Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskarna: Det händer nu – efter fem månader med corona i Sverige

30 juni tillsatte regeringen en kommission för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19.
Den snabba omställningen av sjukhusvården, där man snabbt skapade enormt många intensivvårdsplatser, lyfts fram som ett lyckat agerande. Här fältsjukhuset som byggdes upp i Stockholmsmässan i Älvsjö.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ett vaccin som finns färdigt det tredje kvartalet 2021, en snabb återhämtning när alla restriktioner tas bort och ett beredskapslaboratorium för framtida pandemier. 

Så lyder några av svaren när Expressen ställer frågan ”vad händer nu” till olika forskare med anledning av att coronapandemin gått in i en ny fas. 

Samtidigt är faran är långt från över, menar de. 

– Jag blir chockad när jag ser alla som festar i stora grupper ute och på restaurangerna, säger Gerald McInerney, docent i virologi vid Karolinska institutet.

Dödsfall i covid-19

SVERIGE:

• 5 420 personer har avlidit i Sverige till följd av covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten. En betydande majoritet av de avlidna är över 70 år.

• 71 419 personer är bekräftat smittade i Sverige. 

• 2 451 personer vårdas eller har vårdats på landets intensivvårdsavdelningar.

Statistiken uppdateras dagligen klockan 14.00. Här hittar du Folkhälsomyndighetens siffror. 

 

VÄRLDEN:

• 11 035 820 personer har smittats av covid-19 världen över.

• 525 180 personer har avlidit.

• 6 187 156 personer har tillfrisknat. 

Källa: Worldometers

 

Uppdaterad: Fredag 3 juli kl 17.15

Den 31 januari kom ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten med rubriken ”bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset”. Det var en kvinna som besökt Wuhanområdet i Kina som nu blivit Sveriges första bekräftade fall. 

– Det är viktigt att komma ihåg att enstaka fall inte är samma sak som att vi har en smittspridning i Sverige. Den risken bedömer vi för närvarande som mycket låg utifrån erfarenheter från andra länder, sa Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell i samband med det pressmeddelande som skickades ut. 

Jönköpingspostens etta.

FÖRSTA FALLET. Det första bekräftade fallet av coronavirus i Sverige upptäcktes i Jönköping den 31 januari. Det var en kvinna i 20-årsåldern som hade varit i Wuhanområdet i Kina och kommit tillbaka till Sverige den 24 januari.

 

Nu, fem månader senare, har Sverige en bra bit över 5 000 döda till följd av viruset och svenskar är för tillfället portade i stora delar av Europa på grund av smittorisk. 

Vad var det som gick så fel? Och vad händer nu? Det har Expressen nu frågat en mängd forskare inom en rad olika professioner om. 

Som misstag pekas bland annat den långa avsaknaden av masstestning ut, men också en sen reaktion överlag samt brist på resurser och rutiner för att skydda de äldre. Även Melodifestivalen, som hölls inför en publik på runt 30 000 människor den 7 mars, pekas ut som ett rejält felsteg. 

– Stockholm hade då mer covid-19-smitta än italienska Alperna under sportloven, säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet. 

MELODIFESTIVALEN. ”SVT har en direktkontakt med Folkhälsomyndigheten och de rekommenderar inte att ställa in stora evenemang”, sa projektledaren Anette Helenius om att genomföra Melodifestivalen inför publik.
FLYGEN. I början på mars landade flera flyg som bland annat varit i italienska Alperna på svensk mark – utan några restriktioner för passagerarna som klev av. ”Det var den mest surrealistiska flygresan i mitt liv”, sa en av resenärerna som var med på flyget till Expressen då.
VÅRDEN. Många av forskarna väljer att hylla vårdens förmåga att ställa om när Expressen frågar vad Sverige gjort bra under coronakrisen.

Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet, menar att statsråd och många myndigheter har gett direkt bedräglig information av typen: ”vår beredskap är god” och ”risken är minimal att Sverige drabbas” under pandemin.

– Trots att alla visste att beredskapen var bristfällig och att det fanns tidig kunskap i Sverige om att smittan var allvarlig och kunde nå oss. Det har medfört ett dåligt krismedvetande hos myndigheter och kommuner initialt, vilket fördröjde vår reaktion. 

