På individnivå skiljer de sig åt markant.
Från 15-åriga högstadieelever till en medelålders stjärnkrögare.
Gemensamt är att samtliga 43 män under de senaste två åren har dömts i gruppvåldtäktsmål.
De 43 männen i Expressens granskning var i snitt 21 år gamla när de begick brottet. En tredjedel av dem hade tidigare dömts för brott i Sverige och en övervägande majoritet av dem är födda utomlands eller i Sverige av två utländska föräldrar.
"Mycket gemensamt med andra våldsbrott i grupp"
Siffrorna går i linje med tidigare kända mönster.
– Förövarna är pojkar och yngre män, ofta kända för brott sedan tidigare men sällan sexbrott. Gruppvåldtäkt har mycket gemensamt med andra våldsbrott som begås i grupp som misshandel och rån, säger Niklas Långström, professor och analytiker vid Rättsmedicinalverket.
På Interpols lista över förrymda brottslingar har svenska myndigheter satt upp 16 män som internationellt efterlysta.
Mördare, knarklangare, barnarövare – och en våldtäktsman.
Mannen i fråga är palestiniern Adam Al-Zawatia, 44, som 2016 dömdes till fyra års fängelse och utvisning för att ha varit drivande i en gruppvåldtäkt.
Av fängelsestraffet har han inte avtjänat en enda dag.
När domen föll hade han gått under jorden och är sedan dess spårlöst försvunnen.
– Jag vet inte var han är. Även om jag skulle veta det skulle jag inte säga det, säger Magnus Müchler som var hans försvarsadvokat under rättsprocessen.
En torsdag i juni 2015 har två kvinnor i 25-årsåldern lämnat en fest i Malmberget i Gällivare kommun när en främmande man bjuder in dem att fortsätta kvällen med honom och hans vän Adam Al-Zawatia.
Tvingar henne till oralsex
Senare under kvällen, när bara en av kvinnorna är kvar i lägenheten, förbyts stämningen.
Hon är för rädd för att protestera. Kroppen stänger av. Hon gråter
Adam Al-Zawatia tar grepp om kvinnans nacke och tvingar henne utföra oralsex på honom, berättar hon senare i rätten. Hon är för rädd för att protestera. Kroppen stänger av. Hon gråter. Han slår henne flera gånger över näsan så hon börjar blöda, berättar hon.
Den andre mannen kommer in i rummet och ansluter sig till akten.
När allt är över springer kvinnan hem till sin vän, bankar hysteriskt på hennes balkongdörr, med blodigt ansikte och tårar som sprutar ur ögonen, berättar vännen senare i förhör.
I tingsrätten hävdar männen att allting har skett frivilligt. De blir frikända.
Domen överklagas och hovrätten slår fast att de två männen "haft sexuellt umgänge med målsäganden mot hennes vilja". Trots det frias den andre mannen. Eftersom han inte var i rummet när våldtäkten inleddes så finns inget som motsäger påståendet att han agerat i tron att allt skett frivilligt, skriver hovrätten i domen.
För Adam Al-Zawatia finns inga sådana omständigheter. Hovrätten river upp den friande domen och dömer honom till fyra års fängelse och utvisning för grov våldtäkt.
Adam Al-Zawatia blev bostadslös
Adam Al-Zawatia anlände till Sverige redan 2002. Under åren fram till gruppvåldtäkten drev – och förlorade – han flera processer för att få stanna. Nya bestämmelser som trädde i kraft mellan de två rättegångarna gjorde att han inte fick bo kvar i lägenheten som Migrationsverket ordnat åt honom.
När hovrättsdomen kom var han borta naturligtvis
När hovrättsförhandlingen inleddes var Al-Zawatia bostadslös, berättar hans tidigare försvarsadvokat Magnus Müchler.
– När hovrättsdomen kom var han borta naturligtvis.
Sedan dess har han undkommit den svenska rättvisan. Efterlysningen ägs av polisen och Noa (Nationella operativa avdelningen), som avböjer att lämna någon kommentar.
Professor Niklas Långström menar att det finns skillnader mellan vilka som begår gruppvåldtäkter kontra enskilda våldtäkter.
– Gruppförövare har oftare fyrkantiga och överdrivna manliga dominansbeteenden, nedsatt impulskontroll och antisociala tankesätt. De är dock mindre ofta sexuellt upptagna eller tänder på avvikande sexuella saker än andra sexbrottsförövare, säger han.
Gruppförövare har oftare fyrkantiga och överdrivna manliga dominansbeteenden
Vilken roll kan dynamiken i förövargruppen spela?
– Gruppdynamiken är viktig, håller samman gruppen men möjliggör samtidigt allvarliga kränkningar. Ofta finns en pådrivande ledare som kanske går i gång sexuellt på att våldta. Vid våldtäkten uttrycker deltagarna vrede och dominans, offret avhumaniseras och anses inte sällan förtjäna övergreppet. Den deltagare som protesterar riskerar själv att hotas.
