Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

På två veckor dog halva avdelningen på boendet

Att coronaviruset spridits på flera av landets äldreboenden har gjort att många äldre dött till följd av smittan. Forskaren Anneli Stranz menar att det satsas för lite på äldreomsorgen.
Dagen efter att Lempi Johanna Lundeström flyttat till Forsgläntan infördes besöksförbud på kommunens samtliga äldreboenden.
Foto: Monica Olofsson / NSD
Personalen får endast använda munskydd vid misstänkt smitta. Då är det dessa omsydda dammsugarpåsar som används.
Foto: Privat

Lempi Johanna Lundeström, 89, flyttade in på äldreboendet Forsgläntan i Gällivare i slutet av mars. Tre veckor senare var hon död – liksom halva avdelningen.

Samtidigt har de anställda tvingats skydda sig mot corona med dammsugarpåsar, i stället för den utrustning de fått gratis genom donationer.

– Det är jätteolyckligt att det blev som det blev på just den avdelningen, säger Gällivares socialchef Annette Viksten Åhl. 

Den 23 mars gick Lempi Johanna in genom dörren på Forsgatan 3 i Gällivare med sin rullator för första gången. På många sätt var det en speciell dag. Inte minst eftersom hon från och med då inte längre skulle bo med ”sin gubbe” i deras gemensamma lägenhet längre, utan här – på äldreboendet Forsgläntan. ”Ett toppmodernt äldreboende i världsklass”, som kommunen kallade det när boendets 71 lägenheter invigdes för tre år sedan. 

För tre år sen invigdes nya Forsgläntan med 71 lägenheter. Sedan dess har boendet fått mycket kritik, både från anställda och anhöriga.
Foto: Gällivare kommun

Peter Lundeström och hans syster, två av Lempi Johanna Lundeströms sex barn, var med henne den där dagen. 

Allt kändes perfekt. 

Vid den här tiden hade det ”bara” rapporterats om 25 dödsfall kopplade till covid-19 i Sverige. Men plötsligt gick allt väldigt snabbt. Bara dagen efter att Lempi Johanna flyttat till Forsgläntan infördes ett besöksförbud på kommunens samtliga äldreboenden. 

– ”Fan också” tänkte vi, säger Peter Lundeström. 

Då hade Peter ingen aning om att han och systern ändå skulle vara tillbaka på äldreboendet snart igen. 

I skyddskläder. 

Lempi Johanna Lundeström älskade att sticka, laga mat och baka. Utöver sex barn har Lempi Johanna Lundeström tolv barnbarn och fyra barnbarnsbarn.
Foto: Privat.
På torsdag ska Lempi Johanna Lundeström begravas.

Sonen Peter: ”Fick aldrig veta vad mamma dog av”

Den 13 april fick Peter Lundeström och systern besöka mamman, som enligt personalen fått feber och inte ätit något sedan långfredagen. Dessutom hade minst tre personer av hennes åtta grannar på avdelningen avlidit i misstänkt eller bekräftad covid-19 bara under den senaste veckan – även om det inte var något som kommunicerades. 

Under tisdagen blev Lempi Johanna Lundeström ännu sämre. När Peter och systern hälsade på henne ”var hon nästan helt borta”. På kvällen tog hon sitt sista andetag. Knappt tre och en halv vecka efter att hon flyttat in. 

– Usch det är tragiskt. Hon var ju så pigg när hon blev inskriven, säger Peter Lundeström. 

I samband med att det tredje dödsfallet skett på Forsgläntan införde kommunen en rad omedelbara åtgärder, bland annat en uppdaterad utbildning i hygienrutiner och användning av skyddsutrustning.
Foto: Google maps

”Det är jätteolyckligt”

Totalt dog fem av nio personer på Lempi Johanna Lundeströms avdelning i misstänkt eller bekräftad covid-19 inom loppet av ungefär två veckor, kan Expressen berätta. Kommunen bekräftar uppgifterna om antalet, samt att alla var från samma avdelning, men vill inte uppge vilket boende det handlar om. Att det rör sig om Forsgläntan bekräftas dock av vårdpersonal som Expressen pratar med. 

– Vi har inte kunnat göra någon smittspårning och säga att ”det beror på det här och det här och det här”. Men det är jätteolyckligt att det blev som det blev på just den avdelningen, säger Gällivares socialchef Annette Viksten Åhl om det som hänt. 