Framöver spår han att landet kommer avtrubbas av de fortsatt stigande dödstalen, samtidigt som nyhetsvärdet minskar och Sverige förblir utstött i omvärlden. Ett vaccin tror han blir tillgängligt för svenskarna först under det tredje kvartalet 2021.

– En stor debatt följer då om hur säkert vaccinet är. 

BUNKRING. I början på mars började hyllor i butikerna gapa tomma då svenskarna inte visste vad som komma skulle.
REGLER. Den 11 mars beslutade regeringen om att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 500 deltagare. Från och med den 29 mars ändrades siffran till 50 deltagare.
DÖDA. Den 11 mars fick Sverige sitt första dödsfall. och den 17 juni hade över 5 000 smittade personer i Sverige avlidit.

Flera av forskarna tror däremot att det kanske redan under hösten kommer att göras nya forskningsupptäckter. Det kan handla om läkemedel som kan fungera skyddande, identifiering av vad som skiljer ”superspridare” från andra samt behandlingar som skulle kunna rädda livet på de allra sjukaste. 

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, hoppas på att vi förmår att lyfta blicken och sätta covid-19 i perspektiv. 

– Hittills har mindre än två procent av dödsfallen i världen i år orsakats av covid-19, medan åtgärderna mot corona riskerar att döda mångdubbelt fler på grund av ökad svält, fattigdom och utebliven basal hälsovård som normalt sett förebygger miljontals dödsfall varje år. 

Så har Sverige hanterat krisen – enligt forskarna

Det gick fel: 

Beredskapen. Dålig beredskap, inte minst vad gäller skyddsutrustning. Pandemin borde inte ha kommit som en överraskning. 

Testerna. För lite masstestning som kom i gång alldeles för sent.

De äldre. Dåliga resurser och rutiner för att skydda våra äldre. Riskgrupper isolerades inte i tid. 

Kommunikationen. Bristande kommunikation om varför vi valde den strategi vi gjorde. 

Det var bra: 

Sjukhusvården. Den snabba omställningen av sjukhusvården, där man snabbt skapade enormt många intensivvårdsplatser.  

Öppen skola. Beslutet att hålla förskolor och skolor öppna.

Experterna. Att Sverige så tydligt styrts av experter. 

Öppet samhälle. Att vi inte gjorde en fullskalig lockdown. 

Det händer nu: 

Spridning. Smittan spås dyka upp som ”hot spots” i olika regioner.

Sjuka. En betydande andel av sängarna på vårdavdelningar och inom intensivvården spås vara belagda med covid-patienter resten av året. 

Vaccin. Väntas komma nästa år. Troligen får vi vaccineras under det tredje kvartalet. 

Vårdskuld. Inställda insatser som behöver hanteras när pandemin klingar av. 

 

Totalt har Expressen fått svar från 24 forskare, varav 16 redovisas här nedan. De frågor som ställdes var: ”vilket/vilka misstag anser du att Sverige gjort sedan coronaviruset dök upp här?”,
”vad har Sverige gjort rätt sedan coronaviruset dök upp här?” och
”Vad händer nu?”.  

Jag hoppas att man kan utreda vem som hade ansvar

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet: 

Misstag: För lite testning. Det har känts tungt att se den internationella statistiken med antal test per miljon invånare, där Sverige legat efter så många länder. Samtidigt som det finns enkla och billiga tester klingar regeringens uppmaning att öka till den måttliga mängden 100 000 test per vecka ohörd och medarbetarna i vård och omsorg tvingas sväva i ovisshet om man riskerar att smitta någon eller själv bli smittad. 

Rätt: Sverige förföll aldrig till att i desperation ta till symbolåtgärder utan vetenskaplig grund. Sådant kan både skada samhället och distrahera så att effektiva åtgärder motverkas.

Nu: Jag tror att Sverige kommer att upprätta en beredskapsplan för medicinska kriser, inkluderande beredskap för akut forskning samt ett nationellt beredskapslaboratorium som kan testa minst 100 000 prov per vecka och inte är beroende av icke-svenska reagenser. Jag hoppas också att man kan utreda vem som hade ansvar för icke-testningen samt för det bristande skyddet för våra äldre.

