De hatas för sina jobb· ”Hoten påverkar demokratin”

”Min dotter började gråta i skolan när hon fick höra om hoten”

De hotas och hatas för sina jobb.

Hoten drabbar inte bara rättsväsendets aktörer på arbetet – utan också i hemmen.

Samtidigt fortsätter antalet incidenter att öka i svenska domstolar, visar siffror som Brottscentralen tagit del av.

– De här konsekvenserna hade jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig, säger Mats Wihlborg, åklagare, vars hem besöktes av nazister.

Men allt är inte beckmörkt – på en plats har den negativa trenden vänt.

Publicerad 8 maj 2018 kl 05.05

På Gotland finns sedan några år tillbaka bara två åklagare, Mats och Susanne Wihlborg. De är gifta och bor i samma hus.

Natten den 6 oktober 2016 sökte nazister upp deras adress, gick in på deras tomt och drog plastband märkta Nordfront, Nordiska Motståndsrörelsens hemsida, runt deras bilar.

Ett och ett halvt år senare, den 23 april 2018, sitter Mats och Susanne Wihlborg därför för första gången tillsammans i rättssalen i Gotlands tingsrätt som målsäganden, bredvid en tredje åklagare.

Domare, nämndemän och advokater är influgna från fastlandet och har ersatt ordinarie personal på grund av jävsituationen.
Mats och Susanne Wihlborg, åklagare på Gotland sedan 23 år, är uppenbart ovana vid situationen.

De vill bryta in och rätta detaljer, ställa en fråga till de tilltalade männen, lyfta fram en lucka i deras resonemang.

Men i stället tvingas de sitta där, mestadels som passiva åskådare i fallet som handlar om dem.

Mats Wihlborg berättar om ilskan när han upptäckte plastbanden intill deras hus, hur han slet ner dem i ren frustration.

Det är en helt annan dimension på det

Han och frun Susanne Wihlborg berättar om hur de tvingades lämna sitt hem, hur barnen fick telefonsamtal med hot.
– Det finns bara ett enda syfte med att åka hem till oss, och det är att markera att "vi vet var ni bor". Det är en helt annan dimension på det, och skapar en mycket större rädsla och oro, säger Susanne Wihlborg.

En av de dömda männen för angreppet på familjen Wihlborg, här utanför Gotlands tingsrätt samma natt.

Foto: Från polisens förundersökning

Mitt emot paret sitter två män, 30 och 35 år gamla, som sympatiserar, eller har sympatiserat, med Nordiska Motståndsrörelsen, NMR.
Två veckor senare har de dömts till dagsböter för förgripelse mot tjänsteman och hemfridsbrott.

Nordfront-banden som sattes upp.

Foto: Polisen

Den där veckan, när allt hände, hösten 2016, angrep de och andra rättsväsendet på bred front på Gotland.

Den bakomliggande orsaken var en misstänkt gruppvåldtäkt av en rullstolsburen kvinna. Mats Wihlborg var åklagare men valde att släppa de misstänkta männen, på grund av brist på bevis.

Hot framfördes i mängder på sociala medier, ett asylboende attackerades med stenkastning och nazistiska Nordiska motståndsrörelsen åkte med flera personer till ön.

 

LÄS MER: Häxjakten drar fram på Gotland 

Konversation mellan de två männen.

Foto: Polisen

 

Polisen betecknade situationen på Gotland som en "särskild händelse" och skickade upp emot 60 extra poliser från Stockholm.

– En viss tanke hade jag på att det här beslutet (att släppa de misstänkta på fri fot, reds anm) kunde medföra ganska mycket åsikter. Det diskuterade vi båda två. De här konsekvenserna hade jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig, säger Mats Wihlborg.

Det var önskemål om att jag ska gruppvåldtas

Historien från Gotland upprepade sig tidigare i år i och med det så kallade "Fittja-fallet", där fem män friades i ett uppmärksammat gruppvåldtäktsfall

De har många likheter. 

