Calmfors: ”SD var den enda avvikande rösten”

Inslag från mars 2020: Lars Calmfors vill ha klarhet i hur FHM tänker och väger av olika saker.
Stjärnekonomen Lars Calmfors ser tillbaka på pandemiåret – och sin karriär som rådgivare i fem decennier – i boken ”Mellan forskning och politik”.
Foto: EVA DALIN / IIES
Jimmie Åkesson var ensam om att tidigt kritisera regeringens agerande under pandemin.
Foto: OLLE SPORRONG

Sverige klarade sig bättre ur pandemin än Lars Calmfors befarade.

Erkännandet hindrar inte ekonomiprofessorn från att rikta avgångskrav mot Folkhälsomyndighetens generaldirektör och såga den politiska oppositionen.

– SD och Jimmie Åkesson var den enda avvikande rösten, ingen annan politiker vågade lyfta tuffare åtgärder i realtid. Istället fördes debatten av forskare och journalister. Jag ser det som ett misslyckande för det politiska systemet, säger Calmfors, som är aktuell med boken ”Mellan forskning och politik”.

Samma dag som Folkhälsomyndigheten höjde risknivån för samhällsspridning till mycket hög – den högsta nivån – publicerade Lars Calmfors sin första debattartikel om pandemin i Dagens Nyheter. Det var den 10 mars 2020, dagen före det första svenska dödsfallet. 

Rubriken löd: ”Politiker – inte Folkhälsomyndigheten – behöver ta täten i coronabekämpningen”. Nationalekonomen tycker att bristen på insyn i beslutsprocesserna har försvårat möjligheten till ansvarsutkrävanden.

– Eftersom det var så riskfyllt att hantera frågan var det bekvämt för politikerna att någon annan fattade besluten, säger Lars Calmfors.

”Mellan forskning och politik” ges ut på Ekerlids Förlag.
Foto: Ekerlids Förlag

Fler artiklar skulle följa under året, kraven på åtgärder skarpare över tid. Kritiken mot Sveriges strategi delade befolkningen i två läger och skyttegravarna blev allt djupare. Stämningen var upptrissad, anklagelserna hårda och smittspridningen bortom kontroll.

Men bland politikerna rådde länge en slags borgfred. Lars Calmfors anser att oppositionen misslyckades spela sin roll som proaktiv och ifrågasättande. Ulf Kristersson ville inte leka ”hobbyepidemiolog” – ett epitet som också riktades mot Calmfors.

– Jag upplever det som något helt nytt i svensk debatt att så många argumenterade för att man överhuvudtaget inte borde yttra sig eller få plats i medierna. Inte för vad man tycker i sak, utan därför att man skulle sakna rätt bakgrund för att få uttala sig. Det strider mot allt jag tror på, säger han.

Ville byta ut generaldirektören

Lars Calmfors kallar sig själv ”utpräglad socialliberal” men hamnade plötsligt på samma sida som Sverigedemokraterna. Han minns särskilt sin medverkan i ett par ”deprimerande” inslag i Sveriges Radio med Nyamko Sabuni och Jimmie Åkesson förra våren.

– Jag är inget fan av SD, men Jimmie Åkesson hade en mer ifrågasättande attityd än Nyamko Sabuni. Det var tråkigt att det parti som jag låg närmare inte kunde ha en självständig linje. Jag hade väntat mig mer från Liberalerna.

I sin nya bok ”Mellan forskning och politik - 50 år av samhällsdebatt” avslöjar Lars Calmfors att han liksom Jimmie Åkesson ville byta ut Folkhälsomyndighetens ledning. Han skriver att frågan är ”elefanten i rummet” i debatten om den svenska strategin. 

– Den enda som argumenterade för det offentligt var Jimmie Åkesson och han fick väldig kritik för att vara oseriös. Men jag tror att det hade fattats bättre beslut om man hade bytt ut generaldirektören Johan Carlson tidigt. Då hade regeringen inte varit lika låst vid myndighetens positioner. Det hade kunnat ses som en omstart.