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.Foto: Ulf Sirborn/Karolinska institutet

 

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet: 

Misstag: Sverige borde ha satt skarpare och tydligare mål både gällande smittövervakning och med smittbekämpning. Bättre smittövervakning för att snabbt kunna sätta in regionala åtgärder vid utbrott och intensivare smittbekämpning för att minimera sjukligheten och samhällssmittan och på så sätt likt våra grannländer nu kunna öppna upp samhället och lätta på restriktionerna för riskgrupperna.

Rätt: Personalen inom vård, utbildningsväsen och omsorg som på kort tid gjort enorma omställningar av verksamheten är värda en stor eloge. Att så snabbt skapa intensivvårdsplatser eller att lägga om undervisning till distans är ingen liten sak.

Nu: Jag hoppas på intensivt arbete framöver för att få ned smittan i samhället genom kraftigt utökad testning och kontaktspårning samt isolering av smittade och deras hushållsmedlemmar. 

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.Foto: Mikael Wallerstedt.

 

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet:

Misstag: Att den offentliga sektorn inte hade någon beredskap för pandemin. Det fanns inte någon planering av staten eller kommunerna, inklusive regionerna, för att hantera det nya viruset. När covid-19 dök upp isolerades inte riskgrupper i tid. Det blev en serie improvisationer.

Rätt: Sverige har gjort rätt genom att inte göra som många andra länder gjort. Dessa har nämligen i praktiken satt sina medborgare i husarrest. En allmän nedstängning är en ineffektiv och utomordentligt kostsam åtgärd samhällsekonomiskt sett. 

Nu: Min prognos är att vi får en snabb återhämtning när alla restriktioner tas bort. Vi bör hålla i minnet att den politiska reaktionen att stänga ned samhället genom restriktioner av olika slag har gjort en svår medicinsk kris till en extremet djup ekonomisk kris.  

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.Foto: Johan Bävman.
Vi misslyckades med att tillräckligt snabbt få stopp på smittspridningen på de särskilda boendena

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet: 

Misstag: Vi misslyckades med att tillräckligt snabbt få stopp på smittspridningen på de särskilda boendena för de allra sjukaste äldre. Detta beror framför allt på brister i styrning och samordning av olika vårdgivare inom äldrevården, brist på lager av skyddsutrustning, och att personalen inom äldrevården under lång tid varit för lågt prioriterade och ofta har osäkra anställningsvillkor. 

Rätt: Coronastrategin i Sverige har byggt existerande kunskap och tidigare erfarenheter snarare än på rädsla och politiska utspel. De flesta tycks ha lyssnat på myndigheternas rekommendationer och visat stor respekt för varandra. 

Nu: Jag hoppas att detta leder till en bättre samordning av vården på nationell nivå, bättre lagerhållning och lokal produktion av skyddsutrustning och viktiga läkemedel, att man behåller fler sängplatser på sjukhusen som oftast ligger på bristningsgränsen och att personal inom vårdyrken som hittills haft låg status får den uppskattning de förtjänar avseende vidareutbildning, arbetsvillkor och lön.

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.Foto: Martin Stenmark.

Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa: 

Misstag: Att man inte omedelbart insåg att man inte hade kunskap om äldre, den grupp som ”skulle skyddas”. Man kunde då ha konsulterat experter på åldrande och regeringens äldreforskarråd. Folkhälsomyndigheten (FHM) behandlade alla över 70 som en skör grupp som behövde skyddas, som om de inte var kapabla att fatta egna beslut. De har flyttat tillbaka synen på äldre 30 år. 

Rätt: Att man i alla fall försökte se helhetsbilden när det gällde att minska smittspridningen, att man hade viljan att väga fördelar och nackdelar med olika åtgärder. Tyvärr hade man inte riktigt kompetensen. 

Nu: Förhoppningsvis leder det som hänt till att äldrevården förbättras och att kvaliteten blir likvärdig i alla kommuner. Jag är rädd att den okunskap som finns om äldre leder till att de hårdare reglerna för 70-plussare består även när smittan avtar. 

Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.Foto: Johan Wingborg.
Vi skulle behövt bättre resurser och rutiner för att skydda våra äldre
Professor Ingmar Skoogs kritik mot coronahanteringen av äldre: ”Grym sak att skära av människor från anhöriga”

Anna Smed Sörensen, docent i immunologi vid Karolinska institutet: 

Misstag: Det är uppenbart att vi skulle behövt bättre resurser och rutiner för att skydda våra äldre och mest utsatta. I forskning blev oklarheter kring biosäkerhet och handläggning av etiska ansökningar initialt flaskhalsar för att skynda på covid-forskning, men det justerades snabbt efter bra dialog. 

Rätt: Att vi diskuterat pandemin öppet och försökt fatta beslut grundat på den forskning och kunskap som finns tillgänglig. I forskarsamhället infann sig snabbt en vilja att hjälpa till, även bland forskare som normalt inte studerar infektionssjukdomar. 

Nu: Smitta kan komma att blossa upp i ”hot spots”. Det är viktigt att fortsätta forska för att förstå om de immunsvar som infekterade personer fått håller i sig över tid eftersom det påverkar hur vi kan leva framöver.

Anna Smed Sörensen, docent i immunologi vid Karolinska institutet.Foto: Ulf Sirborn.

Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet: 

Misstag: Att man har nekat patienter vård, trots att det funnits tillgång till resurser. I vilken utsträckning detta har påverkat dessa patienters möjligheter till fortsatt liv och hälsa är dock svårt att avgöra och vi hoppas att forskning framöver ska kunna ge oss bättre svar på detta.

Rätt: Hälso- och sjukvården var snabb på att omprioritera resurser för att öka tillgången till intensivvård och förefaller i de flesta fall ha legat steget före pandemiutvecklingen när det gäller den prioriteringen. 

Nu: Den omprioritering som har gjorts har resulterat i en ”vårdskuld” i form av inställda insatser som behöver hanteras när pandemin klingar av. Utöver det har vi fått en ekonomisk påverkan på vårt samhälle som förefaller leda till ett minskat skatteunderlag i många regioner, med konsekvenser för hälso- och sjukvårdsbudgeten.

Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet.Foto: Emma Busk Winquist.
Vissa delar av den svenska strategin var bra, med öppna skolor och så vidare

Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet: 

Misstag: Den generella attityden med ett alltför tandlöst genomförande av covidbekämpningen – från ledarskap till svenska folket. Äldreomsorgen i Stockholm och dess smittskydd ”vi gjorde vad vi kunde under rådande omständigheter” är ett exempel på detta. Ett annat är laboratorietesterna som fortfarande inte är helt redo, trots politiska löften. Vad hände med logistiken och vad har virologerna gjort? Ett tredje exempel är MSB, som sa att de ”växlade upp redan i januari”. Med vad, vilken växel? Ett ytterligare exempel är Melodifestivalen den 7 mars, med 30 000 svenskar samlade många timmar på Friends arena. Stockholm hade då mer covid-19-smitta än italienska Alperna under sportloven.

Rätt: Framför allt den snabba omställningen, ansvarstagandet och inte minst genomförandet vad gäller sjukhusvården. Generellt tror jag vissa delar av den svenska strategin var bra, med öppna skolor och så vidare. Men nu behöver vi jaga viruset mer och bättre.

Nu: Under maj/juni har det varit alltför långsam nedgång i Sverige (och Storbritannien) jämfört med övriga västeuropeiska länder. Rigorösare strategier och ny kraftansamling behövs. Bland annat genom ett större ansvarstagande för smittskyddet av alla i vardagen, testning av alla med minsta kliniska symptom samt klassisk smittspårning vid speciella mikroepidemier (vårdmiljöer, Gällivare och så vidare). Det är speciellt viktigt att tidigt upptäcka och snabbt stoppa nya epidemier i tidigare förskonade områden. Då kommer epidemin klinga av snabbare under början av hösten och sjukvården kan ägna sig åt alla nu uppskjutna insatser. 

Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet.Foto: John Sennett.
Missbruk och våld i hemmet har förstås blivit mer påtagligt

Margareta Bohlin, docent i psykologi vid Göteborgs universitet: 

Misstag: Vi såg ganska snabbt att en del vilseledande kommersiell information, i till exempel sociala medier, där produkter och tjänster användes för att lindra människors oro att bli smittade och sjuka som inte hade vetenskapliga belägg. Missbruk och våld i hemmet har förstås blivit mer påtagligt för dem som redan lever under utsatta förhållanden.

