Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför är det så svårt att jämföra länder och kurvor

Senaste nytt om coronautvecklingen i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Hur testar man? Hur mäter man? Hur räknar man? Expressens medicinreporter Anna Bäsén reder ut.
Foto: JOHAN NILSSON / TT NYHETSBYRÅN

Antalet smittade, döda och dödligheten i covid-19 skiljer sig dramatiskt åt mellan olika länder. 

I debatten används jämförelserna ibland som ett betyg på hur bra Sverige och andra länder klarat coronakrisen. 

Men osäkerheten är stor, man mäter inte alltid samma saker. 

Expressens medicinreporter Anna Bäsén reder ut felkällorna i statistiken.

1. Hur många testas för coronavirus?

Hur många som smittade som upptäcks och hur många dödsfall av covid-19 som registreras beror på hur man letar. Länderna har valt olika strategi när det gäller hur många som testas och vilka grupper man testar. 

Sydkorea har och har haft ett mycket omfattande testprogram. I Sverige var vi först relativt sparsamma med testningen. Enligt Folkhälsomyndigheten hade 74 600 svenskar testats fram till den 12 april. Även om Sverige ökat testningen sista tiden är vi ändå det nordiska land som testat minst i relation till befolkningen. Island har testat flitigast i relation till befolkningen. 

Experter brukar prata tiden från insjuknande till död är omkring tre veckor.

Som Expressen tidigare berättat ska Sverige nu satsa på att ta betydligt fler prover. Enligt Folkhälsomyndigheten behöver det tas 150 000 prover per vecka för att de ska nå målbilden. Det är en kraftig ökning. Mellan 6 och 12 april togs det knappt 20 000 tester. I fredags meddelade myndigheten att det i nuläget finns en nationell kapacitet för diagnostik på cirka 50 000 prov i veckan. Det räcker – med några regionala undantag – för det behov av provtagning som finns för patienter inom sjukvården.

En fallgrop i statistiken är att en del rapporterar antal utförda test, andra antal testade personer. Samma person kan ju testas flera gånger. 

Det är också skillnad på vilket datum en person dött - dödsdagen - och det datum dödsfallet registrerats. 

Rapporteringen släpar efter. Särskilt på helgerna har vården inte tid att rapportera.  

Och dödstalen skvallrar inte om hur många som är smittade för tillfället. Experter brukar prata tiden från insjuknande till död är omkring tre veckor.      


https://datawrapper.dwcdn.net/Jk0Dx/1/https://datawrapper.dwcdn.net/LKPJP/1/

2. Vilka testas för corona?

Vilka som testas förändras också över tid. Även det påverkar antalet konstaterade fall. I början testade Sverige framför allt resenärer från Kina och Norra Italien, även sådana utan symtom på covid-19. Sen bytte Sverige teststrategi till att inrikta sig på att ta prover på patienter som var så sjuka att de behövde sjukhusvård. Även äldre på särskilda boenden med symtom skulle testas samt personal i sjukvård och äldreomsorg. Men som Expressen och andra medier rapporterat har många på äldreboenden och i hemtjänst med symtom på covid-19, både äldre och personal, inte fått ta prover på grund av resursbrist.   

https://datawrapper.dwcdn.net/kM3GS/1/

Nu när testningen ska utökas ska man, utöver personer som söker sjukvård på grund av symtom på covid-19, utföra fler tester av personer som bor på äldreboenden och institutioner. I andra hand ska man testa personalen i vård och äldreomsorg samt personal i andra i verksamheter som är särskilt viktiga för samhället. 

Just nu är personalbrist i vård och omsorg ett stort problem, eftersom de måste stanna hemma vid minsta förkylningssymtom. De får heller inte gå och jobba förrän de varit symtomfria i två dagar eller mer. Om fler personal testas kan fler arbeta och komma tillbaka till jobbet snabbare.   

Till en början ska inriktningen vara att ta prover för pågående infektion med covid-19. I ett andra steg ska man utöka provtagning och analys för att mäta antikroppar - genomgången infektion och immunitet. 


Många coronafall syns aldrig i statistiken. Personer med milda – eller inga – symptom kommer oftast aldrig i kontakt med vården.
Grafik: Helen Rasmusen

3. Hur många är egentligen smittade?

Antalet konstaterade fall visar inte hur vanlig smittan är i befolkningen. Om man inte testar mycket brett - alla eller ett representativt urval av befolkningen - är det svårt att säga utbrett viruset verkligen är. 

