Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svea hovrätts president om poliskrisen

Fredrik Wersäll har varit president för Svea hovrätt i tio år – i vår lämnar han rollen. Foto: Expressen TV

■■ Anonyma vittnen är inte lösningen för att komma åt gängvåldet.

■■ Nazistupploppet i Göteborg kan nå Högsta domstolen och ändra tolkningen av hets mot folkgrupp.

■■ Polisreformen har "påverkat utredningskapaciteten på ett väldigt tydlig sätt" – och krisen syns ända upp i domstol.

– Uppenbarligen har det varit jobbigt och besvärligt – och lett till konsekvenser bland annat för oss, säger Svea hovrätts avgående president Fredrik Wersäll, 66, i en stor intervju med Expressen.

I tio år har han varit president för Svea hovrätt.

Svensk juridiks kanske mest prestigefyllda jobb.

Innan dess: Rättschef på justitiedepartementet, justitieråd, Riksåklagare.

Nu går yrkeskarriären mot sitt slut.

I december skickar Domarnämnden sitt förslag på efterträdare till regeringen och i vår går Fredrik Wersäll i pension.

Nu berättar han vad han tycker om poliskrisen, organiserad brottslighet, nazisters yttrandefrihet – och när Leif GW Persson är "snett ute."

 

***

 

21 fristående polismyndigheter har blivit en.

Polisens reform har mötts av kritik från flera håll – inte minst inifrån den egna kåren.

Fredrik Wersäll säger att det "inte är någon tvekan" att omorganisationen påverkat förmågan att utreda brott.

– Antalet mål till våra tingsrätter går ner rätt ordentligt. De måltyper som gått ner är de lite enklare brotten. Vi märker det i viss utsträckning här också, säger han och syftar på Svea hovrätt.

Under 90-talets närpolisreform arbetade Wersäll på justitiedepartementet.

– Då fick man också ett jättetapp i utredningskapacitet. Det tog några år och sedan var man tillbaks på banan. Jag hoppas det blir så igen. Vi får hoppas att de får bukt med de här svårigheterna så snabbt det bara går.

Skulle omorganisationen ha genomförts?

– Att göra polisen till en gemensam myndighet – med rikspolischefen som chef och en rikspolisstyrelse som överordnad polisorganisationen i landet – tror jag var helt nödvändigt. Sedan skulle det säkert ha kunnat göras på olika sätt. Uppenbarligen har det varit jättesvårt, säger Fredrik Wersäll.

Målen som når Svea hovrätt har vuxit i omfattning under Wersälls tio år. Dels alltså för att färre "enklare brott" når dit – men också på grund av de kriminella gängens framväxt och polisens fokus på dem.

Fredrik Wersäll

■ 66 år. Har varit president för Svea hovrätt i tio år. I vår går han i pension.

■ Tidigare har Wersäll i tur och ordning arbetat på – bland annat – justitiedepartementet, som justitieråd och som Riksåklagare. Har också fungerat som expert i flera olika utredningar om straffrätt.

■ Riksåklagare Anders Perklev och Södertörns tingsrätts lagman Petra Lundh har sökt jobbet som hans efterträdare.

Just nu pågår till exempel en mycket omfattande rättegång vid Stockholms tingsrätt, där åtta unga män står åtalade för tre mord i Sundbyberg och Hallonbergen.

 

LÄS OCKSÅ: Skrämda vittnen vågar inte komma till rätten 

 

– Gängvåld och organiserad brottslighet slår igenom på ett väldigt sätt i våra mål. Ofta är det sex till tio tilltalade i samma mål och det beror ju på att polis och åklagare försöker hitta strukturer och åtala alla i ett gäng. Det sätter sin prägel, säger Fredrik Wersäll.

Varför har det blivit så?

– Inte minst genom att man inrättade Internationella åklagarkammaren på 90-talet, som hade som uttrycklig uppgift att inte bara ta den där kuriren som kommer med ett antal hundra gram kokain på flygplatsen. Utan att i stället se var personen kommer ifrån och ska – försöka suga in hela nätverket. Polisen har skapat en motsvarande organisation och det här leder till att vi får ett antal tilltalade och svåra bevissituationer. Utvecklingen är jättetydlig.

Vad tycker du om den?

– I grunden är den väl riktig. För att komma tillrätta med brottsliga strukturer måste man gå på strukturerna som sådana, inte bara på individerna. Men det leder till stora påfrestningar på rättssystemet. Mycket utredningsresurser, stora förhandlingar, långa utredningstider.