Bland gruppvåldtäktsmännen i Expressens granskning sticker Navid Atlassi, 51 och Bardiya Pajouhi, 26, ut som särskilt etablerade i samhället.
Atlassi som krögare med fem krogar på och i närheten av fashionabla Avenyn i Göteborg.
Bjuds på kokain i Navid Atlassis lyxvåning
Pajouhi som festfixare på stadens innekrogar med resursstarka familjekopplingar i både Los Angeles och Dubai.
En lördagskväll i mars för sex år sedan besöker en 16-årig flicka krogen för första gången. Pajouhi och Atlassi bjuder henne och en jämnårig kompis – alkoholen flödar och Atlassis lyxvåning i närheten av Avenyn blir sista anhalt. Där bjuds de på kokain och mer champagne.
Jag minns bara att min kropp var livlös
En av flickorna berättar i förhör att hon har minnesbilder av att hon är naken tillsammans med männen.
– Jag minns bara att min kropp var livlös, jag kunde liksom inte göra någonting. Jag minns att jag tänkte att vad håller jag på med, vad är det som händer?
Flickorna befinner sig båda, enligt hovrätten, i ett hjälplöst tillstånd när de två männen våldtar dem. Övergreppen spelas in med en Ipad.
Under häktestiden medgav Atlassi i en intervju att han hade filmat:
– Det är inget jag är stolt över. Absolut inte. Jag bad dem om ursäkt för det i tingsrätten. Jag var singel och tyckte det var en rolig grej att filma. Jag skäms över det. Men å andra sidan med facit i hand är det ju bra att vi har filmat så man kan se att tjejerna är med i det hela.
Jag var singel och tyckte det var en rolig grej att filma
Telefonen innehöll bilder på en rad övergrepp
Rätten bedömde det annorlunda och filmerna blev en bidragande orsak till att både tingsrätten och hovrätten fällde Atlassi, som nekade till brott, för grov våldtäkt. Nu avtjänar han ett sexårigt fängelsestraff för de två våldtäkterna.
Runt Bardiya Pajouhi rullades en betydligt mer omfattande våldtäktshärva upp. Hans mobiltelefon innehöll bilder och filmer på en rad övergrepp och när hovrätten i april förra året dömde honom till nio års fängelse var det för ytterligare fyra våldtäkter och två fall av sexuellt tvång mellan 2012 och 2016. Även Pajouhi nekade till brott.
Bröderna turades om att våldta henne
Under våren 2017 begicks flera brutala våldtäkter i Malmö där ett syriskt brödrapar – 25 och 17 år gamla – stod i centrum.
I april stämde den äldre brodern träff med en kvinna under förevändningen att han skulle betala för sex. Bröderna förde henne till ett soprum i en lägenhetskällare där de enligt hovrättsdomen hotade henne med kniv och kolsyrepistol och turades om att våldta henne upprepade gånger.
Samtidigt försökte man pressa en vän till kvinnan på pengar i utbyte mot att hon skulle återlämnas.
Mardrömscenariot tog slut först efter 17 timmar när polisens insatsstyrka stormade platsen. I tumultet skottskadades den äldre brodern av polis.
Bröderna förde henne till ett soprum där de hotade henne med kniv
När fallet gick till rättegång åtalades den yngre brodern tillsammans med en 23-årig man för att ha utfört ytterligare en gruppvåldtäkt i mars 2017. Enligt domen bröt männen sig in i en kvinnas bostad, hotade att döda henne och utsatte henne för flera våldtäkter.
Yngre brodern var 16 år då han begick gruppvåldtäkten
I början av 2018 dömde hovrätten den äldre brodern till nio års fängelse för gruppvåldtäkten i soprummet samt ytterligare en våldtäkt. Utöver grov våldtäkt dömdes han även för människorov i båda fallen.
Den yngre brodern, som enligt folkbokföringen var 16 år gammal när han begick brotten, dömdes till fyra år och sex månaders fängelse för de dubbla gruppvåldtäkterna. I en åldersbedömning slogs det fast att han mest troligt var äldre än 18 år och därmed kunde få ett strängare straff. Även han dömdes för människorov för våldtäkten han utförde tillsammans med brodern.
De båda dömdes även till utvisning i 15 år.
23-åringen som utförde gruppvåldtäkt tillsammans med den yngre brodern dömdes till fem års fängelse.
"Bristande känsloreglering"
De dömda gärningsmännen i granskningen har i väldigt hög grad utländskt ursprung.
32 av dem är födda utomlands. Sammantaget är 40 av 43 dömda gärningsmän antingen utlandsfödda eller födda i Sverige med två invandrade föräldrar.
Niklas Långström menar att siffrorna inte visar på några säkra orsakssamband. I stället antyder forskningen att överrepresentationen inte beror på invandrarbakgrunden i sig.