Redan i samband med att det tredje dödsfallet skett på Forsgläntan införde kommunen en rad omedelbara åtgärder, bland annat ett så kallat ”flyttstopp” och en uppdaterad utbildning i hygienrutiner och användningen av skyddsutrustning. 

Men vad som beslutats formellt och hur det funkar i praktiken är två helt olika saker, säger vårdpersonal från kommunen som Expressen pratat med.

Tidigare kritik mot boendet: "Ingenting fungerar”

• Den 28 april 2017 invigdes Forsgläntan, men redan i november samma år riktade både personalen och Arbetsmiljöverket tung kritik mot arbetsmiljön och en stor del av personalen flydde sedan äldreboendet.
• Året därpå, i december 2018, riktades återigen kritik mot boendet, denna gång från anhöriga som i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skrev att ”ingenting fungerar och ingen tar ansvar för att göra något åt det”. 

• Efter att ha gjort en tillsyn på boendet konstaterade IVO i april 2019 bland annat att boendet har brister i samverkan och kommunikation, både mellan och inom yrkesgrupper, samt gentemot anhöriga. Man ansåg också att boendet har brister i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Munskydd av dammsugarpåsar

Enligt en sköterska flyttas äldre utan hänsyn till flyttstoppet mellan ”friska” och ”smittade” avdelningar, samt från kort- till långtidsboenden. Trots misstankar om smitta och utan att det ens varit någon platsbrist. Dessutom har vårdpersonalen tvingats lämna tillbaka den skyddsutrustning de fått som gåva från olika lokala företag. I stället är det egentillverkade skydd som gäller: visir tillverkade av overheadpapper och munskydd av dammsugarpåsar, som sytts om. 

– Cheferna har gått och plockat in allt sådant för att alla ska ha samma. Fast vi alltså har bättre skydd får vi inte använda det, säger sköterskan.

När personalen sköter om äldre utan symptom på covid-19 tvingas de arbeta helt utan skydd. 

– Ibland ramlar de äldre och då tillkallar man ambulansen. Då kommer de in med full mundering, medan personalen på äldreboendet går runt med sina vanliga arbetskläder och sköter om brukarna. Det blir en minst sagt intressant kulturkrock där det blir tydligt vilka som prioriteras. 

Endast vid misstänkt smitta får personalen använda munskydd. Då är det dessa omsydda dammsugarpåsar som används.
Foto: Privat
Den 9 april går detta att läsa på AWM Industriservice AB Facebooksida. Dessa skydd har personalen på Forsgläntan, enligt uppgift, fått lämna in till cheferna för att i stället använda egengjorda skydd.

Annette Viksten Åhl säger att det var efter en stor genomgång den 22 april som det beslutades att samtliga i personalen ska ha samma munskydd, vilket ledde till att de samlade in FFP2 andningsmasker. 

Även om de är bättre än de egentillverkade? 

– Man ska ha rätt skyddsutrustning. Det är fuktskyddsspärren i masken som är viktig. Och det material som finns i en del dammsugarpåsar är samma som är i munskydd klass 2R. Det är det som talar om att den har en fuktspärr. Sedan är inte FFP2 andningsmasker dåliga, men de är tyngre att jobba i sägs det. Och det ska också vara lätt att jobba. 

Annette Viksten Åhl bekräftar också att personer fortfarande flyttats, men att det då skett utifrån läkarbedömning om att patienten inte har misstänkt covid-19. 

Den 23 april valde fackförbundet Kommunal att införa ett skyddsstopp på Forsgläntan. I dokumenten går det bland annat att läsa att ”denna arbetsplats är det boende där flest fall av covid-19 vårdats och där det också funnits boende utan symtom som vid senare tillfälle konstaterats ha covid-19”. Bara timmar senare hävdes skyddsstoppet, eftersom Arbetsmiljöverket bland annat ansåg att den skyddsutrustning som fanns var tillräcklig för att arbetstagarna inte ska riskera att bli smittade.

Birgitta, 81, bor på boendet: ”Tjänar inget till att vara rädd”

En som bor på Forsgläntan just nu är Birgitta Vesterlund, 81. När vi hörs på telefon har hon precis ätit sin lunch. Snart är det dags för nästa dagliga rutin: presskonferensen om det senaste läget som sänds via SVT2 klockan 14. Det håller henne uppdaterad. Hon är väl medveten om att smittan tagit sig in på hennes boende, kanske till och med riktigt nära. 

