Chatta med experten om Greklands kris

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Foto: Simela Pantzartzi / Epa / Tt

Lars Calmfors, nationalekonom och professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet svarade på läsarnas frågor om Greklands ekonomiska kris.

Här kan du läsa hela chatten.

Fråga från Fredrik:

Hej. Vi är en familj som ska åka till Grekland vecka 34-35. Bör vi vara oroliga? Ska man ha med Euro?


Lars Calmfors:

Ja, det kan vara klokt. Man får räkna med att de grekiska bankerna kan hållas stängda eller det införs uttagsbegränsningar.


Fråga från Mats:
Har en fråga om ELA-lånen som ECB beviljar. Är det så att de grekiska bankerna köper grekiska statsobligationer för de pengar som ECB skjuter till genom likviditetsstödet från ECB?


Lars Calmfors:

Ja, delvis. Men pengarna som skjuts till används framför allt till att finansiera de uttag som insättarna gör.


Fråga från Peter:
Folkomröstningar tenderar ofta att resultera i ett nej. Hur tror du att grekerna kommer att rösta?


Lars Calmfors:

Väldigt svårt att förutsäga. Det verkar finnas en klar majoritet för att landet ska behålla euron. Det talar för ett ja. Men samtidigt propagerar ju regeringen för ett nej vilket borde spela en stor roll. Plus missnöjet med långivarnas krav. Förmodligen blir det mycket jämnt. Större chans för ett ja om långivarna ger ett nytt modifierat bud.


Fråga från Benke:
Vad händer med alla greker ifall landet går i konkurs. Är det ett pest eller kolera läge för dom?


Lars Calmfors:

I så fall kommer Grekland inte att betala tillbaka lån och inte heller att betala alla räntor på dem. Det ger grekiska staten mer pengar över men det kanske ändå inte räcker så att man kan betala alla vanliga utgifter exklusive räntor. I så fall kommer nog en del löner och bidrag att betalas genom att man utfärdar skuldsedlar som en parallellvaluta.

Avgörande kommer att vara vad som händer med grekiska banker. De gör förluster om deras innehav av statspapper blir mindre värt och kan behöva rekapitaliseras. Men det har inte grekiska staten pengar till. Kanske kommer man då att vältra över förluster på bankernas långivare inklusive vanliga insättare på det sätt som skedde i Cypern.


Fråga från Mattsson:
Vad tror du om börserna efter detta?


Lars Calmfors:

Verkar troligt att börserna kommer att reagera negativt i morgon måndag. Men det är möjligt att Grekland trots allt klarar att betala sitt IMF-lån på tisdag och i så fall kanske det lugnar ner sig under veckan. Men det kommer att vara oroligt i varje fall fram till folkomröstningen.


Fråga från Mats:
Hej Lars, i media skrivs det mycket om återbetalningar till IMF, men inget om återbetalningar till de två andra institutionerna som utgör trojkan. Är det så att i praktiken så är de lånen är ränte- och amorteringsfria?


Lars Calmfors:

Ja, det mest överhängande är lånet från IMF plus något senare en återbetalning till ECB. Vad gäller övriga - mycket stora - lån från de europeiska räddningsfonderna så har man fått mycket fördelaktiga återbetalningskrav och nedsättningar av räntorna.


Fråga från Jan Åke:
Är det sannolikt att Ryssland fixar deras ekonomi?


Lars Calmfors:

Nej, det låter ytterst osannolikt. Ryssland kanske skulle ha ett intresse men har ju självt stora problem sedan oljepriserna fallit och med sanktionerna mot landet.


Fråga från Isa:
Behöver man vara orolig för sina ISK innehav? Sälja eller behålla?


Lars Calmfors:

Ja, visst finns det en risk för börsnedgång, men även i värsta fall är det troligt att spridningseffekterna på konjunkturen i övriga Europa blir begränsade på sikt.


Fråga från Janne:
Har Krugman rätt i sin kritik av hur Grekland behandlats?