– Fler personer, fortfarande dock en minoritet av samtliga i invandrargruppen, har riskfaktorer som ökar risken för utagerande oavsett om man är invandrare eller ej. Det handlar exempelvis om antisociala attityder, bristande känsloreglering och kriminella kamrater.
De är männen som gruppvåldtar
MÄNNEN:
• De dömda gärningsmännen var i genomsnitt 21 år gamla. 13 hade inte fyllt 18 vid tidpunkten för våldtäkten.
• 14 av 43, eller 32 procent, hade tidigare dömts för brott i Sverige vid tidpunkten för våldtäkten.
• 32 av de 43 dömda männen är utrikes födda. 10 är födda i Sverige med en eller båda föräldrarna utrikes födda. 1 är född i Sverige med båda föräldrar också födda i Sverige.
STRAFFEN:
• 29 av männen dömdes till fängelse och fick i genomsnitt ett treårigt straff. Några av domarna innefattar dock ytterligare brottslighet utöver gruppvåldtäkten.
• Tio fick sluten ungdomsvård.
• Två fick villkorlig dom och samhällstjänst.
• Två fick ungdomstjänst.
• 15 gärningsmän, samtliga födda utomlands och utan svenskt medborgarskap eller starkare anknytning till Sverige, dömdes till utvisning. Två av dem till 15 års utvisning och övriga till tio år.
Brottsförebyggande rådet (Brå) för ingen löpande statistik över skillnader i brottslighet mellan personer födda i Sverige jämfört med personer födda utomlands. Den senaste studien på ämnet gjordes 2005.
"Klart vanligare bland unga invandrarkillar"
Den gången var Stina Holmberg, som i dag är utrednings- och forskningsråd på Brå, en av författarna. Hon är inte överraskad över de siffror som Expressens granskning nu visar.
– Vi har inte gjort någon studie på just detta men siffrorna förvånar mig inte. I vår studie 2005 var det fem gånger vanligare att misstänkas för våldtäkt som utlandsfödd jämfört med den som var född i Sverige med två svenska föräldrar, säger Stina Holmberg.
Hon fortsätter:
– Det är klart vanligare bland unga invandrarkillar men det är en försvinnande liten del av alla som begår den här typen av brott. De 43 som dömts kan ställas i relation till de 163 000 personer som sökte asyl i Sverige under rekordåret 2015.
Sämre social ställning
I den 13 år gamla studien pekades tre faktorer ut som kunde bidra till att invandrare ofta begår brott:
• Svårigheter att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land med en annan kultur.
• Sämre social ställning än infödda svenskar vad gäller exempelvis utbildning, arbete, inkomst boende samt fysisk och psykisk hälsa.
• Utbredda fördomar om invandrargrupper bidrar enligt flera forskare till att myndigheter och olika institutioner ibland utsätter invandrargrupper för en strukturell negativ särbehandling.
Behövs en ny studie?
– Jag förstår absolut argumentet att man borde göra om studien och det är inte omöjligt att det blir så. Själv så tror jag att det räcker med de studier som finns. Det viktiga är att man sätter i gång ett integreringsarbete för att få de unga killar som anlänt hur det svenska samhället ser ut och fungerar.
LÄS MER: Amanda, 14: Mamma, de våldtog mig
LÄS MER: Lisa, 18, anmälde gruppvåldtäkt – männen friades
Så gjorde vi granskningen
• Fittjafallet där fem män friades från misstankar om inblandning i en gruppvåldtäkt rönte stor uppmärksamhet. Polisutredningen, men också delvis domen, blev starkt omdiskuterad. En namninsamling har startats för kvinnan i fallet och demonstrationer har hållits runtom i landet.
• Med utgångspunkt i den debatten har Expressen granskat 32 gruppvåldtäktsfall som nått till en dom som meddelats perioden 2016-2017. Syftet med urvalet är att det ska vara så heltäckande som möjligt, men det finns en viss risk att enstaka fall saknas i underlaget. Bland annat eftersom att "gruppvåldtäkt" inte är en juridisk term utan kan rubriceras på olika sätt.
• Vår definition av gruppvåldtäkt har varit att en kvinna ska ha utsatts för en våldtäkt av fler än en man samtidigt eller i tidsmässig närhet. I enstaka fall som ingår i underlaget har rubriceringen mot en av männen varit våldtäkt medan den/de andra har fallit under andra benämningar, som sexuellt ofredande eller sexuellt tvång. Vi har utgått från gärningsbeskrivningen i åtal.
• Vi har valt att titta på mål som nått hela vägen till dom för att kunna ge en så djupgående bild som möjligt.
• Granskningen innefattar endast fall där män är tilltalade och kvinnor är målsägande, eftersom det var just mäns sexuella våld och hot mot kvinnor vi ville granska. Enstaka fall där män utsatts för gruppvåldtäkt har förekommit under researcharbetet men senare sållats bort.
Gustaf Strandell, statistiker Statistiska centralbyrån (SCB), har gått igenom Expressens research och hur vi har tagit fram siffrorna.
Premium
Premium
Premium