Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Terrorlarmet om Akilov som polisen missade

Foto: / POLISEN
Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Uzbekiska myndigheter utredde Rakhmat Avilov för terrorbrott – långt före attacken i Stockholm.

En rapport från inrikesdepartementet  i Uzbekistan visar att uzbekiska polisen den 27 februari 2017 – sex veckor före attacken – inledde en terrorutredning mot Akilov. 

Förhör och telefonanalyser visade bland annat hur Akilov försökt värva en man till IS och uppmanat sin 17-årige son att sprida IS-material.

Och svenska myndigheter ska ha larmats om uppgifterna.

Den 11 mars 2017 grep den uzbekiska polisen en 38-årig man sedan han anlänt till Uzbekistan från Sverige.

Mannen var en vän till Rakhmat Akilov som han, enligt den svenska polisutredningen, bland annat besökt i Gävle några veckor före terrordådet. 

När uzbekiska polisen beslagtog och analyserade 38-åringens telefon ska man ha hittat stora mängder IS-relaterat material som skickats från Akilov.

Det framgår i en rapport från inrikesdepartementets utredningsrotel i Samarkand som skickats till Sverige i juli 2017 under den svenska terrorutredningen mot Akilov.

Enligt rapporten inleddes den 27 februari 2017 en förundersökning mot Akilov om misstänkta terrorkontakter. Den uzbekiska kartläggningen uppger att Akilov kom till Sverige och Stockholm redan i januari 2015. Här ska han ha påverkats av en ”predikan” om att ansluta sig till IS och ta sig till Syrien. Uzbekiska myndigheter beskriver Akilov som en aktiv IS-värvare som mellan mitten av augusti 2016 och januari 2017 ska ha försökt påverka sin uzbekiske vän, 38-åringen, att ansluta sig till IS. Uppgifterna bygger på analyser av mobiltelefontrafik och bland annat den tekniska undersökningen av 38-åringens beslagtagna Samsung-telefon.


”Han uppmanade (38-åringens namn) att resa tillsammans med honom till Syrien för att delta i jihad”.

Uzbekiska myndigheter hänvisar till att en telefon med Akilovs nummer - samma nummer som bekräftas i den svenska polisens utredning - bland annat den femte november 2016 skickat IS-propaganda till 38-åringen med uppmaningar om att resa till Syrien och delta i strider.

Uzbekiska myndigheter uppger också att man kartlagt Akilovs telefonkontakter med den 17-årige sonen i Uzbekistan. Bland annat den åttonde oktober 2016 och 27 november 2016 ska han ha skickat ”religiöst extremistiskt material” till sonen. Han uppmanade sonen att sprida detta vidare. 

”Därmed hade han involverat även sin omyndiga son i sin brottsliga verksamhet”, skriver man och konstaterar att materialet är förbjudet att använda, sälja och sprida i Uzbekistan.

Den 27 februari 2017, enligt rapporten, inleddes en förundersökning mot Akilov av en förundersökningsledare inom inrikesdepartementets utredningsrotel i hemstaden Samarkand. 

Akilov bekräftar själv vänskapsbanden till 38-åringen i de svenska förhören. Han berättar att han mötte honom i Gävle några veckor före dådet och då informerade honom om sina planer om att genomföra ett terrordåd. 


Akilov menar dock att 38-åringen inte var ansluten till IS och att de bråkade kring detta.

Akilov i förhör:

– Jag berättade för honom en gång och efter att jag hade berättat för honom, sedan så bråkade vi och sedan har vi inte pratat om det mer. Men han stödde inte IS. 

Uzbekistans utrikesminister Kamilov Abdulaziz Khafizovich har tidigare, en vecka efter terrordådet, sagt till nyhetsbyrån Reuters att Uzbekistan i förväg larmade svenska myndigheter om Akilov. Uppgifterna ska ha kommit från Uzbekistans säkerhetstjänst via ett annat västerländskt land.

Svenska Utrikesdepartementet förnekade då att man fått någon sådan information och Säkerhetspolisen ville inte kommentera uppgifterna.

Säpochefen Anders Thornberg har dock tidigare bekräftat att Akilov förekom i Säpos ”underrättelseflöde” men att det inte gick att komma vidare med uppgifterna:

– Han har förekommit tidigare i vårt underrättelseflöde. Det rör sig om enstaka uppgifter som Säpo fått förra året. Det var i form av underrättelse. Vi arbetade med de uppgifterna vi fick, men uppgifterna gick inte att belägga, säger Anders Thornberg.

Johan Olsson, operativ chef på Säkerhetspolisen, upprepade på presskonferensen om Akilov-åtalet på tisdagen att Säpo haft "enstaka underrättelser" om Akilov inför dådet, men att de inte har varit av sådan natur att man haft anledning att agera.

Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, vill inte kommentera uppgifterna med hänvisning till att förundersökningen pågår.