Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nödropet från krogen: Folk struntar i covid-19

Regeringen meddelade under torsdagen att man ska stärka arbetet med psykisk hälsa i pandemin.
The Bishops Arms, Järntorget i Göteborg.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

Gäster som inte lyssnar, press från chefer och rädsla för att bli smittad.

Så beskriver restaurang- och krogpersonalen sin vardag mitt under coronapandemin.

– Om gästerna bryter mot våra restriktioner är det vi som hamnar i trubbel. När man säger till blir de fly förbannade och det är en stressfaktor, säger Olov Ambrosius Persson som arbetar på en gastropub i Göteborg.

Under våren blev coronapandemin ett faktum som förändrade många människors liv. 

Den svenska restaurang- och krogbranschen har drabbats hårt av nedstängningar, varsel och förändrade regler.

Nu kommer nästa larm från branschen. Personal vittnar om en otrygg vardag med stress, oro och ångest.

Hannah: ”Man var lite som en polis”

– Jag är sjukskriven nu på grund av stress. Det är klart att corona har varit en faktor som gjort det jobbigt att jobba, att man varit underbemannad, behövt jobba hårdare och längre. Man går runt och tänker på det konstant, säger Hannah Sångberg, 25.

Hannah sa upp sig i början av juli efter ett halvårs anställning som servitris på en krog i Göteborg, och är nu sjukskriven. Hon beskriver sin tidigare arbetssituation när restriktionerna kom som ett ”konstant jagande”.

– Min arbetsgivare var väldigt sträng och på oss om att hålla restriktionerna. Utöver att servera och ta ansvar för dryck så skulle det hållas avstånd överallt. Man var lite som en polis, säger hon.

Hannah Sångberg.Foto: Privat

Medan vissa gäster sköter sig accepterar andra gäster inte reglerna.

– Jag har mött gäster flera gånger som tänker att ”det inte är hela världen”, men för mig handlar det om mitt jobb. Följer vi inte restriktionerna så får vi kontroll och så stänger de ned oss, det är större än vad det verkar för många.

Det fanns även en oro över att inte vara skyddad på sitt arbete.

– Från regeringens håll har allt fokus legat på gästerna. Det är min arbetsgivares uppgift att skydda oss, att vara lika tydliga med att vi är viktiga, men så har jag inte upplevt det.

Branschen sysselsätter omkring 200 000 personer och många unga och utlandsfödda jobbar på landets hotell och restauranger som drabbats hårt ekonomiskt efter coronapandemin efter uppmaningar om att restauranggäster och krogbesökare inte får sitta för tätt. 

Krögare har larmat om att Sverige kan stå inför en restaurangdöd om inte tillräckliga åtgärdspaket kommer. 

Gäster som blir arga

Olov Ambrosius Persson, 28, arbetar i bar och servis på Bishops Arms i Göteborg. Han beskriver likt Hannah olika typer av gäster. De förstående, de som inte vill hålla sig till reglerna och de som glömt bort pandemin.

– Den sista typen är absolut mest frekvent. Folk som har halvt glömt bort att det finns restriktioner på plats, säger Olov.

Olov Ambrosius Persson.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

 

Irritation uppstår hos gäster och personal känner sig stressad när den inte blir lyssnad på.

– De förstår inte vad restriktionerna innebär och de förstår inte konsekvenserna. Om gästerna bryter mot våra restriktioner är det vi som hamnar i trubbel. När man säger till blir de fly förbannade och det är en stressfaktor, säger han.

Olov menar också att branschen skiljer sig åt vad gäller möjligheten till att skydda sig från smitta.

– Vi kan inte göra som på Ica, där de sätter upp en skärm framför kassan. Ska vi sätta plexiglas framför hela baren liksom? Vi måste vara ute och servera mat, plocka glas, det är en väldigt annorlunda situation.

The Bishops Arms.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Soho.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

Plastskärmar skiljer sällskapen åt

Bara några steg bort från Olovs arbete jobbar bartendern Anton Thorstensson, 27. På den lilla uteserveringen på Soho beer house är det fullt, men plastskärmar skiljer sällskapen åt. Han har behövt vänja sig vid att vara hård mot gästerna och säga till när de inte följer restriktionerna.

– Den största skillnaden är att barhänget har försvunnit, det är inte samma sociala jobb som det brukar vara. I stället får man vara hård, säga till folk att beställa och sätta sig ner.

Anton Thorstensson.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

 

Facket: ”Det är arbetsgivarens förbaskade skyldighet”

Hotell- och restaurangfacket har under våren och sommaren fått många frågor gällande säkerhet, skyddsåtgärder och personal som undrar hur man ska agera när gästerna inte gör som man säger. 

– Personal känner sig pressade och får en obehagskänsla när gästerna inte följer de restriktioner som finns, säger Malin Ackholt, förbundsordförande i facket.

Men enligt Malin kan personalen aldrig överta arbetsgivarens ansvar.

– Arbetsgivaren kan aldrig svära sig fri från det ansvaret, det är deras förbaskade skyldighet att se till att det fungerar.