– Ja, men det kan man ju räkna ut om man ser att det är isolerat och folk går runt i de där plastförklädena. Om man inte är senil och det är ju inte jag. 

Vid ett tillfälle fick hon själv isoleras i samband med att hon fick feber. Efter två symtomfria dagar blev hon ”utsläppt” och fick då äta med de andra i den gemensamma matsalen. Trots situationen som råder är hon själv inte rädd för smittan. Det tjänar inget till, säger hon.

– Då blir du ännu mer nervös. Man får ta det som det är helt enkelt. 

Av de totalt nio personerna på Birgitta Vesterlunds avdelning är det bara hon och en till som inte är dementa, vilket hon tycker är frustrerande. Dessutom innebär det en smittorisk, eftersom de dementa själva inte är medvetna om vad de gör: ”Det måste man ta hänsyn till om man är chef för ett boende: att inte blanda dementa och sådana som inte är dementa”, säger hon.
Foto: JOEL ABRAHAMSSON / NSD

Sköterskan: ”Verkligen inte korrekta siffror”

Det första bekräftade fallet på Forsgläntan ska, enligt Expressens uppgifter, ha rört sig om en person som förts till sjukhus av en helt annan anledning än misstänkt covid-19. Väl på sjukhuset upptäcktes sjukdomen. 

Inom äldrevården i kommunen genomförs inga test, vilket resulterar i stora mörkertal, enligt sköterskan som Expressen pratat med. Man vet helt enkelt inte hur många som är sjuka. 

Samtidigt är de dödsfall som Folkhälsomyndigheten räknar in i statistiken endast personer som fått laboratoriebekräftad covid-19. Sköterskan ser det som en ren bluff.

– Det sticker i ögonen när Sverige säger att vi har så många dödsfall just för att vi även räknar in de som dött på våra äldreboenden. Men vi räknar inte in dem heller? För vi testar ju inte. Vi har verkligen inte korrekta siffror. 

Gällivare kommun uppger att det i skrivande stund gått bort nio brukare i kommunen av bekräftad eller misstänkt covid-19.
Foto: Monica Olofsson / NSD

Annette Viksten Åhl håller med om att det blir svårt med statistiken då man inte testar, samtidigt som hon konstaterar att beslutet att inte testa inte är kommunens – utan regionens. 

”Kommer aldrig få veta vad mamma dog av”

Eftersom Peter och hans syster ombads sätta på sig skyddskläder på sig när de hälsade på mamman räknade de ut att de rörde sig om covid-19. Men någon information från boendet fick de inte.

– Vi fick aldrig veta vad det var hon dog av, och egentligen inte ens vad det var hon misstänktes ha smittats med. Men det var ju misstänkt corona, det förstod vi ju när vi var där. 

– Men det är lite konstigt tycker jag, att ingen pratade med oss om sjukdomen. 

Personalens larm till Expressen – från äldreboenden över hela Sverige:

Vänersborg: ”Vi springer mellan avdelningar för att personalen sjukskriver sig och är både hos sjuka och friska. Vid misstänkt eller bekräftad smitta ska vi ha handgjorda visir som används flera gånger, handskar och kort förkläde. Munskydd finns hos chefen som bestämmer när vi få använda det (kraftig hosta, kräkning, diarré). När smittan kom in föreslog vi att vi skulle isolera den avdelningen, men så blev det inte. Nu har vi smitta på flera avdelningar och flera boende har gått bort. Det här är fruktansvärt, men vi får inte säga något om hur det är till de anhöriga”, säger en person som jobbar på ett äldreboende i Vänersborgs kommun.  

Stockholm: ”Vi har inte haft rätt skyddsutrustning, utan munskydd som är så tunt som är nästan osynligt. Ibland gjort av haklapp. De sparar till och med på handsprit. Vi har också personal som ena dagen fått jobba med covid-patienter och dagen efter med vanliga patienter”, säger en person som jobbar på ett äldreboende i Stockholms kommun.  

Östersund: ”Samma vecka som vi fick besked om att vi skulle ha beredskap sa vår chef att vi hade beställt hem alldeles för mycket sjukvårdsmaterial. Vi fick inte hålla lager för att det kostar för mycket pengar. Man är väldigt medveten om kostnader. Att allt kostar pengar. Det är en väldig press att hålla det”, säger en person som jobbar på ett äldreboende i Östersunds kommun. 

Se mer:

Professor Ingmar Skoog: ”Grym sak att skära av människor från anhöriga”.