Erica Hemtke, domare i Fittja-fallet, fick ta emot hot om våldtäkt efter domen.

Foto: Brottscentralen

Båda är upprörande fall med sexualbrott, de misstänkta går fria och en upprörd opinion piskas upp på sociala medier.

Och i båda fallen har de som fattat besluten hotats, åklagaren i Gotlandsfallet och domaren i Fittjafallet.

– Det var önskemål om att jag ska gruppvåldtas, att mina eventuella döttrar ska gruppvåldtas. Att jag ska tas ut på någon bakgård och skjutas, säger Erica Hemtke, domare i Fittja-fallet.

I den här trappuppgången anmälde kvinnan att gruppvåldtäkten skedde.

Foto: Polisen

Polisutredningen hade en rad brister – men trots att Erica Hemtke pekade på det upplevde hon en "pedagogisk uppförsbacke".

– Det ingår i jobbet att bli kritiserad, att folk har åsikter om våra domar. Sen kan det ju ta sig olika yttringar, en del kan ju till och med vara brottsliga. När man har ett sådant här mål så vet man att det kommer, jag visste det i alla fall, säger Erica Hemtke.

 

Många av hoten som tas upp i det här reportaget är några av den allvarligaste typen av hot mot aktörer inom rättsväsendet. Hot som nått ända in i hemmet, in i det privata.

Men dagligen sker incidenter även i Sveriges domstolar.

Där har både hoten och det totala antalet incidenter ökat de senaste åren, visar statistik som Brottscentralen har tagit del av.

Den största förklaringen till det kraftigt ökande antalet inrapporterade incidenter från 2016 till 2017 finns i kategorin "beslag som föranleder polisanmälan".

”Från det att ny lagstiftning infördes 2012 har antalet domstolar med fast säkerhetskontroll successivt ökat. Att det är fler domstolar som bedriver fast säkerhetskontroll innebär också att det hittas och tas om hand fler farliga och misstänkt olagliga föremål som lämnas över till polisen”, skriver Joakim Eklund, biträdande säkerhetschef på Domstolsverket i ett mejl.

Källa: Domstolsverket

Mest utsatta tingsrätten för hot och bombhot är Göteborgs tingsrätt, med 16 sådana incidenter de senaste tre åren.

Stockholms, Kristianstads och Halmstads tingsrätter har tio inrapporterade hot och bombhot de senaste tre åren.

Incidenter kan bestå av exempelvis beslag, hot och ordningsstörningar. Källa: Domstolsverket

Jag har fått höra att jag är en "landsförrädare" och ett "kräk"

– Om någon tror det, så påverkar det mig inte för en sekund i min yrkesutövning. För det skulle jag aldrig låta det göra. Men vore jag yngre så vet jag inte vad som hade hänt.

Orden är Johan Erikssons. 

Advokaten som så sent som i förra veckan utsågs till advokaternas egen favoritadvokat i tidningen Legally Yours – för sjätte året i rad, även detta år i överlägsen stil. 

”Jag har aldrig sett något liknande”, säger Johan Eriksson om hatet han fått utstå under tiden han arbetat som Rakhmat Akilovs försvarare.

Foto: Lisa Mattisson

Han har varit med länge, som advokat sedan 1994. 

Men, han har aldrig tidigare varit med om det som mött honom sedan han blev utsedd försvarsadvokat till terrormisstänkte Rakhmat Akilov.

– Det har periodvis runnit in vad jag skulle kalla hat. Jag har fått höra att jag är en "landsförrädare" och ett "kräk" för att jag företräder en sådan person, säger han.

– Jag har aldrig sett något liknande förut.

Enligt Johan Eriksson är det inte en isolerad förändring, terrormålet med Rakhmat Akilov är inte ett undantag. 

Han har sett en liknande utveckling under våren i andra fall, där han uttalat sig som expert.

Johan Eriksson bredvid Rakhmat Akilov och Akilovs tolk under rättegången.