De konstaterade fallen är toppen av ett isberg. Det finns ett stort mörkertal. Personer som får svåra symtom och vårdas på sjukhus testas i hög grad, men även här kan det finnas ett mörkertal, exempelvis i början av pandemin då läkarna inte letade lika aktivt efter covid-19. Personer med lindrigare symtom som inte får vård på sjukhus testas förstås mer sällan. Personer utan symtom provtas ofta inte alls. 

Det var bara i början av pandemin som Sverige testade symtomfria personer, men då för att de varit i riskområden. 

Det råder delade meningar om hur vanligt det är att ha smittan utan att få symtom. Enligt en ny artikel, publicerad i ansedda vetenskapliga tidskriften British medical journal, beskrivs att 130 av 166 nya smittfall var symtomfria. Nu är det inte särskilt många fall och omöjligt att säga om fynden i den nya studien är representativa. Men om det skulle stämma, att fyra av fem inte får symtom, är mörkertalet förstås gigantiskt. 

Svenska Folkhälsomyndigheten har försökt få en bild av den allmänna utbredningen av smittan i befolkningen. I en undersökning som gjordes i Stockholm mellan den 26:e mars och den 3:e april bjöds 1100 personer in. 738 personer som valde att delta fick ta prov på sig själva i hemmet samt svara på en enkät om de hade symtom. 2,5 procent testade positivt för viruset SARS-CoV-2. Samtliga smittade hade någon form av symtom, ibland mycket lindriga. Nu ska Folkhälsomyndigheten göra motsvarande undersökning i hela landet. 

https://datawrapper.dwcdn.net/eXOM9/2/

4. Dör man av eller med corona?

Man jämför äpplen och päron. Om man räknar dödsfall med covid-19 som fastställd dödsorsak - eller smittade som avlidit. 

1 937 personer har dött av covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens siffror från i onsdags. Siffrorna baseras på laboratorieverifierade smittade som rapporterats till Folkhälsomyndigheten som samkörs med Skatteverkets dödsstatistik. Myndigheten redovisar antalet personer med bekräftad covid-19 som dött, oavsett dödsorsak. Om det gått 30 eller färre dagar mellan diagnos och död ingår den avlidne i statistiken. Dödsfallet kan alltså ha orsakats av något annat, eller varit en av flera samverkande dödsorsaker. Man kan ha dött med smittan – men inte av den. 

Det finns också ett mörkertal eftersom de som dött utan att testats och visat sig vara smittade inte ingår. Folkhälsomyndigheten medger att ”måttet är inte perfekt”, men det är vedertaget när det gäller vanlig säsongsinfluensa. 

De flesta avlidna tillhör någon medicinsk riskgrupp som kronisk hjärt- eller lungsjukdom. Medelåldern är 81 år och 87 procent av dödsfallen är bland personer som är 70 år eller äldre.   

Svenska Folkhälsomyndigheten redovisar även den totala överdödligheten, oavsett dödsorsak, varje vecka. Överdödlighet är dödsfall utöver det förväntade antalet. Det kan ha olika förklaringar, som kallt väder, att många drabbats av vanlig säsongsinfluensa eller coronapandemin. Från vecka 13 och framåt ses en överdödlighet i Sverige bland personer som är 65 år och äldre. 

I USA registreras dödsfall i covid-19 utifrån dödsintygen. Om läkare eller obducent bedömer covid-19 som bekräftad eller sannolik dödsorsak och skriver det på personens dödsintyg räknas det in i statistiken

När landets statistiska centralbyrå räknade med även de som dött utanför sjukhus i England och Wales ökade landets dödstal med 41 procent.

Det finns också andra sätt att föra statistik över dödsfall i covid-19. Det är relativt vanligt att inte räkna in, eller ha en grav underrapportering av, fall där personer dött hemma eller på äldreboende. I Storbritanniens dagliga officiella uppdateringar redovisas bara personer som testat positivt för covid-19 och som dött på sjukhus. De som dör hemma eller på äldreboenden ingår alltså inte. När landets statistiska centralbyrå, Office for National Statistics, räknade med även de som dött utanför sjukhus i England och Wales fram till 10 april ökade landets dödstal med 41 procent. 9 288 dödsfall blev 13 121, rapporterar Sky News. Sådan underrapportering förekommer även i Sverige, USA, Nederländerna, Italien och Spanien.  

