Rizgar Babiri måste byta ut däcken på sin bil – alla har blivit sönderskurna. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENRizgar Babiri måste byta ut däcken på sin bil – alla har blivit sönderskurna. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Rizgar Babiri måste byta ut däcken på sin bil – alla har blivit sönderskurna. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Sexåriga Lisas cykel som hon fått i födelsedagspresent förstördes en kväll. Foto: Anna-Karin Nilsson/ExpressenSexåriga Lisas cykel som hon fått i födelsedagspresent förstördes en kväll. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Sexåriga Lisas cykel som hon fått i födelsedagspresent förstördes en kväll. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Tora Larssons kamp gjorde till slut att Abdulwahid Sadiqis 27, fick stanna. Foto: Anna-Karin NilssonTora Larssons kamp gjorde till slut att Abdulwahid Sadiqis 27, fick stanna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Tora Larssons kamp gjorde till slut att Abdulwahid Sadiqis 27, fick stanna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Aladin Manajed hittade en dag sin bil upp och ned. Foto: Anna-Karin Nilsson/ExpressenAladin Manajed hittade en dag sin bil upp och ned. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Aladin Manajed hittade en dag sin bil upp och ned. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
På olika ställen i staden är dekaler från Nordfront uppsatta. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENPå olika ställen i staden är dekaler från Nordfront uppsatta. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
På olika ställen i staden är dekaler från Nordfront uppsatta. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
"De borde inte finnas", säger Tora Larsson som bor i Junsele om högerextrema aktivister. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN"De borde inte finnas", säger Tora Larsson som bor i Junsele om högerextrema aktivister. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
"De borde inte finnas", säger Tora Larsson som bor i Junsele om högerextrema aktivister. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Byns skräck för nazister efter vandalismen

Publicerad

JUNSELE. Det kom ett tips, eller mer ett nödrop.

Personen kände inte längre igen det samhälle i inre Norrland där denne vuxit upp.

"Saker har eskalerat".

Det handlade om omkullvälta bilar, däck som skurits sönder, fönsterrutor med skotthål - och dekaler med nazistiska budskap i busskuren och på bybornas brevlådor.

Vad händer i lilla Junsele i Västernorrland?

Är det SS-historien som går igen?

Vi bestämde oss för att åka dit.

Klockan på den nedlagda Handelsbanken på Köpmangatan har stannat på tio i tolv.

Medan man i Sollefteå sju mil söderut förbereder för 100-dagen av ockupationen av BB, kämpar man i Junsele för att tandläkaren ska bli kvar. Och för att förstå vad som händer i byn med cirka 1300 invånare.

– Ja, den är fin men den ska ändå ligga i lådan så vi får plats att hänga blusarna, säger Eva-Britt Karlsson Alalahti och ber praktikanten, en asylsökande man från Syrien, att flytta tröjan med 80-talsgruppen New Kids on the Block på.

När hon kom för att låsa upp Röda Korsets second hand-butik Kupan en lördag i december, var båda skyltfönstren trasiga. Tre hål i det ena, två hål och en lång spricka i det andra.

"Vad tusan är det som har hänt?", tänkte Eva-Britt Karlsson Alalahti när hon kom till jobbet på Röda Korset i Junsele. Båda skyltfönstren hade vandaliserats under natten.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Ett halvår senare är rutorna fortfarande provisoriskt lagade med tejp.

– Jag såg direkt när jag kom, det krossade glaset på marken. Jag vet inte om det är skotthål men min gamla svåger var jägare och det ser ju ut så. Jag tänkte "Vad tusan är det som har hänt?", berättar Eva-Britt Karlsson Alalahti som också håller språkkurser för invandrare.

– Jag ville tro att det var en olycka från en bil, man vill ju tänka gott om folk.

Men förnuftet pekade åt annat håll.

Båda fönstren var ju trasiga och det var inte bara Röda Korsets lokaler. Fastigheten mitt emot hade också fått rutor kraschade, liksom huset som en gång var en skola.

I båda bor det nyanlända.

Förstörde sexåriga Lisas cykel

Anna Beck låg och sov när hon tyckte att hon hörde ljud utanför enrummaren i den gula längan på Kettelsväg som har varit hennes hem sedan sommaren 2015 då hon flydde från Ukraina med sin dotter.

