Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Carlos, 18, sköts i ögat av chilenska polisen

Protesterna har pågått i flera veckor, och hittills har 19 personer dött och över 1000 skadats.
Det har gått nästan exakt en månad sedan protesterna började i Chile.Foto: ALBERTO VALDES / EPA / TT
Många i omvärlden har överraskats av de omfattande demonstrationerna och våldet i Chile.Foto: ALBERTO VALDES / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: ORLANDO BARRIA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

De har ropat det gång på gång: ”Chile har vaknat”.

Men för Carlos Vivanco, 18 år, och över 230 andra demonstranter har uppvaknandet kommit med ett högt pris.

Det kostade honom synen på ena ögat.

Men demonstranterna fortsätter att tåga på gatorna i Chile.

Det har varit de folkliga protesternas höst, från Hongkong till Barcelona, från Libanon till Chile.

Många i omvärlden har överraskats av de omfattande demonstrationerna och våldet i Chile. Detta har ju setts som det kanske mest framgångsrika och stabila av länderna i Sydamerika de senaste decennierna.

Det har gått nästan exakt en månad sedan protesterna började i Chile. Det startade som ett studentuppror mot höjda avgifter på tunnelbanan, men växte snabbt till att gälla så mycket mer. Ojämlikheten i Chile, de låga pensionerna för så många, och övervåldet från polis och militär.

Det var det våldet Carlos Vivanco fick uppleva. På sätt och vis har han ändå tur. Han är vid liv. Protesterna i Chile har krävt minst 24 liv, däribland fem som fallit offer för säkerhetsstyrkorna.

Carlos Vivanco sköts i ögat.Foto: CLAUDIO REYES / AFP
Det har tvärtom hänt så ofta att ögonläkaren Mauricio Lopez beskriver det hela som en epidemi.Foto: ESTEBAN FELIX / AP TT NYHETSBYRÅN

Carlos Vivanco är student och var en av de första att gå ut och visa sitt missnöje. Han började springa när han hörde skott smälla.

Han vände sig om för att se varifrån ljudet kom. Det var då han kände ett slag mot vänster öga och blod som började rinna över ansiktet. Han hade träffats av en gummikula.

– De ville orsaka mig smärta, skam och fruktan, säger han i en intervju med nyhetsbyrån AFP.

– Men det fick motsatt effekt. Jag känner mer ilska än smärta och mer hat än skam. Och det mot dem som öppnade eld och vanställde människor. Som slaktare.

Han är långt ifrån den enda som träffats i ansiktet. Det har tvärtom hänt så ofta att ögonläkaren Mauricio Lopez beskriver det hela som en epidemi.

– Jag har arbetat som ögonläkare i 20 år och jag tror aldrig att något liknande har hänt i Chiles historia, säger han.

Enligt doktor Patricio Meza vid Chiles medicinska högskola har över 230 personer förlorat synen efter att ha blivit skjutna i ögat. 

– De skjuter rätt i ansiktet, säger han till AP.

Minst 230 personer har förlorat synen.Foto: ESTEBAN FELIX / AP TT NYHETSBYRÅN

När militären sattes in under de första veckorna så var det första gången det skedde sedan diktaturen under Augusto Pinochet föll 1990. Protesterna är de mest omfattande sedan dess. Pinochet kom till makten vid en militärkupp 1973.

Men Chile har upplevt protester förr. Den nuvarande presidenten Sebastian Pinera från högerblocket Chile Vamos vann valet 2018.  Även under hans företrädare, vänsterns Michelet Bachelet ägde omfattande demonstrationer rum, bland annat mot korruption. Denna gång handlar dock protesterna främst om de ekonomiska förhållandena.

De ekonomiska reformer som inleddes under Pinochets tid ledde till att landet under några hade en snabb ekonomisk tillväxt och landet genomlevde en omfattande privatisering. Det har dock också lett till växande klyftor i landet och Chile är i dag det mest ojämlika landet i OECD.

Regeringen och oppositionspartierna kom i förra veckan överens om att en folkomröstning ska hållas i april nästa år om en ny grundlag.Foto: ESTEBAN FELIX / AP TT NYHETSBYRÅN

En procent av befolkningen äger 33 procent av tillgångarna i landet. En av de superrika är just president Sebastian Pinera.

– Folk är trötta på att behandlas som slavar eller kriminella, säger filmskaparen Antonia del Almendro, 25 år, till the Guardian.

– Om man inte har ett tungt efternamn eller har pengar så är man betydelselös. 

Den chilenska artisten Mon Laferte har ett tungt namn i landet och använde det för att protestera mot våldet när hon i förra veckan fick en Latin Grammy i Las Vegas. Hon blottade sin överkropp under ceremoni och hade på sin nakna hud skrivit:

”En Chile torturan violan y matan” – I Chile torterar, våldtar och dödar de.

Artisten Mon Laferte protesterade mot polisvåldet i Chile på Latin Grammy-galan i Las Vegas.Foto: ERIC JAMISON / AP TT NYHETSBYRÅN

President Pinera har backat flera gånger i ett försök att blidka protesterna. Han har lovat höjda pensioner och sparkade tidigare hela sin regering, men själv tänker han inte avgå.

I ett tv-tal i helgen medgav han själv för första gången att det förekommit övervåld från säkerhetsstyrkornas sida. Han lovade också att de skyldiga kommer att straffas.  Omfattande plundringar och skadegörelse har också ägt rum.

Chile har tvingats till flera generande reträtter på grund av oroligheterna. Det klimattoppmöte som skulle hållas i december fick därför i stället flyttas till Madrid. Ett planerat APEC-toppmöte fick också flyttas liksom fotbollsfinalen i den sydamerikanska cupen Copa Libertadores.

En kvinna med skadat öga.Foto: JOHN MILNER/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK
Demonstranter med ögonlappar.Foto: ESTEBAN FELIX / AP TT NYHETSBYRÅN
Demonstranter.Foto: ESTEBAN FELIX / AP TT NYHETSBYRÅN

För demonstranten Antonia del Almendro råder det inget tvivel om vad hon önskar mest.

– Det första kravet är att vi måste ändra konstitutionen, vi är det enda landet i Latinamerika som har samma konstitution som under diktaturen. Vi har samma lagar och ekonomiska modell som byggdes upp där.

Hon kan bli bönhörd. Regeringen och oppositionspartierna kom i förra veckan överens om att en folkomröstning ska hållas i april nästa år om en ny grundlag.

Chilenarna kommer att få svara på två frågor, dels om de vill ha en ny grundlag, dels hur den i så fall ska utarbetas. Det lär inte råda något tvivel om att det blir ja, på första frågan, 75 procent av chilenarna stöder folkomröstningen och hela 87 procent vill ha en ny grundlag.  

Regeringen och oppositionspartierna kom i förra veckan överens om att en folkomröstning ska hållas i april nästa år om en ny grundlag.Foto: ALBERTO VALDES / EPA / TT

Kvinnornas tysta protest i Chile

Kvinnorna kräver rättvisa för de som dödats och skadats.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.