Foto: Alex Ljungdahl

– Något har hänt. För även när jag har ställt upp i Brottscentralen och kommenterat någon dom, till exempelvis den här Fittja-domen, så har jag fått samma reaktioner, säger han.

Enligt Johan Eriksson blev han kallad alla möjliga saker och fick flera hatiska meddelanden, för att han uppmanade folk att läsa domen själva.

Risken är att priset för att delta i samhällsdebatten blir (för) högt för personer som väljer att ge sig in i yrket.

Då påverkar det demokratin, ytterst, säger Johan Eriksson.

Hatet och hoten påverkar demokratin?

– Ja, det är ju risken.

Min dotter började gråta i skolan när hon fick höra om hoten

Skott mot en polismans villa i Västerås.

Sprängdåd vid polishusen i Hallstahammar, Malmö, Helsingborg och Uppsala.

En polischefs bil som exploderade vid hans bostad i Stockholm.

Kidnappningsförsök av en polismans fru i Botkyrka.

Och mordförsöket mot polisen Ted Eriksson på Medborgarplatsen i Stockholm.

Ted Eriksson som knivhöggs i nacken på Medborgarplatsen i Stockholm.

Foto: Polisen/Läsarbild

Hot och våld mot poliser i Sverige under 2017 och 2018.

Ett utsatt yrke har det varit länge. Men konsekvenserna för den enskilde kan bli stora, även om hoten stannar vid just hot. 

En polis i västra Sverige som arbetar i yttre tjänst, och som vill vara anonym på grund av hoten, blev förra året ombedd att bo på annan ort med familjen i två veckor på grund av hot.

Det känns som att ett människoliv har blivit mindre värt

Sedan dess lever han och familjen med kameraövervakning, utökat personskydd och personlarm. Och en ökad oro.

– Det som har påverkat mig mest är hur min familj, min fru och mina barn, har reagerat. Min dotter började gråta i skolan när hon fick höra om hoten. Mitt andra barn blev tystare, mindre utåtriktat, säger han.

Hoten har inte blivit fler, upplever han, men annorlunda. De som hotar har ett större våldskapital – och faran blir större.

– Kommer det hot tar man det mer på allvar nu, våldet har blivit grövre och det finns mer vapen i omlopp. Trösklarna har sänkts för att göra allvar av hoten. Det känns som att ett människoliv har blivit mindre värt.

Mikael Svensson är säkerhetschef på åklagarmyndigheten och har haft anledning att rikta blicken mot Gotland sedan hoten mot Mats Wihlborg hösten 2016.

– Vi vill vara kvar på Gotland med den personal vi har och göra allt vi kan för att säkerställa att de får en trygg och säker arbetsmiljö. Men det går inte att gömma undan någon på en ö.

Antalet hot mot åklagare har varit hyfsat konstant de senaste åren. Men det har blivit värre – och åklagaren angrips allt oftare på sina privata kanaler.

Det är en oroande utveckling

Bakom utvecklingen ligger bland annat det högerextrema nätverket Granskning Sverige, säger Mikael Svensson, säkerhetschef på Åklagarmyndigheten.

– Granskning Sverige lägger ut information på nätet om åklagare som har drivit sexbrottsärenden där det finns en misstänkt utländsk förövare. Man uppmanar via en Youtube-kanal att alla som läser ska uppvakta åklagaren och uttrycka sitt missnöje. Det har gjort att en åklagare har fått tusentals Facebook-meddelanden till sin privata

sida, där vissa har innehållit mordhot.

– Det har vi aldrig sett förut. Och det drabbar privatpersonen bakom tjänsten. Det är en oroande utveckling.

Fabian Fjälling på Granskning Sverige säger så här om uppmaningarna att uppvakta åklagare.
– Vi hotar inte någon.
Uppmanar ni till hot?

– Nej.
Varför uppmanar ni folk att höra av sig till åklagare som driver vissa mål?
– Jag har sagt så mycket jag vill säga till Expressen.