När sexåriga Lisa skulle cykla till skolan var det ingen luft i däcken.

– Hon kom tillbaka och sa "mamma, det går inte att cykla", berättar Anna Beck.

Förutom Lisas cykel var det en cykel till och tre bilar utanför asylboendet och en i centrum som på fredag för två veckor sedan fick däcken förstörda.

När Anna Beck, asylsökande från Ukraina, låg och sov hörde hon ljud utanför - dagen efter var däcken på dotterns cykel förstörda.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Men saker började hände i Junsele tidigare än så.

I februari 2016 avfyrades en fyrverkeripjäs mot ett fönster på ett asylboende av en eller flera gärningsmän som flydde på skoter. En månad senare sköt någon med luftgevär mot ett planerat boende. Nio cyklar fick förra gången fram- och bakdäcken sönderskurna.

– Jag vet inte varför det eskalerar men det har kommit fler och fler asylsökande till Junsele. Eftersom det är så få som bor här är det tydligt när det kommer ett nytt ansikte, säger Anna Beck och vittnar om att Migrationsverket som tidigare bara kom på besök på måndagar, nu har tillsyn två dagar i veckan.

Flera fastigheter där det bor nyanlända har det senaste året vandaliserats i byn i Västernorrland med 1300 invånare.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

I dag är 176 nyanlända inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem för Junsele, företrädesvis från Afghanistan, Eritrea, Syrien och Irak.

– Människor i Junsele är hövliga. Om jag skulle be om hjälp skulle de le och säga ja, men ingen skulle hjälpa. De skulle aldrig säga det rakt till oss "vi hatar er" men man känner att de inte gillar flyktingar. De äldre är vänliga och säger "hej hej" men de unga är mer aggressiva. Det syns i deras ögon och jag hör hur de pratar bakom ryggen på mig, säger Anna Beck.

– Det spelar ingen roll vilken nationalitet, de förstör bilar för albaner, syrier, och irakier. Hatet är riktat mot asylsökande som grupp, mot systemet, säger den ensamstående mamman som köpte dotterns cykel begagnad i Kramfors för 350 kronor och tog den på bussen de tolv milen för att kunna ge till Lisa på sexårsdagen.

Nu är jag rädd

På måndag fyller flickan sju.

– Jag har försökt hitta en ny men det fanns bara vuxencyklar. Lisa säger "Ingen fara".

– Jag har inte sagt till henne vad som har hänt, jag vill inte skrämma henne.

Själv har hon svårt att komma till ro i asylboendet, där det förutom Andi från Albanien, bara bor ensamstående kvinnor och barn.

– När det är ljust på dagen kan vi låta barnen leka ute men när det blir mörkt lyssnar jag efter varje ljud. Innan de här sakerna hände stängde vi aldrig dörrarna, men nu är jag rädd. Tänk om de kastar en sten eller en molotowcocktail där Lisa ligger och sover, säger ukrainskan som har sin bild klar.

– Jag är säker på att det är folk från Junsele. Varför skulle de annars veta exakt vems bils som är vems, säger hon och pekar mot parkeringen.

Tre av fem bilar fick däcken sönderskurna, två var orörda.

- Svenskarnas.

Mohammed, 3, ser på när hans pappa Rizgar Babiri försöker byta de fyra däcken som skars sönder under natten.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Hittade sin bil upp och ner

Dörren hos polisen i Medborgarhuset på Forumvägen är låst. Närstationen är bemannad måndagar mellan 14 och 18.

Nu är det tisdag.

Aladin Munajed, 41, var där på måndagen. Han ville veta hur det går med utredningen av hans bil men fick inget svar.

Nu står vi vid platsen där han under påsken hittade sin Nissan upp och ner, liggandes på taket.

– Jag var på besök hos vänner och stod och bakade när jag hörde rop från gatan. När jag öppnade fönstret stod folk utanför och skrek: "Åh du lever". De trodde att jag hade voltat med bilen och var kvar i.

Aladin Manajed hörde ett brak från gatan. Utanför låg hans Nissan vält upp och ner.Foto: Privat.

Polisen kallades till parkeringen utanför spelbutiken mitt emot banken och tog emot anmälan.