Rätt: Vi människor kan ha fått en vidare bild av vad social gemenskap kan innebära. Även om den inte är fysisk så kan den vara social genom att skapa nya former av kommunikation och samvaro mellan varandra. Vi har också sett en fantastisk kollektiv uppslutning för att hjälpa varandra i svåra tider och platser som möjliggör detta är bland annat sociala medier. 

Nu: Mot bakgrund av vad som skett under denna svåra men också lärorika tid kan vi nog se att vi inför framtiden till viss del kommer att ställa om. Det kan bli så att vi nyttjar den kris som varit till att fortsätta vara demokratiska, uppfinningsrika och kollektiva. 

Margareta Bohlin, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.Foto: JOHAN WINGBORG / GÖTEBORGS UNIVERSITET

Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet: 

Misstag: Statsråd och många myndigheter givit direkt bedräglig information av typen: ”vår beredskap är god” och ”risken är minimal att Sverige drabbas”, trots att alla visste att beredskapen var bristfällig och att det fanns tidig kunskap i Sverige om att smittan var allvarlig och kunde nå oss. Det har medfört ett dåligt krismedvetande hos myndigheter och kommuner initialt, vilket fördröjde vår reaktion. 

Rätt: Regionerna har på ett enastående sätt svarat upp mot det ökande sjukvårdsbehovet, vilket beror på en otrolig lojalitet hos sjukvårdspersonalen i riket. Att antalet IVA-platser fördubblades på kort tid, att flera sjukhus blev riktiga epidemisjukhus inom dagar har gjort att vi sluppit katastrofscener vi sett i andra länder.

Nu: Sjukvården återgår efter semesterperioden i något som mer liknar ett normalläge, men på grund av fortsatt smittspridning i Sverige kommer under resten av året fortfarande en betydande andel av sängarna på vårdavdelningar och inom intensivvården vara belagda med covid-patienter. 

Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet.Foto: Privat.
Hur stor skada elever lidit vet vi inte

Anna Sjögren, ekonomie doktor i nationalekonomi och forskare vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: 

Misstag: På skolans område var det onödigt att ställa in de nationella proven. Många skolor har genomfört betygsstödjande prov i alla fall och det hade varit mer likvärdigt och effektivt att använda de nationella proven än att låta skolor genomföra egna prov.

Rätt: Beslutet att hålla förskolor och skolor öppna var nog klokt. Ändå har många skolor kämpat med hög frånvaro bland lärare och elever. Skadan för elevernas kunskapsutveckling stängda skolor och digital undervisning är sannolikt stor, men hur stor skada elever lidit vet vi inte.

Nu: För Sveriges barn och unga, och för vår framtida tillväxt, hoppas jag att undervisning i så stor utsträckning som möjligt kan komma i gång efter sommaren, i grundskolan, men också på gymnasiet och i högskolan. Detta förutsätter bättre kunskap om effektiva verktyg för att begränsa smittspridningen. 

Anna Sjögren, ekonomie doktor i nationalekonomi och forskare vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.Foto: Privat.
Jag blir chockad när jag ser alla som festar i stora grupper

Gerald McInerney, docent i virologi vid Karolinska institutet:

Misstag: Tyvärr anser jag att misstagen gjordes långt tidigare. Vetenskapsrådet, andra stiftelser, universitet och institut har inte stöttat breda kompetenser i virusforskning. Dessutom tycker jag att forskare inte borde gå ut med sina resultat och slutsatser innan arbetet är tillgängligt för andra forskare att läsa. Detta händer tyvärr ofta nu, inte bara i Sverige.

Rätt: Att vi nu testar mycket mer än förut. PCR-tester är viktigt för att identifiera de infekterade så att de kan isolera sig och antikroppsanalyser är viktiga för att veta vilka som är immuna mot viruset. Men den kunskapen hjälper inte om vi inte agerar rätt.

Nu: Jag tycker att journalister kan hjälpa mycket genom att sprida budskapet att pandemin inte är över bara för att vädret har blivit bättre. Jag blir chockad när jag ser alla som festar i stora grupper ute och på restaurangerna. 