Otillåten påverkan kan vara trakasserier, hot/utpressning eller fysiskt våld. Källa: Åklagarmyndigheten

I dag lever var tredje åklagare i Sverige med en sekretessmarkering, som gör det svårare för andra att ta del av ens personuppgifter i folkbokföringsregistret.

En andel som ökat kraftigt de senaste fem åren.

Och det är på det här området Mikael Svensson vill se en förändring.

Sekretessmarkering är ett alternativ för utsatta åklagare, men innebär samtidigt stora hinder i vardagen för personer som är i behov av skyddet för sitt yrke.

Det innebär en mängd besvär. En del banker, telefon- eller internetbolag vill inte ha kunder med sekretessmarkering. Samhället har inte gjort det lätt för de som har sekretessmarkering, säger Mikael Svensson.

I Rinkeby centrum möter vi Christoffer Bohman, biträdande lokalpolisområdeschef. Det är en solig dag med mycket folk i omlopp, ljudet från ett dragspel fyller torget.

Området har blivit synonymt med hot och hat mot polisen i medierapporteringen. Poliser har mötts av stenkastning, brinnande utryckningsfordon och en ständig utsatthet.

Christoffer Bohman, biträdande lokalpolisområdeschef, i Rinkeby centrum.

Foto: Miriam Lostig

Men utvecklingen har vänt, berättar Christoffer Bohman.

– Vi hade tidigare väldigt mycket försök till fritagningar, vi hade mycket våld och hot mot vår personal och vi hade också systematiska och frekventa våldsyttringar mot oss i form av stenkastningar, säger han.

– Nu ser det annorlunda ut, det är verkligen ett ljus i horisonten.

Anmälningar om hot och våld mot polis i Järvaområdet har minskat med 60 procent de senaste fyra åren, enligt SR. Från 40 anmälningar 2014 till 16 anmälningar år 2017.

Kanske finns svaren på hur utvecklingen kan vändas på flera håll i landet att finna här, i Järvaområdet.

Anmälningar om hot och våld mot polis i Järvaområdet har minskat kraftigt de senaste åren.

Foto: Miriam Lostig

– Tongivande individer som har lämnat kriminaliteten är nu i en avhopparverksamhet eller i sociala insatsgrupper. Vi har också satt väldigt många tongivande personer i fängelse de senaste tre åren, säger han.

 

LÄS MER: Morgan Johansson om hoten: ”Vi måste sätta hårt mot hårt”

 

Han lyfter fram flera organisationer som arbetat målinriktat – men också det faktum att samhällets bärande funktioner har stärkts i området.

– Jag tror skolan har en stor bidragande del i det här tillsammans med att vi är starkare inom polisen. Vi jobbar bättre inom polisen just nu, säger Christoffer Bohman.

Där är vi mamma, pappa, man, hustru

Tillbaka till Gotland, och familjen Wihlborg. Efter 23 år utan hot, fram till hösten 2016, har de återigen blivit drabbade.

Nyligen fick Susanne Wihlborg hem ett brev med bombhot mot familjens hus. En 18-årig kvinna är åtalad för bland annat grovt hot mot tjänsteman.

Foto: Brian Mulindwa

– Våra barn har inte valt att ha föräldrar med de här jobben. Jag tycker att det är oerhört lågt att attackera oss i hemmet. Där är vi inte åklagare. Där är vi mamma, pappa, man, hustru, säger Susanne Wihlborg.

Skulle ni rekommendera åklagaryrket till era barn?

– Jag skulle vilja rekommendera åklagaryrket till väldigt många människor, inklusive mina barn. Det är inte en vardag att vi blir hotade. Det är ett bra yrke. Man gör en samhällsinsats, säger Mats Wihlborg.

Hans hustru och åklagarkollega Susanne nickar.

– Ja, det är det verkligen. Men man ska inte behöva tåla allt.