– De sa att jag skulle komma till stationen och att de skulle kolla övervakningskamerorna, berättar Aladin som kallas "Man with the magic lamp" av de andra asylsökande i Junsele, eftersom han alltid ställer upp, med skjuts och praktiska grejer.

De vet vilka vi alla är och vilka bilar vi har

Han kom från Damaskus i Syrien för 16 månader sedan och har fått uppehållstillstånd.

– Jag har aldrig varit rädd i Junsele, men nu är folk rädda. De vet vilka vi alla är och vilka bilar vi har. Kanske tänker de att vi utmanar dem? En del säger att det finns en risk att de ska bli ännu argare nu när jag pratar, men jag tänker att det är värre om ingen vet.

– Förra året när de skar sönder däck var det ingen som reagerade, säger Aladin som tror att det är unga, tonåringar, som ligger bakom.

– Men man vet inte.

Han går sfi-kurs och kan svenska hyggligt men inte tillräckligt för att förstå byråkratin i det papper han håller i handen. Jag läser högt ur vad som visar sig vara en underättelse till målsägande.

Aladin Manajed kom från Syrien för 16 månader sedan och har uppehållstillstånd. Han är skrämd av dåden mot de nyanlända i Junsele.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Beslut: Förundersökning inleds inte.

Skäl: Det är uppenbart att brottet inte går att utreda.

Motivering: Det finns inga spår eller andra åtgärder att vidta som kan tänkas leda till att brottet klaras upp.

– Men varför? säger Aladin. Det finns kameror, de sa att de skulle titta på övervakningskamerorna.

– Någon måste ha sett.

Men ingen har sett.

"På fredagkväll roade sig någon/några med att förstöra bilar som stod parkerade på Kettelsväg. Vet inte om de tömt däcken på luft eller om de är sönderskurna, men tomma på luft är de. Är det någon som sett något?", skriver en kvinna i Facebookgruppen Junsele med 1149 medlemmar, i den slutna gruppen med allt från "Lös jämthund på byn" till vem som kan vara tomte kl 18 på julafton.

Men det är också heta diskussioner om byns nya medborgare.

"Man har rätt till god vård även när man bor i Junsele, man har rätt till god skola även när man bor i Junsele och jag tycker att man har rätt till god äldreomsorg även om man bor i Junsele. Däremot anser jag inte att man har rätt att tjäna 7 000 000 kronor som privat fastighetsägare på att utnyttja att 60 människor flyr undan krig och oroligheter", skriver en person.

Vem är det som välter bilar och skjuter på fönster om nätterna? Alla i Junsele pratar om det, men ingen har sett något.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Moderatorn för sidan har flera gånger fått gå in och stänga trådar.

"Jag kommer snart att se över medlemmarna. Om jag finner en fuskprofil, blir denna raderad. Det här gäller inte många medlemmar, men jag har koll på vilka det gäller!"

Den lokala fastighetsägare som drabbats värst av vandaliseringarna i Junsele är Stefan Stolt som äger 19 fastigheter i byn och som hyr ut samtliga asylboenden till Migrationsverket och dessutom Röda Korsets lokaler på Köpmangatan.

Här uppe hanterar vi bara prioärenden

När Expressen ringer för att fråga om skadegörelsen som är polisanmäld, vill han inte prata.

– Jag kommenterar inte, tyvärr. Det blir lugnast så. När jag har pratat har det blivit mer negativt.

Efter en rad försök att nå fram till polisen i Junsele, svarar Per Andersson, befäl vid regionledningscentralen, polisregion Nord.
– Det lät allvarligt, men jag har hört absolut inget av detta. Jobbar man passet då det har hänt, hade man hört talas om det. Jobbar du inte så går världen vidare. Här uppe hanterar vi bara prioärenden, sånt som händer just för tillfället, säger polisbefälet.
– Vill du ha detaljer får du försöka på de där fyra timmarna (måndagar 14-18), tyvärr.

 

I september klistrades märken med nazistiska budskap på Filadelfiakyrkans anslagstavla.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

– Han satt här i kyrkan, tyst och blyg. Vi kunde inte säga ett ord till varandra.