Riskerar domstolarna att bli en flaskhals?

– Vi har inte sett det hittills. Tvärtom är det så att vi tycker att vi gör vårt jobb. Vi låter inga mål ligga.

– Säg att man ska ha 10 000 fler poliser. Om de sätter i gång och utreder massor av brott som sedan leder till att åklagare väcker massor med fler åtal samtidigt som domstolarna inte tillförs resurser – då kan de bli en flaskhals. Men jag utgår från att våra politiker är så pass kloka att de inte åstadkommer den flaskhalsen.

Rädda vittnen är ett av problemen med att få gängmedlemmar dömda.

I Hallonbergenmålet mördades en man för att han var vittne till ett tidigare mord – och under den pågående rättegången har det varit svårt att få vittnen att komma.

– Det är absolut ett stort problem, säger Fredrik Wersäll med eftertryck.

 

***

 

Moderaternas partistyrelse och nya partiledaren Ulf Kristersson vill att människor ska få vittna anonymt i rätten. Men på M-stämman i Örebro i veckan stod det klart: Förslaget saknar stöd i partiet.

Förslaget att människor ska få vittna anonymt i rätten fick inte stöd på Moderaternas arbetsstämma i Örebro. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT NYHETSBYRÅN

Svea hovrätts president tror inte heller på den lösningen.

– Inte så mycket för att det är besvärligt – kanske inte ens rättssäkert – för den tilltalade att inte veta vem som vittnar mot honom eller henne. Utan för att jag tror att bevisvärdet av anonyma vittnen är väldigt lågt. Jag tycker det är uteslutet att domstolen ska kunna veta vem ett vittne är, men inte den tilltalade. En domstol kan inte döma över material som inte den tilltalade känner till. Det tycker jag är en rättssäkerhetsfråga.

 

LÄS OCKSÅ: M-ledarens bakslag om anonyma vittnen 

 

Wersäll fortsätter:

– Då måste jag ha någon idé om vad man ska göra i stället. För det första är det väldigt, väldigt viktigt att samhället skapar trygghet kring bevispersoner. Om någon träder fram och vittnar – och blir hotad på grund av detta – måste samhället ställa upp och skydda.

– En variant som vi tittar på i en utredning, och som jag tror mycket på, är att man i betydligt större utsträckning ska kunna använda sig av tidigare förhör. Alltså: Om man hör en person direkt efter en händelse, spelar in förhöret med ljud och bild, ska det förhöret kunna användas i domstol. Det kan leda till att personen inte behöver komma till förhandling sedan, något år senare. Då minskar dramatiken.

Har rädda vittnen alltid varit ett problem?

– Tänk att det varit slagsmål på en dansbana. En som blir åtalad går till någon annan som var där och säger: "Om du berättar, din jävel, klår jag upp dig." Det har alltid funnits. Men det här mer systematiska hotet och våldet – och att våldet faktiskt sätts i verket också – är rätt mycket en produkt av att den organiserade brottsligheten vuxit.

Blir du hotad?

– Det vill jag inte kommentera egentligen… jag kan säga så här: Jag känner mig inte besvärad av det. Det är klart det är förekommer men jag vill inte kommentera det. Jag kommenterar aldrig min egen säkerhet.

 

***

Morddömde Kaj Linna frikändes i somras efter att ha suttit fängslad i 13 år. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

I somras frikändes morddömde Kaj Linna efter att ha suttit felaktigt fängslad i 13 år. Nu har frågan om ett oberoende resningsinstitut lyfts på nytt. Fredrik Wersäll – som var ordförande när Thomas Quick, senare Sture Bergwall, fick sin första resning – säger:

– Okej, det kan man ha. Men man ska inte tro att det är lösningen med stort L för att komma tillrätta med alla felaktiga domar. Jag är inte säker på att det är bättre än systemet vi har, där resningsfrågorna avgörs av landets främsta jurister i Högsta domstolen.

 

LÄS OCKSÅ: Kaj Linnas nya liv – berättar på Mallorca: "Pånyttfödd" 

 

För sådana felaktiga domar förekommer.

– Vi har 60 000 brottmål i domstolarna varje år och det är många fall som innehåller massor med muntlig bevisning och svårbedömda omständigheter. Det är helt omöjligt att det inte blir fel ibland, säger Fredrik Wersäll.

