Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Buschs löfte vid valseger: ”Snävare” public service

KD-ledaren: "Huvuduppdraget är inte primärt att göra nöjesprogram".
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch vill skära ner på public service nästa mandatperiod om det blir ett regeringsskifte.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
SVT-huset i Stockholm.Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch vill skära ner på public service nästa mandatperiod om det blir ett regeringsskifte.

– Vi kommer absolut att verka för att renodla uppdraget, säger hon i Expressens ”Fem dagar om framtiden”.

Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill alla se ett mindre Public service. Nu säger partiledaren Ebba Busch att vid ett regeringsskifte som bygger på M och KD så kommer en förändring av SVT, SR och UR redan nästa mandatperiod.

– Jag hoppas verkligen det. Det finns ju väldigt många stora frågor kring vården och gängkriminaliteten som kommer att vara prioriterat. Men att få ett högre förtroende för public service, värna oberoendet och renodla uppdraget, det kommer vi absolut att verka för, säger hon.

– Huvuduppdraget ska vara att säkra oberoende nyhetsbevakning i hela landet. Inte primärt att göra nöjesprogram som konkurrerar med andra kommersiella kanaler.

Ville skala bort ”krimskramset”

Kristdemokraternas riksting fattade förra året beslut om att partiet vill se ett smalare public service. ”Krimskramset ska skalas bort”, sa partisekreteraren Peter Kullgren då.

Vem ska avgöra vad som är krimskrams? Är det politiker?

– Om man lägger ett uppdrag med snävare ram, att renodla till just samhällsinformation, nyhetsbevakning, att säkra att det finns granskning av makt i hela landet, då kommer bolagsledningarna klara av det alldeles utmärkt själva tror jag, säger Ebba Busch.

Ett argument för att public service ska vara brett brukar vara att man behöver locka publik med andra typer av program för att också få dem att ha förtroende för kanalen och ta del av samhällsinformationen. 

Ser du inte en poäng i det argumentet?

– Jag tror snarare att väldigt mycket av Public services övriga produktioner som är mer av nöjeskaraktär sänker förtroendet för det som presenteras i övrigt. Sedan finns det en del studier som visar att människors användande har ändrats. Man slår inte på tv:n på samma sätt och tittar på ett nöjesprogram och stannar kvar för nyheterna också. Det är inte så det fungerar längre.

Nyligen presenterade den parlamentariska tryck- och yttrandefrihetskommittén sitt betänkande. Där ville alla riksdagspartier förutom KD, M och SD att public services oberoende skulle grundlagsskyddas. Kommittén har tittat på flera sätt att skydda oberoendet, till exempel att föra in själva existensen av public service, dess finansiering och styrelseform i grundlagen.

Men eftersom det saknades bred majoritet fanns något sådant förslag inte med i betänkandet.

Det ledde till stor debatt, bland annat drog justitieminister Morgan Johansson paralleller till Ungern och Polen i en intervju med Dagens Nyheter. Även Danmark framhölls av migrationsministern som ett varnande exempel.

– Där hade vi för några år sedan en högerledd regering som efter påtryckningar från Dansk Folkeparti skar ner public service väldigt kraftigt, sa Morgan Johansson till DN.

Ebba Busch: Så vi har säkrat upp behovet

Ebba Busch säger att det utökade grundlagsskyddet inte behövs.

– Så som vi i 250 år säkrat yttrande- och tryckfriheten, det har vi en egen ordning för som är befäst i grundlag. Det ska vi värna. Det ska vi vara stolta över. Det är så vi har säkrat upp det behovet.

De som vill ha det här grundlagsskyddet ser en risk att politiker kan kliva in och ganska snabbt fatta beslut om en förändring av finansieringen till exempel. Man har sett i andra länder att man byter ut chefer. Ser inte du den risken i Sverige?

– Sättet som vi säkrar att vi har fria och oberoende medier: Vad vi kan trycka, vad vi kan skriva och vad vi kan säga, det är väl uppsäkrat i vår grundlag i dag. För mig blir det en motsättning att stoppa in en specifik bolagsform i grundlagen. Så nej, jag ser inte den risken.

Hade det blivit svårare att genomföra de förändringar ni vill ha om public service hade grundlagsskyddats?

– Nej, inte nödvändigtvis. Vi vill ju se ett mer renodlat public service som levererar framför allt riktigt bra nyhetsbevakning, sådant som är samhällsinformation, men också högkvalitativ kultur som inte finns tillgänglig genom andra kommersiella kanaler. Public service i dag har blivit enormt brett. Jag förstår inte på vilket sätt demokratin hotas av att man säger att man behöver renodla sitt uppdrag.

Hör Expressens politiska kommentator analysera dagens program.
Se hela torsdagens program med bland andra Hanif Bali, Linda Snecker, Dan Eliasson, Amanda Lind och Ebba Busch.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.