Energiminister Ebba Busch (KD) är gäst i onsdagens avsnitt av ”30 Minuter”. I programmet spelar man upp ett klipp från i mars i år då hon säger:
– Nu vill vi sänka priset nio kronor litern vid pump för diesel, fem kronor för bensinen och för lantbrukare och åkerinäring nio kronor litern. Och det här kan vi göra nu.
Så har det inte blivit. Vid årsskiftet sänks dieselpriset med 40 öre litern och bensinpriset med 14 öre litern.
– Nu är det många delar som ska prioriteras, och när vi nu har lagt budget så är det så här det är prioriterat i en första omgång, säger Ebba Busch i ”30 Minuter”.
Hon framhåller att reduktionsplikten kommer att sänkas längre fram, vilket kommer att leda till ytterligare prissänkningar.
Busch medger: Visste att löftet skulle brytas
Energiministern medger under intervjun att hon, när hon gav löftet, visste att det inte skulle gå att genomföra.
Programledaren Anders Holmberg frågar:
– Förstod du inte under valrörelsen att det här går inte att göra nu, det här kommer vi inte att klara?
– Jo. Men vi har också fått igenom ett historiskt paradigmskifte vad gäller vården, prioritering av fler vårdplatser, prioritering av familjen och att stötta familjen som en del av det brottsförebyggande…
Bröt löftet om högkostnadsskydd för elkunder
Tillsammans med Moderaterna och Liberalerna lovade Kristdemokraterna före valet ett högkostnadsskydd för höga elpriser för privatpersoner och företag. Om elpriserna blev onormalt höga skulle staten stå för den överskjutande kostnaden. Det skulle träda i kraft den 1 november.
Nu har de tre partierna bildat regering, men högkostnadsskyddet har inte införts.
– Nej, det är korrekt, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ”30 Minuter”.
Hon säger att det elprisstöd som regeringen nu lanserat är en bättre modell än högkostnadsskyddet.
Vallöftet 50 procent högre än verkligheten
Planen är att elprisstödet ska börja betalas ut till privatpersoner i februari 2023.
I ”30 Minuter” presenteras ett räkneexempel som visar skillnaden i utfall mellan de två stödmodellerna. Man har räknat på en normalvilla i elområde 3, med en årlig elförbrukning på 20 000 kilowattimmar och ett snittpris på el på 3 kronor per kilowattimme.
Med högkostnadsskyddet skulle hushållet få ett stöd på 15 300 kronor.
Med det elprisstöd som regeringen nu går vidare med får samma hushåll 10 000 kronor i stöd.
Programledaren Anders Holmberg frågar:
– Det ni utlovade i valrörelsen var 50 procent högre än det ni nu har presenterat. Varför blev det så?
Svaret från Ebba Busch:
– Därför att vi utgår från underlag från myndigheterna, som jag bedömer är kloka och väl avvägda.
”Har blivit ännu värre”
Hon säger att det också finns många andra angelägna områden där regeringen behöver satsa pengar, som välfärd, rättsväsende och försvar, samtidigt som inflationen är hög och Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.
– Om vi gör fel åtgärder gentemot hushållen nu när vi ska hjälpa dem genom den här svåra tiden, då finns risken att vi eldar på ekonomin på ett farligt sätt.
Anders Holmberg påpekar att de nuvarande regeringspartierna redan före valet var medvetna om att ett högkostnadsskydd riskerade att driva på inflationen och frågar.
– Menar du att ni inte såg krisen komma under välrörelsen när ni levererade det här vallöftet?
– Nej, men vi kan konstatera att den har blivit ännu värre sedan vi började lägga den här typen av förslag, svarar Ebba Busch.
Kritiken från S: Dubbla budskap
Statsminister Ulf Kristersson ville på en pressträff på onsdagen inte medge att regeringen brutit de ingående partiernas löften om ett högkostnadsskydd för elkunder.
– Vi har gjort exakt det vi sa, sade Kristersson.
Nu riktar Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin kritik mot att statsministern och vice statsminister Busch inte ger samma besked i frågan.
– Statsministern hävdar ju fortfarande att regeringen inte har brutit mot något vallöfte. Nu är det ju tydligt att till och med vice statsministern medger att det inte har funnits något högkostnadsskydd på plats från 1 november som utlovat, säger Baudin.
Han fortsätter:
– Nu är det dags för Ulf Kristersson att kliva fram och svara på frågorna. Att vara statsminister är så klart att resa runt i världen och möta andra världsledare, men man måste också orka möta media.
Expressen söker Ulf Kristersson för en kommentar.