När Thomas Quick fick resning märkte Wersäll att domstolen från början inte fått tillgång till allt relevant material.

– Men jag tror inte det är något fel på regelsystemet, inte alls. Det är en fråga om mänsklig verksamhet. Misstag kan begås under en förundersökning och det kan vara så att polis och åklagare emellanåt kan blunda för omständigheter de kanske borde borrat vidare i.

 

Fredrik Wersäll om...

...Svea hovrätt.

"Vi är Sveriges i särklass största överrätt med 330 medarbetare, varav 200 är jurister. Över 100 är domare. Vi får in 12 000 mål om året och avgör ungefär lika många. Just nu har vi 2 500 mål som är på gång. Själv deltar jag i kanske 60-70 mål om året."

 

...öppenhet.

"För tio år sedan var det vanligt att domare sa: Det jag har att säga, står i domen. Så säger vi inte i dag utan vi försöker förklara våra domar. Och anstränger oss mer för att skriva domarna på ett lättbegripligt sätt. Dels är det nog en generationsfråga. Ett växelspel mellan samhällets förändring och en ny generation domare som inser vikten av kommunikation."

 

...sexbrott på nätet.

"Utvecklingen med nätet var det ingen som kunde förutse när bestämmelserna skrevs på 60-talet. Ändå har det gått relativt hyggligt att använda sig av dem. Det är bra med generellt skrivna bestämmelser som syftar på beteendet som sådant snarare än vilken teknik man använder – då kan de användas dynamiskt när nya kommunikationsmetoder uppstår. Innan man börjar kräva förändrad lagstiftning ska man tömma ut möjligheterna som de ser ut i dag, tycker jag.

 

...sociala medier.

"Jag läser i princip aldrig vad som sägs om våra domar i sociala medier. Ibland får jag länkar till Twitter eller något annat, men jag försöker hålla mig borta. Jag blir bara dyster av nivån på kommentarerna. Vi har hittills aktivt också sagt att vi ska inte som domstol, eller som företrädare för domstolen, agera på sociala medier. Det är en för svårbemästrad kommunikationsform."

Den som känner sig felaktigt dömd måste få möjlighet till juridisk hjälp, tycker Fredrik Wersäll.

– Det har varit en brist i det svenska systemet. Det är inte okej, egentligen, att det är journalister som ska gräva fram material som ska leda till resning, säger han.

Hannes Råstams dokumentärer låg bakom Thomas Quicks resning.

Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

DN:s Stefan Lisinski och podcasten "Spår" var bärande bakom Kaj Linnas.

Kevin-fallet i Arvika utreds nu på nytt efter att SVT:s "Dokument inifrån" avslöjat bristerna i utredningen.

– Jag tycker absolut inte det är fel att pressen går in i fall som Kevin eller Thomas Quick, tvärtom. Det är centralt i öppen och liberal demokrati att man har en granskning av domstolsmakten, som ju är jättestor. En engagerad, grävande journalist kan upptäcka ett fall efter kontakt med enskild, och tycka att man borde titta vidare. Men i ett sådant skede bör professionella jurister kunna få finansiering att ta sig an målet.

 

***

 

Just den "öppna och liberala demokratin" – och yttrandefrihet – är Fredrik Wersäll en "otroligt varm anhängare av."

Frågan var ett sådant samhälles gränser egentligen går blev högaktuell här om helgen när nazistiska NMR fick tillstånd att demonstrera i Göteborg samma dag som den judiska högtiden Jom Kippur.

 

LÄS OCKSÅ: Här är nazisterna som greps efter upploppet i Göteborg 

 

Fredrik Wersäll medverkade då i SVT:s "Agenda" som en av rösterna i debatten.

Nu säger han:

– Yttrandefrihet är i grunden rätten att uttala kränkande åsikter. Att säga menlösheter behövs ingen frihet för att göra. Inget samhälle förbjuder det. Kärnan i yttrandefriheten är rätten att säga sådant folk kan bli arga på. Däremot har man inte rätt att kränka enskilda eller grupper.

Wersäll har "svårt att tänka sig att man kan vara talesman för nationalsocialistiska idéer" utan att göra sig skyldig till hets mot folkgrupp.

