Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kritiken: Strategin kan vara dålig för ekonomin

Se Di TV:s dokumentär om hur ekonomin påverkats av coronakrisen.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet.Foto: EVA DALIN / IIES
Finansminister Magdalena Andersson.Foto: ALI LORSTANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialminister Lena Hallengren under en pressträff om tester för covid-19Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sveriges coronastrategi behöver inte vara bättre för ekonomin än strategier med hårdare restriktioner.

Det säger nationalekonomen Lars Calmfors i Kvartals ”Fredagsintervjun”.

Han riktar kritik mot den väg som Sverige valt att gå i krisen:

– Myndigheterna i Sverige har valt en så återhållsam strategi så att den kanske delvis har varit skadlig.

Lars Calmfors har en lång bakrund inom den svenska nationalekonomin. Han är professor emeritus i internationell ekonomi och har tidigare varit ordförande i Finanspolitiska rådet.

I Kvartals ”Fredagsintervjun” konstaterar han att coronapandemin är en sällan skådad kris. Nu drabbas inte bara ekonomin, utan även folkhälsan.

– Vi är ute på mark som vi inte beträtt förut och det gör förstås att osäkerheten är väldigt stor, säger Lars Calmfors till Kvartal.

Kritiserar svenska strategin

I intervjun riktar nationalekonomen kritik mot Sveriges coronastrategi.

Lars Calmfors menar att Folkhälsomyndigheten valt en strategi utan att tillräckligt redovisa grunderna. Bland annat ifrågasätter han beslutet att hålla många verksamheter öppna, i hopp om att det ska rädda ekonomin.

– Vi vet väldigt lite om de ekonomiska följderna. Det är inte alls givet att en strategi som innebär att vi får ha relativt mycket nedstängning under lång tid ger mindre ekonomiska kostnader när vi summerar, än en strategi som varit mer radikal under kortare tid, säger Lars Calmfors till Kvartal.

Calmfors ser en risk för att avvägningarna i strategin inte ger den utdelning man hoppats på.

 – Myndigheterna i Sverige har valt en så återhållsam strategi så att den kanske delvis har varit skadlig, och skapat mer smittspriding och fler dödsfall än vad den skulle ha behövt göra, säger han till Kvartal.

Stor skuldkvot i sikte

I intervjun ges även en nedslående prognos för Sveriges offentliga skuldkvot. Lars Calmfors tror att årets resultat kan landa där vi var 1993, när 90-talets finanskris slog som hårdast.

Det finansiella sparandeunderskottet i offentlig sektor var då 12 procent av bnp.

– Kommer vi dit kan man räkna med att skuldkvoten som i dag ligger lågt jämfört med andra länder – 35 procent av bnp – stiger i år till ungefär 50 procent av bnp, säger Lars Calmfors till Kvartal.

Återhämtningen nästa år väntas inte bli stor nog för att vända siffran, menar han. I stället kan skuldkvoten framöver landa runt 60 procent, vilket är EU-gränsen.

Däremot väntas andra länder nå en betydligt högre skuldkvot. Det gör att Sverige fortsatt kan ligga bra till även efter krisen.

Det krävs på sikt för ekonomin

Såväl statsminister Stefan Löfven som finansminister Magdalena Andersson har sagt att Sverige har råd med de ekonomiska åtgärderna som vidtagits i krisen. Och det håller Lars Calmfors med om.

Han betonar att krisen har flera faser, och att den första krävt ett stort fokus på inkomststöd och stöd till regioner och kommuner.

Men på sikt kommer fler åtgärder att behövas. Det handlar bland annat om att stimulera investeringar, samt att hitta nya stöd till företag och anställda för att kunna minska inkomststödet och korttidspermitteringarna.

– Ju längre period som vi låter folk vara inaktiva ju större samhällsekonomisk förlust är det, säger Lars Calmfors.

Missa inga nyheter om coronaviruset! Ladda ner eller starta om Expressens app, slå på notiser och välj ”coronaviruset” – då får du hela tiden senaste nyheterna. 

Här är del två i Di TV:s dokumentär om coronakrisen – se första delen i spelaren som ligger högst upp i artikeln.

LÄS MER: Näringstopparna: Så hård blir smällen mot ekonomin