Hittills har över 100 000 personer i Italien – som har 60 miljoner invånare – testat positivt för viruset. Enligt ny studie från Università Statale i Milano kan runt en tredjedel av befolkningen vara smittad.
Forskarna valde ut 1 000 personer slumpvis. Utifrån hur många som hade corona-symtom och andra beräkningar tror de att ”det kan finnas 5, 10, även 20 miljoner smittade i Italien, om de utan symtom är många”, säger forskaren Carlo La Vecchia i italienska medier.
I Kina utförs nu provtagningar av personer som reser in i landet.
Siffror visar att fyra av fem (130 av 166) som testat positivt för corona inte har visat symtom, skriver tidskriften British medical journal, BMJ.
Vad innebär dessa siffror för den svenska kampen mot coronasmittan? Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska och Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet institutet reder ut.
Enligt en studie från Italien kan miljontals italienare vara smittade i stället för de 100 000 som bekräftats. Skulle det kunna vara samma i Sverige?
Britton: – Det är ingen som tror att det är 100 000 smittade i Italien. Så det är troligt med miljontals smittade där. Jag skulle tippa på att det är mer än en miljon i Sverige och Italien ligger ju före, så då blir det ju miljontals där utan tvekan. Ju större mörkertalet är, desto mer tyder det på att fler kan vara fler smittade i Sverige. Mörkertalet är i grund och botten positivt, för det betyder att flertalet inte får allvarliga symtom.
Albert: – Absolut. Jag tror att om vi nu har 5 000 bekräftade fall i Sverige, så har vi kanske 100 gånger fler som har infektionen eller haft den. Någonstans där, några hundra tusen, upp mot en halv miljon. Men ingen vet säkert.
Fall: – Jag har inte kunnat ta del av den vetenskapliga rapporten så jag kan inte bedöma forskarnas slutsatser. En brittisk studie från Imperial College uppskattade att ungefär 3 procent av svenska befolkningen var smittad i slutet på mars, men den studien vilade på en del osäkra antaganden. För att kunna ta reda på hur många som i dag är infekterade i Sverige behövs mer provtagning av slumpmässigt utvalda personer.
Provtagningar från Kina påstår att fyra av fem inte har symtom. Hur ser du på det?
Britton: – Det är i så fall goda nyheter, det påverkar ju vad man tror om dödligheten. Om det finns ett stort mörkertal betyder det att ju färre av de som smittats har haft problem.
Albert: – Det är inte överraskande för mig att man ser smitta när man testar folk som inte har symtom. Men att det är så pass många tror jag inte kommer vara fallet när man gör fler studier. Det finns andra studier som visat hälften ungefär.
Fall: – Siffrorna som presenterades i en nyhetsartikel i British Medical Journal visade att 130 av 166 nya infektioner i Kina var symtomfria. Detta kan inte tolkas som ett bevis på att fyra av fem som smittas kommer gå symtomfria under hela infektionen. Artikeln innehöll nämligen ingen uppföljning och vi vet inte hur många som kommer utveckla symtom. Det blir oerhört spännande att invänta ytterligare resultat från denna grupp.
Om så många ändå är symtomfria, finns det en poäng att stänga ned samhällen?
Britton: – Ju större mörkertalet är, desto mer talar för att dödligheten är lägre, vilket talar emot att stänga ned. Samtidigt skulle vem som helst som går till ett sjukhus i Italien inte tveka det minsta på att vi måste stänga ned.
Albert: – Det gör ju det ännu svårare att få effekt av nedstängning, om man inte har extremt strikt nedstängning. Det är kanske det vi ser litegrann av nu, att utvecklingen ser ganska lik ut i olika länder som ändå haft olika taktik.
Fall: – Poängen med att stänga ned samhället är ju bland annat att skydda vårdsystemet från överbelastning, och här spelar inte andelen symtomfria någon roll. Däremot kan vi räkna med kortare restriktioner om det stämmer att många infektioner har ett symtomfritt förlopp, då en större andel av befolkningen i så fall redan skulle vara smittade. Å andra sidan försvåras arbetet att skydda riskgrupperna ju fler som är symtomfria, då dessa nu anses kunna smitta.
Hur lång tid kan det ta innan vi uppnår flockimmunitet?
Britton: – Om mörkertalet är stort går det snabbare. Bedömningen är den ligger på två tredjedelar, men det är inte så att det hux flux blir flockimmunitet utan redan när 30-40 procent är smittade i ett land så blir det partiell immunitet, och då drar det ner på takten. Jag har mest tittat på Stockholmsområdet och är inte säker på hur fördröjningen är.
– Men i Stockholmsområdet är det inte otroligt att vi ligger på toppen de närmaste veckorna och att det därefter börjar gå ned. I vårdkedjan tror jag den värsta halvan blir i andra halvan av april och i maj. Takten börjar nog avta på nysmittade i maj i Stockholm, men hela befolkningen är svår att säga. I juni gissar jag att det börjar det klinga av ordentligt i hela landet, på grund av att många har smittats redan.
Albert: – Det hänger helt på hur många som faktiskt har haft infektionen. Det kommer gå att börja få bättre klarhet i det inom några veckor, med hjälp av tester som visar om man haft infektionen. Men innan både vi och andra länder har bättre koll på det så blir det mest gissningar.
Fall: – Jag vet att många forskare i landet arbetar på sådana prognoser, men det finns inga granskade rapporter publicerade ännu som jag känner till. Vad som verkligen behövs är provtagningar för att klargöra hur många som är smittade i dag och hur många som genomgått infektionen. Hur gott skydd en genomgången infektion ger är inte heller klarlagt. Det är inte heller klart om Sveriges strategi är flockimmunitet.