Lars Calmfors tycker att behandlingen av Dan Eliasson var paradoxal.
Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN

Enligt Lars Calmfors var problemet Folkhälsomyndighetens ovilja att erkänna och backa från ”uppenbara felbedömningar”, till exempel i synen på tester, munskydd och symtomfri smitta. 

Ändå stoppade han sig själv från att framföra några avgångskrav. På grund av det polariserade debattklimatet gissar han att det endast hade skapat en kontraproduktiv diskussion, där fokus flyttades från sak till person.

Lars Calmfors tycker att det är paradoxalt hur lättvindigt regeringen kunde göra sig av med Dan Eliasson, efter Expressens avslöjande att MSB-chefen hade rest till Kanarieöarna i strid mot restriktionerna.

– Det var ofarligt att agera mot Dan Eliasson, jämfört med Johan Carlson. Regeringen hade valt att förlita sig så mycket på Folkhälsomyndigheten att det vore ett underkännande av den egna linjen att byta ut ledningen. Även om Eliasson saknade en bra motivering till sin resa är det märkligt att det ska spela större roll vad man gör på fritiden, än hur man sköter sitt jobb.

”Gått bättre än jag trodde”

Den svenska strategin har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Senast i helgen intervjuades statsminister Stefan Löfven i CNN och fick försvara Sveriges beslut. Lars Calmfors har också medverkat i utländska medier. Hans artikel i Washington Post hade rubriken: ”Vi räddade ekonomin i Sverige, men för många människor dog”.

Ekonomiprofessorn upplever att det har framförts ”obehagliga” synpunkter om att kritikernas medverkan i internationella medier ”förstör Sveriges rykte”, bland annat i samband med en granskning av Sveriges Radios vetenskapsredaktion.

– Det är högst naturligt att svenskar engagerar sig internationellt, inte minst eftersom pandemin är ett gemensamt problem för alla länder och det finns ett så stort intresse utomlands för hur vi har agerat. Alla försök att lägga locket på för att förhindra det reagerar jag starkt emot. Det är som att det stör vår självbild om Sverige har myndigheter som gjort fel.

Stefan Löfven och Johan Carlson har fått försvara Sveriges vägval i internationella medier.
Foto: DUYGU GETIREN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sedan säger Lars Calmfors något oväntat.

– Trots allt har det gått bättre för Sverige än vad jag trodde. Om man jämför med andra länder så sticker vi inte ut generellt med fler döda per invånare. Vi ligger på den bättre halvan. Det har överraskat mig lite. Däremot sticker vi ut jämfört med övriga Norden. Vi kunde ha klarat det betydligt bättre, men jag trodde nog att det skulle gå ännu värre. Jag är positivt överraskad.

Han är samtidigt bekymrad över historieskrivningen.

– Av naturliga skäl är många glada över en återgång till normalitet. Jag kan känna en oro för att vi ska glömma bort misstagen som gjordes inledningsvis, att alla bara vill dra ett streck över hela pandemin. Coronakommissionen är viktig för att dra lärdom av det som skedde och hur oförberedda vi var.

Boksläppet sker 29 september, samma dag som alla restriktioner släpps. Ett ”märkligt sammanträffande”, enligt Calmfors.

– Jag tycker nog att vi skulle vara lite mer försiktiga, nu också. Jag skulle till exempel vilja se krav på att personal i vård och omsorg antingen vaccinerar sig eller återkommande testar sig.

Mellan forskning och politik

Lars Calmfors har verkat i fem decennier som forskare i nationalekonomi, samhällsdebattör och rådgivare till olika regeringar. I boken ”Mellan forskning och politik” (Ekerlids Förlag) ger han sin personliga skildring av samspelet mellan experter och folkvalda under olika samhällskriser: bland annat 90-talskrisen, finanskrisen och senast coronakrisen. Calmfors bjuder också på anekdotiska ögonblicksbilder av tvister med politiker som Göran Persson, Anders Borg och Magdalena Andersson. Ibland har relationerna fungerat väl, ibland har de varit konfliktfyllda.

Se mer:

Inslag från februari 2021: Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, vill se proaktiva åtgärder.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.