Söndagen har präglats av oroligheter kring institutet för teknik och fysik i Ukrainas näst största stad, Charkiv.
Institutet som ligger alldeles i den norra utkanten av staden har under dagen beskjutits av ryska raketer. Då institutet innehåller såväl kärnämnen som en experimentell reaktor varnade den ukrainska säkerhetstjänsten för ”stora ekologiska katastrofer” om institutet träffades på fel ställe, rapporterade Sky News.
Ett filmklipp på den påstådda missilattacken publicerades på det ukrainska inrikesdepartementets Facebook.
Ungefär vid midnatt gick så Rysslands utrikesdepartement ut och hävdade på Twitter att de ukrainska trupperna nu håller på att minera institutets reaktor med avsikt att spränga den i luften och skylla på Ryssland – några bevis för påståendet presenterades inte.
Parallellt med hoten mot reaktorn gick institutet under dagen ut med en dementi mot vad de menade var rysk propaganda. Institutet beskrev att Rysslands tre största statskontrollerade nyhetsbyråer hävdat att Ukraina byggt ”smutsiga bomber” och återupptagit sitt kärnvapenprogram.
”Allt kärnmaterial (höganrikat uran) som fanns på platsen för vetenskapliga institutioner – överfördes till Ryssland i mars 2012 under IAEA:s (FN:s atomsäkerhetsorgan reds. anm.) översyn”, skriver institutet i dementin.
De konstaterar vidare att alla vetenskapliga institutioner som verkar inom kärnenergisektorn i Ukraina löpande kontrolleras av IAEA.
Institutet var strategiskt viktigt för Sovjetunionen och var instrumentella i att skapa dess första atomvapen.
Därför pratar Ryssland om kärnvapen
Ryska statskontrollerade medier har redan före invasionen av Ukraina vid upprepade tillfällen hävdat att Ukraina bygger upp ett kärnvapenprogram.
Påståendena tog ordenlig fart den 19 februari då Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdade att det så kallade Budapestavtalet inte längre gällde för Ukraina – detta eftersom de tre kärnvapenmakterna USA, Storbritannien och Ryssland inte levde upp till sen del av avtalet som stipulerade att de skulle garantera säkerheten i Ukraina.
Budapestavtalet, som stiftades i slutet av december 1994, innehöll också en skrivelse om att Ukraina skulle lämna ifrån sig sina kärnvapen till Ryssland, vilket gjordes.
Tre dagar före invasionen hävdade Rysslands försvarsminister Sergei Shoigu, enligt statskontrollerade Ria Novosti, att ”taktiska kärnvapen kan dyka upp på Ukrainas territorium”.
De ryska påståendena sågs då som ett av flera svepskäl som landet spelade ut för att kunna legitimera en invasion av Ukraina.
Återkommande fokus på kärnkraftverk
Sedan invasionen 24 februari är känt att den ryska ockupationsmakten tagit kontrollen över såväl det gamla reaktorhaveriet Tjernobyl som Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja i ukrainska Enerhodar. I fallet Zaporizjzja besköts kärnkraftsanläggningen under natten mot fredag 4 mars av de ryska trupperna – och även om en byggnad i faciliteten sattes i brand av bombardemanget så klarade sig reaktorerna.
USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield konstaterade under fredagen att världen med nöd och näppe undkom en katastrof.
Hon uppgav då också att ryska trupper närmade sig nästa kärnkraftverk.
– De är 30 kilometer bort, men närmar sig Ukrainas näst största kärnkraftsverk, sa hon.
BBC tolkade det som att Linda Thomas-Greenfield syftade till kärnkraftverket Yuzhoukrainsk, 32 mil söder om Kiev.
Under söndagsmorgonen uppgav sedan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att de ryska styrkor närmar sig ett tredje kärnkraftverk i Juzjnoukrainsk, som ligger tolv mil norr om Mykolajiv, rapporterade AP.