Fram till den 23 april har Socialstyrelsen fått in 1 700 dödsorsaksintyg från avlidna covid-patienter, vilka visar på 10 procent fler dödsfall än FHM:s statistik under samma tidsperiod.
Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen, förklarar att detta beror på att deras statistik också innehåller fall där en läkare har diagnostiserat covid-19 utan att detta laboratorietestats – vilket inte Folkhälsomyndighetens gör.
– Vi tar fram enligt en annan metod, säger Mona Heurgren.
– I vården kodar man inte bara de som är laboratorietestat för covid, utan också där man har andra kliniska fynd, och annat som man hittar hos patienten, som gör att man kan säga att ”det här är covid” fastän man inte har laboratorietestat.
8 av 10 hade högt blodtryck
Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik visar att 79 procent av de som avlidit i covid-19 har haft högt blodtryck, 48 procent har lidit av hjärt- kärlsjukdom och 29 procent har haft diabetes.
Nio av tio avlidna var över 70 år gamla – hälften var över 85 år gamla.
– De vi ser är att 90 procent av de avlidna är över 70 år. Endast en procent är under 50 år, säger Mona Heurgren, Socialstyrelsen.
– Som läkare ska man ha en del på fötterna för att säga att ”det här är covid”, säger hon till Expressen TV.
Man ska dock inte dra för stora växlar kring det faktum att nästan åtta av tio av de avlidna hade högt blodtryck. Det säger Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin och klinisk epidemiologi vid Lunds universitet.
– Personer som har högt blodtryck har ofta andra riskfaktorer också. Den som har svår fetma har ofta också diabetes och högt blodtryck så det är svårt att klippa ut en enda riskfaktor, ofta är det flera som samverkar, säger hon.
– Det kan vara andra riskfaktorer associerade med högt blodtryck som ligger bakom dödsorsaken.
I Sverige har 27 procent av vuxna över 20 år högt blodtryck. Och ju äldre man blir desto högre blir det, säger Kristina Sundquist.
– Högt blodtryck är ganska vanligt förekommande. Efter en viss ålder har nästan alla högt blodtryck.