Det finns skillnader även mellan de nordiska länderna när det gäller vad och hur man redovisar. I Norge är det exempelvis inte sjukvårdsområden som rapporterar antalet döda, läkarna ringer in dödsfall direkt till Folkehelseinstituttet. Finland har framhållits som ett land som lyckats bromsa pandemin eftersom de har ett lägre antal dödsfall. Men Finska institutet för hälsa och välfärd rapporterar dödsfall som skett i den specialiserade sjukvården, på vårdavdelning på sjukhus eller intensivvårdsavdelning. Inte de som dött hemma eller på äldreboende. Det är mycket möjligt att Finland lyckats bäst. Men det är kanske lite tidigt för att kunna säga att det är så. Med dagens kunskap. 

https://datawrapper.dwcdn.net/ZEsVb/3/

5. Hur dödligt är coronaviruset?

Dödligheten i förhållande till antal smittade skiljer sig kraftigt åt. Dödligheten räknas ut genom att dela antalet dödsfall med antalet bekräftade fall - svaret görs sedan om till en procentsats. I Sverige är den över 11 procent enligt Worldometer, i Italien 13 procent, i Tyskland 3 procent och sett över hela världen ligger den på 6,8 procent. I Kina skiljer sig dödligheten åt mellan olika provinser. Dödligheten påverkas kraftigt av vilka och hur många som testats. 

Tyskland har framhållits som ett land med förhållandevis få döda i relation till antalet smittade. Ett motargument har varit att Tyskland testat ganska brett, vilket Expressen tidigare berättat om, exempelvis personer med influensaliknande symptom eller som varit i kontakt med någon smittad eller som har besökt ett högriskområde. 

Dödligheten beror förstås också på sådant som demografi – ju äldre befolkning desto hårdare slår covid-19 – och på sjukvårdens kapacitet. 

Eftersom dödligheten beräknas utifrån bekräftade smittfall blir dödligheten mycket högre än i verkligheten. Enligt Folkhälsomyndigheten är dödligheten fortfarande är osäker, men att WHO uppskattar att det är 1-2 procent av de redan infekterade, baserat på internationella studier.  

Att jämföra för att säga att man har gjort rätt eller fel, det tror jag inte vi kommer kunna göra på något klokt sätt förrän det här är över.

Samtidigt är antalet döda i själva verket fler än det rapporterade antalet. Det finns ett mörkertal av personer som avlidit i covid-19 men aldrig testats.

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger till tidskriften Fokus att han tycker att Sveriges dödsrapporteringssystem står sig väl i relation till andra länders. Men eftersom länderna räknar så väldigt olika är det svårt att jämföra mellan olika länder. Det blir relevant först när pandemin är över.

– Så jag tror man ska vara väldigt försiktig med att jämföra. Att jämföra för att säga att man har gjort rätt eller fel, det tror jag inte vi kommer kunna göra på något klokt sätt förrän det här är över, säger han till tidskriften. 

En del debattörer tycker att man inte alls ska jämföra statistik över antalet smittade och döda mellan olika länder. Jag tycker absolut att man kan presentera siffrorna och diskutera skillnaderna. Statistiken kan ge en idé om trenden, hur pandemin ser ut att utveckla sig. Men man måste vara medveten om svagheterna och inte dra för stora slutsatser.    


ANNA BÄSÉN är wallraffande medicinreporter, grävande journalist och nyhetskrönikör på Expressen. 

Hon har arbetat som journalist i 23 år, bland annat på Tendens i P1, Dalarnas Tidningar och Dagens Medicin. 

Förutom journalisthögskolan är Anna Bäsén också utbildad undersköterska och har arbetat flera år på akutsjukhus och i äldreomsorgen. Hon är flerfaldigt prisbelönt, har bland annat vunnit utmärkelser som Årets folkbildare och Wendelapriset. Hon har även nominerats till det prestigefyllda priset Guldspaden efter sin uppmärksammade granskning Sjukhussnusket då hon wallraffade som städerska på Södersjukhuset. 


LYSSNA: 

Podcasten Expressen förklarar. Medicinreporter Anna Bäsén om hur man kan förstå den svenska statistiken om antalet som blivit sjuka och dött av coronaviruset, om att jämföra siffror mellan olika länder och effekten av social distansering. 


Johan Carlson om myndighetens trovärdighet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.