Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Allt färre håller barnen hemma

Rektorn: Väldigt anstängande för lärare och elever.
Genrebild.
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Genrebild.
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL

Det har blivit ovanligt att föräldrar håller sina barn hemma av rädsla för coronaviruset. Och finns det en ängslan har ofta ett samtal med rektor hjälpt.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

I början av pandemin var det inte ovanligt att rädda och oroliga föräldrar ville hålla sina barn hemma från förskola eller skola. I vissa fall har det lett till orosanmälningar och hot om vite, när de skol- och elevhälsoansvariga haft en helt annan riskbedömning än föräldrarna. Det har till och med inträffat att barn tvångsomhändertagits sedan de hållits totalt isolerade.

Men nu, inne på den tredje pandemipräglade terminen, är läget ett annat. Distansundervisning har etablerats för de tonåriga eleverna. Och överlag har oron minskat, enligt de personer TT talat med.

– Vår bild är att det inte är speciellt vanligt förekommande att barn i för hög grad hålls hemma. Vi har fått signaler, men det var förra våren, då rektorer vände sig till oss och frågade hur de skulle hantera sådana fall, säger Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare vid Skolinspektionen.

Fallen har dykt upp när lokal smittspridning upptäckts, och med övervikt i storstadsområdena, fortsätter hon.

– Men när rektorerna haft kommunikation med föräldrarna, och ibland faktiskt med hot om vite, har det kunnat lösa sig, säger Helena Olivestam Torold.

Hon påpekar att Skolinspektionen inte besöker skolor i samma utsträckning under pandemin. Den information inspektionen har baseras på telefonintervjuer med rektorer och elever.

Orosanmälan

Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har inte hört frågan lyftas på länge.

– Den kom upp ibland förra våren, och framför allt gällande förskolan. Det visade sig att det företrädesvis var i områden med många nyanlända som föräldrarna kände mer oro. Men med mer information och mer kunskap är läget ett annat , säger avdelningschef Per-Arne Andersson.

I Stockholm, som ju drabbades hårt i pandemins inledning, var oron bland föräldrar stor förra våren.

– Men i de fall barnen hölls hemma hade vi direkt kommunikation med vårdnadshavarna om barnens rätt till utbildning, säger grundskoledirektör Lee Orberson.

Frånvarotimmarna låg i höstas inte långt från normalläget. Och i samtliga fall av ogiltig, långvarig frånvaro görs en orosanmälan till socialtjänsten, fortsätter han.

– Men jag har inte fått några signaler att många av fallen bottnar i covid-rädsla. Det handlar snarare om elever som även normalt skulle ha haft en hög frånvaro, och där pandemin gjort det lättare att komma undan med det, säger Lee Orberson.

Familjen flyttade

Även i Skellefteå i Västerbotten, där smittspridningen sköt i höjden för en tid sedan, märktes en påtaglig föräldraoro förra våren.

– Vi hade då ganska många ärenden där elever hölls hemma en kortare period. Inte helt ovanligt skedde det i familjer med relation till ett annat land, och som såg att Sverige gjorde annorlunda. Men rektorerna höll dialog med föräldrarna och barnen kom tillbaka till skolan, säger Staffan Åkerlund, verksamhetscontroller vid utbildningsförvaltningen.

Ett fall där två elever hållits hemma av föräldrarna länge uppdagades i höstas.

– Det var uppenbart att föräldrarna höll barnen enbart av oro. Flera orosanmälningar gjordes, med det hela slutade med att familjen flyttade till en annan kommun. Jag har talat med den mottagande kommunen och jag hoppas att den agerat, säger Staffan Åkerlund.

Utbildningsskuld 

Både han och Skolinspektionens Helena Olivestam Torold säger att den största oron för skolelever vid det här laget gäller det kunskapstapp som sjukfrånvaro, inställda lektioner och fjärr- och distansundervisning medfört.

– Alla i Sverige känner nog oro för det kunskapstapp som pandemin skapar. Det gäller framför allt om elever som i vanliga fall har det tufft i skolan, och nu har det ännu tuffare. Vi kommer nog att behöva granska vad som behövs för att kunna kompensera för den här perioden, säger Helena Olivestam Torold.

Se också:

Folkhälsomyndigheten får kritik för att inte vara tydliga.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.