Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rakhmat Akilovs asylfall skulle ha utretts i Polen

Rakhmat Akilov sökte asyl i Sverige 2014. Foto: POLISEN
Förödelsen på Drottninggatan efter terrordådet. Foto: POLISEN/TT NYHETSBYRÅN

Rahkmat Akilov skulle aldrig ha fått asylprövning i Sverige.

Han hade ett polskt visum vilket innebär att Polen skulle ha utrett hans asylskäl.

Trots detta prövade Migrationsverket Akilovs asylansökan – som han gjorde under falskt namn, skriver SvD.

Dublinförordningen säger att den som söker asyl och har ett visum från en EU-stat ska ansökan prövas i det land som utfärdade visumet. Polisutredningen kring Rahkmat Akilov visar att han hade ett polskt visum, vilket innebär att Polen skulle utrett hans asylskäl. Han skulle därför ha förts över till Polen, men trots det gjorde ändå Migrationsverket en prövning av hans asylskäl. 

Rakhmat Akilov sökte asyl i Sverige 2014. Migrationsverket avslog hans asylansökan i juni 2016 och vid tiden för terrordådet på Drottninggatan vistades han i Sverige utan tillstånd.

I förhör säger Akilov att han ordnade det polska visumet när han befann sig i Tasjkent i Uzbekistan. Anledningen var att han ville arbeta i Polen, men väl på plats upptäckte han att det var svårt att få jobb och han ansåg att de polska arbetsgivarna betalade dåligt.

– Jag kom till Warszawa. Fick jobb där men lönen var låg. Sedan kom jag till Gdansk. Där hittade jag inget jobb. Sedan satte jag mig på färjan och kom hit, säger han. 

Förödelsen på Åhléns efter att lastbilen kraschat in i väggen. Foto: POLISEN

LÄS MER: Akilov använde svenska SIM-kort för att hjälpa IS 

Vanlig väg för Uzbeker

Polisen har förhört flera Uzbeker som varit i kontakt med Rakhmat Akilov. Tre av dem kom till Sverige via Polen. En av dem som bodde tillsammans med honom i Vårberg hade ett polskt visum.

I förhör berättar mannen att Polen "är en vanlig väg för uzbeker till Europa".

Varför Migrationsverket valde att utreda Akilovs asylansökan är okänt. Men fler brister uppdagas. Myndigheten registrerade honom med ett falskt namn – trots att Akilovs riktiga identitet var känd, skriver SvD. Han lämnade nämligen in sina ID-handlingar till Migrationsverket i februari 2015 för att få tillstånd att arbeta i Sverige.

Trots att kunskapen om Akilovs riktiga namn fanns korrigerade Migrationsverket uppgiften först den 8 april förra året, dagen efter terrordådet.

När Rakhmat Akilov greps bar han ett LMA-kort, en slags id-handling för asylsökande, med det påhittade namnet "Rahmatjon Kurbanov".

"Efter dådet, 7 april, när vi gick in i ärendet och sammanvägde de handlingar som då fanns i ärendet, menade vi att den senare identiteten var den mest sannolika", skriver Johanna Måhlén vid Migrationsverkets presstjänst i ett mejl till SvD.

 

LÄS MER: Nya bilder visar lastbilens färd längs Drottningatan  

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!