Lars Calmfors:

Enligt min uppfattning hade det varit bättre om man från början gjort en ordentlig skuldnedskrivning medan det var privata långivare (tyska och franska banker) som hade fordringarna på Grekland. Då hade dem fått ta förlusterna och inte skattebetalarna i andra länder. Man hade förstås fått hjälpa en del banker men kostnaderna för det hade nog blivit lägre än som de nu blir.


Fråga från Henrik Sundqvist:

Kommer vi få räkna med anstormning av asylsökanden från Grekland?


Lars Calmfors:

Nej!


Fråga från R:
Bär Grekland någon egen skuld till sin situation, eller har de bara haft otur?


Lars Calmfors:

De har i allra högsta grad ansvaret för att de hamnat i den här situationen eftersom staten under lång tid spenderat mer än skatteintäkterna. Dessutom mörkade man det genom att förfalska statistiken.


Fråga från Anna:

Hade tänkt åka 4 veckor till Grekland, men nu känns det lite osäkert om man inte kan få ut kontanter på plats. Någon sa att det även kan bli svårt att betala med kort? Tror att det här kommer drabba många semesterorter.


Lars Calmfors:

Ja!


Fråga från Mats:
Tror du att ECB kommer att säkra likviditeten i Grekland under veckan som kommer? Fru Lagarde har ju tagit handen i från Grekland om de inte betalar avbetalningen på tisdag.


Lars Calmfors:

Jag tror Grekland trots allt kommer att kunna betala IMF-lånet. Och ECB vill nog inte vara den som ställer allt på sin spets genom att dra in allt stöd före folkomröstningen. Men förmodligen stängs bankerna i morgon och/eller det införs uttagsbegränsningar/kapitalkontroller för att minska utflödet av pengar från de grekiska bankerna och därmed behovet av likviditetsstöd från ECB.


Fråga från Per:

Hej. Hade det inte varit bättre att Grekland lämnade Euron redan 2010? Barosso och Van Rompuy mfl är nu borta och har skjutit det här framför sig till sina efterträdare. Grekerna har varit i en gisslansituation då dom inte kunnat devalvera.


Lars Calmfors:

Om Grekland lämnat tidigare så hade fördelen varit att man kunnat devalvera/depreciera en egen valuta och därmed sänkt sina kostnader mot andra länder. Det hade gett mer fart åt konjunkturen. Nu har man sänkt sina kostnader genom lönesänkningar som tvingats fram genom hög arbetslöshet. På sätt och vis är det tragiskt att man genom den turbulens som nu är inte kan dra nytta av den kostnadssänkning som genomförts. Det är som att man först tagit alla kostnader och uppoffringar för det och sedan inte får nytta av det.


Fråga från Bo:
Har inte ECB och de landra långivarna någon form av säkerhet för alla pengar vi lånat ut till Grekland?


Lars Calmfors:

De europeiska räddningsfonderna och IMF har inte några säkerheter. Däremot erbjuder grekiska banker säkerheter - främst i form av grekiska statsobligattioner- när de lånar euro för att fylla på sin likviditet och kompensera för kapitalflykten från dem. Men om Grekland gör statsbankrutt minskar värdet av dessa säkerheter och ECB kan göra kapitalförluster.


Fråga från Jon:

Har man inte ens tänkt på någon form av exitplan när man konstruerade eurosamarbetet? Borde väl ha funnits några simulerade scenarier?


Lars Calmfors:

Nej, det formulerade man inte. Ett skäl kan vara att man ville att eurosamarbetet skulle ses som irreversibelt. Om det funnits exitplaner hade trovärdigheten för det äventyrats. En annan förklaring kan ha varit överoptimism. Man förstod helt enkelt inte att en sådan situation som den nuvarande kunde uppstå.


Lars Calmfors: 

Därmed har jag svarat på den sista frågan. Tack för många intressanta frågor!

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.