Gerald McInerney, docent i virologi vid Karolinska institutet.Foto: Privat.
Ett orosmoln som vi sett är att avstånd inte hålls på badstränderna

Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet:

Misstag: Riskerna för att vi skulle få en pandemi har diskuterats länge och borde inte ha kommit som en överraskning. Dessutom borde kraftfullare åtgärder som striktare karantän, smittspårning, provtagning och eventuell nedstängning av utsatta områden vidtagits omedelbart. 

Rätt: En god och frekvent kommunikation kring utvecklingen samt de vidtagna åtgärderna. Dock borde denna kommunikation snabbt även riktats mot grupper där andra språk än svenska är dominerande.

Nu: Det är oerhört viktigt att hålla ut och att vidta kraftfulla åtgärder där man tydligt ser att rekommendationerna inte efterlevs. Ett orosmoln som vi sett är att avstånd inte hålls på badstränderna.

Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet.Foto: Lars Jansson.

Devdatt Dubhashi, professor i datavetenskap vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers: 

Misstag: Att inte skydda åldersgruppen över 70 år, över 90 procent av de totala dödsfallen är i den åldersgruppen. Infektionsdödlighetsgraden är mycket högre i åldersgruppen över 70 år, vilket bekräftas av studier över hela världen. 

Rätt: En effektiv politik för frivillig social distansering och social hygien som lyckades med att ”platta ut kurvan”, det vill säga bromsa epidemins spridning så att sjukvårdsinfrastrukturen inte blev överväldigad. Att inte införa en hård och långvarig total nedstängning var också bra. Denna politik visades inte vara nödvändig och inte effektiv i andra länder. 

Nu: Blodplasmatransfusioner och andra behandlingar kan bli tillgängliga. Så småningom är ett vaccin den mest troliga lösningen, men det råder stor osäkerhet om när ett sådant vaccin kommer att bli tillgängligt.

Devdatt Dubhashi professor i datavetenskap vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers.

Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet (svarar tillsammans med Åke Lundkvist, professor i molekylär virologi vid Uppsala universitet): 

Misstag: Att vi inte införde lockdown under en begränsad tid. Då hade vi kunnat få kontroll på smittan och reparera avsaknaden av beredskapen, samt byggt upp en fungerande testning och smittspårning. Då man sannolikt inte är smittsam två veckor efter symptomdebut skulle isolering på två veckor starkt reducerat smittrisken hos isolerade samtidigt som de utvecklade ett immunsvar. 

Rätt: Att införa de måttliga restriktioner som har gjorts. Detta har givetvis begränsat smittspridningen, men tyvärr långt ifrån tillräckligt. Att besluta att äntligen försöka få fart på masstestning och smittspårning var bra. 

Nu: Det blir tydligare att virus sprids som kluster och smittspårningen kommer att öka. Nästa steg är att identifiera superspridarna och vad som skiljer dem från övriga. 

Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet.Foto: Privat.
Psykisk ohälsa kan tänkas öka

Malin Anniko, psykolog och postdoktor på Center for Health and Medical Psychology vid Örebro universitet: 

Misstag: Man hade kunnat vara tydligare i kommunikationen till allmänheten kring varför man valde den strategi man gjorde här. Man har ju gått en annan väg än många andra länder. Om man hade tydliggjort vad grunderna för detta var tidigare i processen så hade det kunnat minska en del av den osäkerhet och oro som många upplevde.

Rätt: Att Sverige så tydligt har styrts av experter i frågan kring åtgärder och restriktioner. Man har inte fattat beslut i panik. Det har bidragit till den strategi man valt, som jag tror är mer långsiktigt hållbar än att stänga ner hela samhällen då man ju till slut måste öppna upp igen samtidigt som problemet kvarstår. 

Nu: Psykisk ohälsa kan tänkas öka både utifrån de direkta effekterna av exempelvis långsiktig isolering, men också utifrån ökad arbetslöshet och så vidare. 

Malin Anniko, psykolog och postdoktor vid Örebro universitet.Foto: Privat.

Uppfinningen som kan stoppa coronas spridning

Forskare på Chalmers i Göteborg har i flera år arbetat med ett material som ska kunna ta död på virus. Nu hoppas man att det kan döda coronavirus.