Christina Struski, 27, hade en trevlig söndagseftermiddag inne på köpcentret Field’s tillsammans med pojkvännen Anders och deras två barn, två och tre år gamla.
Men på en kort sekund förvandlades shoppingturen till en mardröm.
– Jag var inne i en butik och provade lite kläder, samtidigt väntade Anders och barnen på mig utanför, säger Christina.
När hon stod i provrummet hörde hon plötsligt höga smällar och skrik utifrån.
– Min omedelbara uppfattning var att det handlade om ett terrorangrepp. Jag tänkte att jag måste ut ur butiken till Anders och barnen men jag såg inte dem så jag vände in i butiken igen, för jag hörde ännu flera skott.
Christina var ensam kvar i butiken förutom två unga tjejer som också provade kläder. De gömde sig tillsammans i ett av provrummen.
Enda tanken – hur mår barnen?
Det enda Christina kunde tänka på var om Anders och barnen var i säkerhet och mådde bra. Men hon hade inte med sig sin telefon.
– Som tur var kunde jag låna en av tjejernas telefoner och jag fick tag i Anders som viskande sa att han och barnen gömde sig inne i en annan butik.
Christina och de två unga tjejerna satt tysta och blickstilla i butiken i en timme. Under tiden hörde de skrik utifrån och män som ropade på varandra.
– Jag trodde att det var en terrorgrupp utanför och min känsla var att jag inte kommer att överleva det här. Jag väntade bara på att de skulle komma in och skjuta mig. Det var en timme av skräck.
Hur vågade ni er ut?
– En man kom in i butiken och ropade att han var polis men jag vågade inte lita på att det verkligen var polisen. Jag tog loss en del av en plastback och var beredd att försvara mig själv.
”Antingen blir jag skjuten eller räddad”
Christina ville att mannen skulle bevisa att han var polis. Det sa han att han inte kunde och att hon fick lita på honom.
– När han blinkade med sin flicklampa tänkte jag att jag fick ta chansen. Antingen blir jag skjuten eller så blir jag räddad. Så jag kom ut ur provrummet, och då stod det en polis där.
Polisen eskorterade ut Christina och de två unga tjejerna ut ur butiken och vidare ut ur köpcentret. Där väntade pojkvännen Anders och barnen.
Under måndagen besökte Christina och Anders stödcentret i Amagerhallen.
– Vi är här för att få hjälp med att tackla det här. Både i förhållande till våra barn men även hur vi själva ska hantera det. Det var en traumatisk upplevelse för oss alla.
Hur mår barnen?
– Förhållandevis bra. Anders är var fantastisk med dem under attacken och sa att det bara var en lek och att de skulle gömma sig. Men det är klart att de förstod att allt inte var som det skulle.
Många grät öppet
Under måndagen var det många som sökte sig till stödcentret. Känslorna var starka i kön som ringlade sig lång. Många höll om varandra och grät öppet.
Inne i Amagerhallen fick de hjälp att hantera vad de varit med om.
– Vi hjälper dem både i grupp och individuellt, berättar Line Duelund Nielsen, som är chef för Psykiatrisk center Köpenhamn som organiserar hjälpverksamheten.
Hur får de hjälp?
– Framförallt hjälper vi dem att strukturera vad de varit med om. Sedan talar vi om för dem om att det är helt normalt att reagera med ångest, sorg, sömnlöshet efter en sån här händelse.
