Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Finske hälsochefen: Köper inte teorin om dödstalen

En mild influensasäsong kan vara orsaken till allt högre siffror.
Finlands hälsosäkerhetschef, Mika Salminen.Foto: THL
Sveriges statsepidemiolog, Anders Tegnell.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tomma IVA-platser på Mälarsjukhuset i Stockholm. Genrebild.Foto: OLLE SPORRONG
Folkhälsomyndighetens avdelningschef, Karin Tegmark Wisell, sa i dag att Sverige ser en svag ökning av smittade i covid-19.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Finlands hälsosäkerhetschef är tveksam till teorin om att fjolårets milda influensasäsong lett till höga dödstal i covid-19 i Sverige.

Enligt Mika Salminen kan det inte förklara hela förloppet, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det är kanske inte någonting som vi tänker skulle vara den främsta orsaken, säger Salminen till tidningen.

I en intervju med Dagens Nyheter uppger Sveriges statsepidemiolog, Anders Tegnell, att fjolårets milda influensasäsong kan ligga bakom de höga dödstalen i Sverige. 

Han får senare medhåll av Folkhälsomyndighetens avdelningschef, Karin Tegmark Wisell.

– Har vi en väldigt mild influensasäsong, där det är många äldre personer som skulle ha riskerat att dö om de fått en luftvägsinfektion, men som aldrig fick den. Då har vi en större grupp i samhället som är mottagliga för att avlida i samband med en ny luftvägsinfektion, säger hon till Expressen TV.

– Det kan vara en förklaring men vi har också haft en omfattande smittspridning i Sverige, fortsätter hon. 

Finska hälsochefen tveksam

Men teorin går inte hem hos Finlands hälsosäkerhetschef, Mika Salminen, rapporterar nu DN.

Salminen säger att den milda influensasäsongen kan vara en bidragande faktor, men att teorin inte ger hela sanningen.

– Det kan säkert stämma att det fanns fler sköra åldringar i Sverige som kanske skulle ha kunnat stryka med tidigare om ni haft en allvarligare influensasäsong. Det kan förklara en del av saken men jag tror inte skillnaden mellan Finland och Sverige hänger på det, säger hälsochefen till DN.

Så gjorde Finland

Mika Salminen tror att skillnaden mellan länderna beror på att Finland tidigt satte in kraftiga insatser mot viruset. Äldrevården fick snabbt tillgång till skyddsutrustning och instruktioner. Därtill infördes förbud mot allmänna sammankomster och begränsningar i kontakten mellan människor.

– Det fick större verkan än vi i själva verket kunde drömma om. Vi hade hoppats att det bara skulle bromsas men i praktiken så stoppades epidemin nästan. Vi hade nästan inga fall under sommaren, säger Salminen till DN.

Sverige har bekräftat 5 864 dödsfall i covid-19. Motsvarande siffra i Finland är endast 339, enligt statistik från Johns Hopkins-universitetet. 

Så ska äldreboenden undvika nya coronautbrott.