Tora Larsson, 72, ler åt minnet. Hon är verksamhetsansvarig i Filadelfiakyrkan i Junsele och har uppmärksammats för sin

strid för en ung afghansk mans rätt till asyl, bland annat genom P1-dokumentären "Den kristne afghanen i Junsele".

När Abdulwahid Sadiqis, 27, fick avslag 2014 anmälde församlingen Migrationsverket till JO då för att ha brutit mot grundlagen i sin hantering av ett asylärendet.

“De borde få en fristad här”, säger Tora Larsson, verksam i Filadelfiaförsamlingen och beskyddare för de nyanlända i Junsele.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

I februari kunde Tora efter tre års kamp ställa till med tårtkalas i kyrkan.

– Jag grät av glädje när han fick stanna. Han är min son, säger hon.

– Att återvända till Afghanistan hade med 100 procent säkerhet inneburit döden, säger Abdulwahid Sadiqis.

Just i dag hjälper hon Abdulwahid att söka praktikplats inom handikappomsorgen i Junsele.

Han vill vara kvar i byn. Trots den senaste tidens trakasserier, han har själv fått däcken på sin cykel snittade tvärs över, upplever han sig välkommen.

– Det känns jättekonstigt det som händer. Jag trivs bra i Junsele. Om jag kommer på gatan så hälsar folk.

Tora Larsson menar att de som har bott länge i byn och de nya, står för långt i från varandra.

– De här människorna kommer från en eländig tillvaro och har haft en massa prövningar på vägen hit. Det är ingen semesterresa. De borde få en fristad och leva tryggt. Det borde vara så i Junsele, säger Tora Larsson och tillägger:

– Vi hade en man för några år sedan som struntade i hastighetsskyltarna, alla barnfamiljer var livrädda, men annars, det är ju inte flyktingarna som förstör lugnet.

Sex månader efter vandalismen är fönstren på Röda Korsets lokaler fortfarande provisoriskt lagade.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Och kanske är det inte tonårsstreck heller.

När en församlingsmedlem kom till kyrkan en dag i höstas satt tre dekaler klistrade på anslagstavlan, från Nordiska Motståndsrörelsens internetportal Nordfront.

– Det var väldigt otäckt. De satt ordentligt kan jag säga, berättar Tora Larsson som inte vill tänka på högerextrema aktivister i sina hemtrakter.

– De borde inte finnas. Jag har hört att de har följare här men det är så illa att man inte vill tro det. Man vill inte se att det finns.

Förutom på kyrkan har märken med nazistisk propaganda klistrats på Bankomaten och minst en person i byn har fått dekaler på sin brevlåda.

I busskuren med de rutiga gardinerna syns budskapet fortfarande.

"Refugees not welcome".

Busskuren i Junsele har rutiga gardiner - och rester av NMR-propaganda.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen


När stiftelsen Expo förra veckan publicerade sin årliga sammanställning av den rasideologiska miljöns propagandaspridning, demonstrationer och manifestationer, kunde man visa på det högsta antalet nazistiska aktiviteter i landet sedan Expo inledde sin dokumentation 2008. 3064 aktiviteter totalt under 2016.

Till folkmängd sett framstår Dalarna som den svenska nazismens starkaste fäste men i näste 4, som omfattas av Västernorrland, Jämtland och Gävleborg, har aktiviteten ökat dramatiskt, från 61 år 2015 till 133 i fjol.

Alla aktiviteter utom en utfördes av Nordiska Motståndsrörelsen. Dock finns ingen aktivitet i Junsele registrerad.

– Vi vet att det sprids propaganda utöver den som på ett systematiskt sätt egenrapporteras av NMR, det här förefaller vara sådan, säger Expos Jonathan Leman och påpekar att vem som kan beställa märken från till exempel Nordiska Motståndsrörelsens näthandel.

– Men just det här att man har sökt upp människor som har tagit ställning ger mig känslan att det finns en viss organisering bakom det här.

– Sprider man sådana här klistermärken är man minimum NMR-sympatisör.

Om det verkligen är partiet vars medlemmar uppmanas att bära kniv, som är emot yttrandefriheten och som vill skapa en nordisk renrasig diktatur, eller mer frilansande aktivister som ligger bakom hatbudskapen, för Junsele-borna är hierarkin oviktig.

