De norska coronadödssiffrorna är betydligt lägre än det svenska dito. Nu, ett år efter pandemins början, anser Frode Forland, chef på norska Folkhäloinstitutet (FHI), att det är dags att börja reflektera över skillnaderna mellan länderna.
Själv spårar han de höga svenska coronadödstalen till de åtgärder, eller snarare bristande åtgärder, som gjordes i Sverige under det första utbrottet.
– Effekterna av de första coronaåtgärder som vi gjorde i Norge fick starkare effekt än vad vi först trodde, säger Forland till Forskning.no.
Tidiga beslut avgjorde
Han menar att en bidragande anledning var att regeringen i Norge tog taktpinnen direkt och införde åtgärderna.
– Det innebar att vi fick stopp på det första utbrottet snabbare. Alla samhällsinstitutioner förstod allvaret i situationen, fortsätter han.
Forland vänder sig emot beslutsfattare i Sverige som sagt att Sverige och Norge, när pandemin är över, kommer att ha liknande siffror. Nu när vaccineringen är i gång, kommer smittan tryckas bort och skillnaden mellan länderna kommer att bli uppenbar menar han.
– Dödssiffrorna talar för sig självt. Förr eller senare kommer svenskarna hövligt att behöva idka lite självkritik, säger Forland.
Elgh: Det är Tegnells fel
Fredrik Elgh, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som vid flera tillfällen kritiserat den svenska strategin som en av de ”22 forskarna”, menar att skillnaden mellan länderna förklaras av de olika strategierna, och att anledningen till hur de utformats ligger på ett personligt plan.
– Det handlar inte om det svenska systemet. Det handlar om de personer som bestämmer, säger han till Forskning.no.
– Tegnell och Gisecke är anledningen till att vi är där vi är i dag.
