat-backlash just med anledning av coronaepidemin. Prutat på klimatmålen har alla länderna redan gjort.

Snarare kan coronaviruset leda till nya beteenden.

– Corona kan exempelvis komma att visa på fördelarna med distansmöten. Det är ju mycket mer produktivt om man kan mötas via en webbapplikation i stället för att flyga till Bryssel eller Sydostasien för ett möte. Det spar tid, blir mycket billigare och bidrar till en mer produktiv ekonomi. Och – inte minst – skulle det leda till väsentliga utsläppsminskningar, säger Karl Halling.

De här effekterna kan mycket väl hålla i sig även sedan coronarisken klingat av.

– Coronaepidemin kan innebära typ av omvälvande global händelse som gör att vi kuggar in i nya och mer klimatsmarta beteendemönster, menar SEI-forskaren.

Medicinreportern Anna Bäsén om risken för brist på läkemedel.