– Om det är sådana vindar, något är det ju... det gör mig så förtvivlad. Det finns de som förnekar nazismen och hävdar att de som har överlevt är bluff, säger Elvy Berglund, 81, pensionär och aktiv i föreningslivet i Junsele.

Elvy Berglund, 81, har levt hela sitt liv i Junsele men aldrig upplevt så otäck stämning som i dag. "Vi har ju inga poliser heller.”Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Hon har levt hela sitt liv i det lilla samhället utanför Sollefteå och har aldrig känt en sån splittring som nu.

– Jag blir rent ut sagt förbannad när jag hör om de här sönderskurna däcken och alla rutor. Det finns inga ord. Vi har ju inga poliser heller. Det är nästan ett laglöst land, säger Elvy Berglund.

– Alla pratar om det. Folk är ledsna över att det kan hända sådant här.

Nynazister vallfärdade till Junsele

I Junsele. Vår lilla by.

Men ljuden av stöveltramp har hörts över den ångermanländska bygden tidigare.

En bit bort på vägen mot Örnsköldsvik förbi kyrkan på höjden, ligger ett herrgårdsliknade hus. Där bodde SS-veteranen Ingemar Somberg.

Bosse Schön, författare till "Hitlers svenska soldater", har skrivit om Junselebon som både deltog i möten med veteranföreningen Kameraden Werk Korps Stiener och som bjöd nynazister till möte i det gula huset ända fram på nittiotalet.

– Nynazister älskade Somberg. Han hade varit med i Stålstormen och han krigade för Hitler på Östfronten. När kriget var över vallfärdade nynazister till Junsele. Det var en kö med folk som ville träffa "Die alten Kämpfer”, berättar Bosse Schön och tillägger att bygdens nazist ordnade jaktresor år gamla tyska soldater.

– Han var en av dem som var med och formade det som så småningom blev Sverigedemokraterna.

– Alla i Junsele vet vem han var och vad han har gjort, och de skäms. De unga älskade honom och det måste ha smittat av sig i samhället att de unga var där. Jag är inte förvånad över att spåren och andan finns kvar, konstaterar Bosse Schön.

En tid innan nyårsafton 1998 skrev Ingemar Somberg från Junsele en anonym krönika i nazisttidningen Wärendsbladet där han uppmanade sina politiska arvtagare att ändra strategi för att vinna fler röster:

"Till Er unga vill jag bestämt vädja: häng in uniformen, ställ ifrån Er ölburken och sluta skråla om judeslakt. Måste Ni marschera så gör det i takt, Ni framhäver inte den vita rasens överlägsenhet genom att gå som en fårskock. Titta gärna på UFA eller Wochenschau (journalfilmer) från 30-talet och lär Er.

Dottern är sjuk men paret kan inte längre ta sig till sjukhus med bil

"The man with the magic lamp" parkerar sin gula bil.

Aladin Munajed har varit i Sollefteå och kommer tillbaka med en säck potatis i bagaget och fyra däck.

De är till Rizgar Babiri. Den 33-åriga trebarnspappan från Irak var en av de som drabbades när bilarna vandaliserades förrförra helgen.

Han har betalat 700 kronor för däcken som är "finished" men borde hålla säsongen ut, enligt Aladin.

700 kostade de nya däcken, men det spelar ingen roll hur irakiern Rizgar Babiri sliter, däcken passar inte.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Rizgar och hustrun Shireem som har varit i Sverige i ett år och åtta månader och som ska på intervju med Migrationsverket den 22 maj, måste kunna köra.

Deras dotter lider av Retts syndrom, en sällsynt och allvarlig störning i hjärnans mognad, vilket leder till svåra funktionsnedsättningar. Hon slår sig själv i huvudet och får epileptiska anfall, berättar Rizgar Babiri. De måste kunna åka till sjukhus.

– Jag tänker "ingen fara, de som gör det är säkert bara barn", säger den kurdiske mannen när han plockar bort det sönderskurna gummit.

I över en timme håller de på.

Att det föga hjälper att tvåårige sonen Mohammed skruvar, är inte konstigt.

Men det spelar ingen roll hur Aladin Munajed och Rizgar Babiri försöker heller.

De nya däcken passar inte.

Malin Roos (text) och Anna-Karin Nilsson (foto) i Junsele.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag