På måndagen hålls en ceremoni vid Uppsala universitet och då lämnas de tio kranierna tillbaka. De grävdes upp under 1880-talet och fördes sedan till Sverige
De användes för rasbiologiska studier och inom anatomiundervisningen, berättar DN.
Mottagare är den franskpolynesiska organisationen Te Tupuna, Te Tura.
– Vi tar hänsyn till repatrieringen som en del i en återbegravningsprocess samtidigt, men berättar också om hur mänskliga kvarlevor från olika delar av världen användes inom bland annat anatomiundervisningen kring sekelskiftet 1900, säger Marika Hedin, chef för Gustavianum och den som representerar Uppsala universitet vid ceremonin till DN.
340 kranier på Karolinska
Regeringen har beslutat att olika lärosäten ska lämna tillbaka kranier om det kommer förfrågningar. På Karolinska institutet ska det till exempel finnas 340 kranier i samlingar.
Men på Uppsala universitet finns ännu fler.
– Vi har en stor samling, större än KI:s, på 1 000 kranier. De allra flesta kommer från mänskliga kvarlevor, många från människor som dog i fattighus i Sverige. Då blev kroppen statens egendom. Det började på 1880-talet och upphörde runt 1950, säger Marika Hedin på Gustavianum vid Uppsala universitet till Dagens Nyheter.