Malin Ackholt, Förbundsordförande HRF.Foto: Fredrik Sandin Carlson

Birgitta valde att sluta: ”Inte värt att riskera hälsan”

I mer än 40 år har Birgitta Kvist arbetat i branschen, och hon är tidigare ägare till Madame Mustasch i Helsingborg. Men efter att hennes mamma avled i covid-19 valde hon att lägga förklädet på hyllan.

– Kulmen nåddes under våren. Jag orkar inte mer. Jag är över 60 år och måste tänka på min egen hälsa i första hand.

Birgitta vittnar om en hård bransch där personal blir hackade på av gäster när de påminner om restriktionerna. 

– Även om de flesta sköter sig exemplariskt uppstår ändå situationer där det samlas för mycket folk på samma ställe. Sen finns det alltid något rötägg som behöver bli påmind gång på gång, vilket inte alltid uppskattas. När spriten går in går vettet ur, säger Birgitta.

Birgitta Kvist tillsammans med sin mor Hjertie Sarwall.Foto: Privat

Förutom att se till så att alla riktlinjer efterlevs hyser många även en rädsla för sin egen hälsa. Birgitta är inget undantag. 

– Som restauranganställd möter man otroligt många människor och man vet inte var de har varit tidigare. Jag har personligen känt en stark rädsla för att någon ska råka hosta eller komma för nära.

Restaurangägaren karl: ”Vi hoppas på ett liv efter corona”

Stor rädsla för att bli smittad

Ulrika Åberg driver Oasens fondue i Helsingborg och hon får tacka nej till gäster för att skydda sina anställda.

– Det gör klart ont i hjärtat att säga nej till gäster, men jag vill verkligen inte att det blir för trångt här. För mig är det viktigast att jag och min personal håller oss friska. 

Rädslan att utsättas för smitta och bli sjuk är stor. 

– Vi måste hålla oss friska annars klarar vi inte det här. Stänger man helt får man inte en krona. 

Ulrika Åberg.Foto: Privat

Förutom rädslan för att bli sjuk har coronakrisen under våren orsakat stor mental stress.

– Innan man hade check på läget var det oerhört tufft. Man fick gå in och uppdatera sig varje dag för att inte missa några nya förhållningsregler. Nu känns det mer lugnt.

”Vi får hoppas eländet snart tar slut”

För Johan Walterström som driver restaurangerna Moosehead och Drumbar i Malmö är det oron för ekonomin och företagets framtid som är värst. 

– Restaurangbranschen har fått ta en oproportionerligt stor smäll. Trots att betydligt fler människor är i omlopp i handeln och kollektivtrafiken är det bara vi som hotas med sanktioner om restriktionerna inte hålls.

Nästa utmaning är när vintern kommer och uteserveringarna behöver stänga, menar Johan. 

– Får man inte stå i baren och borden måste stå glest blir det svårt att ta emot mindre sällskap. Vi får hoppas att eländet snart tar slut, säger han.

Johan Walterström.Foto: Privat

”Inga tydliga riktlinjer”

Hotell- och restaurangfacket har ingen statistik på hur utbrett problemen med rädsla och stress på arbetsplatsen är – men vittnar om att de får in samtal från oroliga anställda. 

– De som inte sköter sig ska inte ha öppet, de ska stängas direkt. Men jag hoppas att så många arbetsplatser som möjligt kan ha öppet, säger förbundsordförande Malin Ackholt.

På den lilla kvarterskrogen Notting Hill i Göteborg arbetar Sara Stroud, 29, som bartender. Hon har ofta fullt sjå med att hålla koll på gästerna, och tycker att direktiven från myndigheterna varit svårtydda.

– När Folkhälsomyndigheten i början gick ut med instruktioner var de luddiga. Det fanns inga tydliga riktlinjer och vi har fått bilda oss en egen uppfattning, säger Sara.

Krogen har haft två kontroller under våren men enligt Sara har kontrollanterna varit förstående.

– Vi är mindre personal än vanligt på grund av uppsägningar. Vi hinner knappt med det vi ska göra och dessutom ska vi hålla koll. Det blir stressigt, framför allt på fredagar och lördagar då folk kanske tar sig ett glas för mycket.

Sara Stroud.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

”Vänts upp och ned”

Ölmästaren och bartendern Jens Unosson, 34, på Bar Kino i Göteborg berättar att de fått stänga en tredjedel av alla bord för att kunna sprida ut gästerna.

– Vi har gjort en storomvändning sedan coronaviruset kom. Jag har jobbat här i tio år och vi har alltid haft ett sätt att jobba som känts vattentätt, nu har det vänts upp och ned och det känns tråkigt, säger Jens.

Han berättar att man går över 30 000 steg varje arbetsplats, vilket är mer än dubbelt så många som man vanligtvis går.

– Det är mycket stress. Jag är liksom gift med den här restaurangen, och man vet inte vad som kommer hända.

Jens Unosson.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL


Statsepidemiologen Anders Tegnell kommenterar uppgifterna om personalens vardag så här:

– Det finns ett väldigt tydligt regelverk på restaurangerna där kommunerna har ett stort ansvar. Tycker man att det inte fungerar så får man ta en diskussion med de som är ansvariga för tillsynen.

Människorna bakom statistiken

100 älskade och saknade personer som gått bort i krisen