– Ideologin är så intimt förknippad med rashets och rasöverlägsenhet att domstol funnit att det är hets mot folkgrupp bara att ha ett hakkors på armen. Ur det perspektivet bör man fundera över var gränsen går för möjligheten att ingripa mot någon som, öppet på gator och torg, ger stöd för nationalsocialistiska idéer. Det kan vara så att stödet i sig utgör hets mot folkgrupp. Gränsen behöver testas, tycker jag.

Efter nazistiska NMR:s demonstration i Göteborg behöver man titta på var gränsen för hets mot folkgrupp går, enligt Fredrik Wersäll. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

23 nazister anhölls i samband med upploppet i Göteborg. Kan det bli fallet som når hela vägen till Högsta domstolen och sätter ny praxis?

– Jag är alldeles övertygad om att det skulle kunna vara ett sådant fall. Det har runnit en del vatten under broarna sedan Högsta domstolen prövade ett fall 1996 om hets mot folkgrupp. Då stod en ensam person åtalad. Här är en annan kontext och i demonstrationssammanhang – det har inte prövats på senare år. Det är typiskt sådant som ska drivas genom instanserna. Ett avgörande från Högsta domstolen tror jag skulle vara väldigt välgörande.

 

***

 

Som hovrättspresident har Fredrik Wersäll med jämna mellanrum medverkat i olika nyhetsprogram, Ekots lördagsintervju – och "Veckans brott."

Där har han figurerat tillsammans med en annan av de mest hörda rösterna när det gäller svenska brottmål.

Leif GW Persson.

Vad tycker du om honom?

Fredrik Wersäll spricker upp i ett leende.

– Jag tror faktiskt han gör väldigt mycket nytta. Han uttrycker sig drastiskt men på ett sådant sätt att folk begriper. Ibland är han snett ute, det är alldeles klart. Och ibland går det lite fort. Men på det hela taget tycker jag han gör stor nytta som folkbildare och för att popularisera ett svårt rättsligt område.

Trots att Fredrik Wersäll tycker att det ibland "går lite väl fort" tycker han att Leif GW Persson gör stor nytta som folkbildare.

– Jag är inte alldeles övertygad om att han alltid har på fötterna för det han säger och den vetenskapliga grunden är inte alltid 100-procentig – men det kanske man får ta, på något sätt.

Har han rätt oftare än han har fel?

– Det tycker jag! Han är väl påläst.

– Brott och straff intresserar väldigt många. Hälften av alla nyheter i en vanlig nyhetssändning kan handla om det. Att ha en person med hans ställning, med ett vetenskapligt förflutet, är jättemycket värt.

 

***

 

Den 7 november når Arbogamålet – mot Johanna Möller och Mohammad Rajabi som dömdes för mord i tingsrätten – Svea hovrätt.

 

LÄS OCKSÅ: Johanna Möller i 17 sidor långt brev om mardrömmen i cellen

 

Den mest omdebatterade delen av tingsrättens dom mot Johanna Möller var att hon ansågs skyldig till anstiftan på mordet på sin make, trots att såväl gärningsbeskrivning som gärningsman saknas. 

Den 7 november når Arbogamålet – mot Johanna Möller och Mohammad Rajabi som dömdes för mord i tingsrätten – Svea hovrätt. Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Då målet snart ska upp i hans domstol kan Wersäll inte prata specifikt om fallet, men han säger generellt om lagstiftningen:

– Av och till förekommer det att personer dömts för mord, anstiftan eller stämpling när man inte ens hittat kroppen. Men man har så pass mycket bevisning att man kan dra slutsatsen att en annan person är den som legat bakom. På det sättet finns inga formella beviskrav. Är domstolen bortom rimligt tvivel övertygad ska personen dömas. Man kan fällas för anstiftan till mord – och även mord – även om man inte vet exakt hur det går till.

Är du med när Arbogamålet tas upp?

– Nej, det kommer att pågå lite för länge. Jag har svårt att sitta med på mål som pågår flera veckor – det är svårt om man ska vara chef samtidigt, säger Fredrik Wersäll.

Han är chef i några månader till.

Södertörns tingsrätts lagman Petra Lundh och riksåklagare Anders Perklev slåss om att ta över. Foto: Advokatsamfundet/Pressbild

De som slåss om att ta över sedan: Riksåklagare Anders Perklev och Södertörns tingsrätts lagman Petra Lundh.

– Den som blir chef för Svea hovrätt behöver en förståelse för de speciella krav positionen innebär. Ha både intresse och förutsättningar för att företräda domstolsväsendet i olika sammanhang. Den dimensionen av jobbet är viktig.