Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Pojkvännen hetsades till mordet på Therese, 15

Therese Johansson Rojo hade stora planer för sommaren 2009. Hon ville bland annat åka till London för att försöka få en skymt av Twilight-skådespelarna. ”Sommaren kändes så lång, vi skulle hinna med mycket”, säger vännen Emma Näslund i dag. Foto: PRIVAT
Vännerna var på en minnesstund för Therese Johansson Rojo söndagen den 7 juni 2009. Men det tog betydligt längre än så innan de på riktigt kunde förstå vad som hade hänt. Foto: JAN DÜSING
Det blir känslosamt än i dag när Emma Näslund och Jennifer Parkheden pratar om sin vän. ”Vi satt ihop vi tre”, säger de. Foto: Erik Rönnqvist
När Sven-Olov Carlsson lämnade Söderort i Stockholm för att jobba som polis i Örebro tog han med sig papper från två fall. Det ena var Therese Johansson Rojo. ”På något sätt har den här utredningen påverkat mig”, säger han. Foto: Privat

ENSKEDE. Den 17 juni skulle Therese Johansson Rojo ha blivit 25 år.

Men hon hann aldrig fylla 16.

Det har nu gått nio år sedan en jämnårig pojke tog hennes liv – efter att ha hetsats att döda av sin flickvän.

”Tess” vänner Emma Näslund och Jennifer Parkheden, 25, kämpar fortfarande med sorgen.

– Vi tänker mycket på hur hon hade varit i dag, säger de.

      Det är den 6 juni 2009. En molnig sommarlördag och bara fyra dagar kvar till balen på Kunskapsskolan i Enskede i södra Stockholm.

Therese Johansson Rojo, 15, är förväntansfull.

Hon och hennes vänner ska snart sluta högstadiet. Hon har köpt sin drömklänning i guld till balen, och har äntligen hittat de perfekta skorna.

Just den här lördagen ska tonåringarna fira.

Under kvällen besöker 43 ungdomar Hoppbacken i Enskede – en samlingsplats där de kan festa och umgås i fred.

För Jennifer Parkheden har särskilt en mening dröjt kvar, som hon sa till Therese Johansson Rojo den aktuella kvällen i Hoppbacken: ”Vi pratar om sommaren och planerar den, det kommer att bli så bra”. Foto: Elin Angvarson

Jennifer Parkheden är en av dem.

Hon och Therese Johansson Rojo har fått tag på Prince-cigaretter via Emma Näslunds äldre pojkvän, kommit över en flaska vodka och köpt Trocadero på Coop att blanda ut med.

– Hon hade nya klackskor och hade fixat och donat sig, och jag tänkte bara "vi ska ju ut i skogen, ska du gå med de där skorna i trapporna upp till Hoppbacken”, berättar Jennifer Parkheden i dag, drygt nio år senare.

Jennifer Parkheden vill inte att ”Tess” glöms bort. ”Pratar vi om henne finns hon fortfarande kvar. Hon blev inte bara en notis i en tidning”. Foto: Erik Rönnqvist

– Hon kändes glad. Hela den sista månaden utstrålade hon så mycket glädje, säger Emma Näslund.

Hon är inte med på festen i Hoppbacken men har stora planer tillsammans med ”Tess” för resten av sommaren.

Jennifer Parkheden och Emma Näslund fyllde båda 25 år tidigare i år. Men de fick aldrig uppleva sin närmaste väns 25-årsdag. Foto: Privat

Therese Johansson Rojos död

Samtidigt gör en 16-årig pojke, som också går på Kunskapsskolan, och hans jämnåriga flickvän upp helt andra planer.

Pojken har tidigare kysst Therese Johansson Rojo på en fest – och gjort sin flickvän rasande svartsjuk.

Hon har nu ställt ett ultimatum:

Döda Therese Johansson Rojo – annars är det slut.

”Så länge du inte gjort det så är vi ingenting”, har flickan upprepat, berättar pojken senare i rätten.

 

LÄS MER: Familjen besviken: ”Inte ens två år för en människas liv”

 

Pojken åker flera gånger till Trångsund i Huddinge där Therese Johansson Rojo bor. Han gör upp en plan – som går ut på att en morgon be henne om hjälp att leta efter en vodkaflaska, och på så sätt lura i väg henne.

Pojken sms:ar sin plan till flickvännen.

Men Therese Johansson Rojo hinner inte hjälpa till, hon måste springa till bussen. Efter att ha sagt nej till pojken har hon dåligt samvete hela dagen.

Pojken greps bara några timmar efter mordet. Sedan dröjde det en dag innan han – efter att ha haft besök av en präst – berättade vad som hade hänt och erkände dråp. Foto: ROGER VIKSTRÖM

Besöker graven varje år

Vännerna kämpar än i dag med att bearbeta det som hände. Emma Näslund berättar att denna sommar – då Therese Johansson Rojo skulle ha fyllt 25 år – är extra tung.

– De första fem åren var värst men i år, när vi passerade årsdagen och Tess födelsedag, var det väldigt jobbigt, säger hon.

”Det tog nästan en månad att förstå vad som hade hänt, det kanske också beror på att man var så liten. Det fanns inte ens i ens vildaste fantasi att något sådant skulle kunna ske”, säger Emma Näslund. Foto: Erik Rönnqvist

Vännerna besöker Therese Johanssons Rojos grav på hennes födelsedag varje år. De brukar ta med tårta, ballonger och tända ljus.

Minnas sin vän.

– Fram tills nu har jag varit sjukskriven den 7 och 17 juni varje år. Jag har blivit som paralyserad, säger Jennifer Parkheden.

Hon berättar vidare:

– Alla känslor kommer tillbaka just de datumen. Jag är 15 år igen och något så viktigt rycks ifrån mig. Känslorna bara sköljer över mig.

De tre vännerna satt nästan ihop, berättar Jennifer Parkheden (till vänster i bilden) och Emma Näslund (mitten) i dag. Och det var svårt att vänja sig vid att Therese Johansson Rojo (till höger) ryckts bort. ”Det var så många gånger vi råkade ringa henne, sms:a henne, säga att vi skulle dit”. Foto: Privat

Växte upp tillsammans i Trångsund

De tre flickorna blev vänner i fjärde klass, då Therese Johansson Rojo flyttade till Trångsund. De blev snabbt en sammansvetsad trio.

– Jag tror inte det gick en dag utan att vi träffades, säger Emma Näslund.

De tre vännerna delade vardagen.

– Vi sov hos varandra, lånade kläder, tjuvrökte. Vi upptäckte allt tillsammans, allt från smink till den första utekvällen, säger Emma Näslund.

Therese Johansson Rojo, Jennifer Parkheden och Emma Näslund på Emmas lantställe vid Gimo sommarlovet 2008. ”Det var jämt vi tre”, säger Jennifer Parkheden. Foto: Privat

Vännerna beskriver Therese Johansson Rojo som en blyg flicka, mån om sitt utseende, som mognade mycket med åren och som med tiden slappnade av allt mer. Hon var modemedveten, tyckte om att måla och älskade Twilight.

– Hon var lugn och tillbakadragen, jätterolig, den populära tjejen. Alla ville vara med henne, säger Jennifer Parkheden.

Hurdan hon hade varit i dag får vännerna aldrig veta.

Numera besöker vännerna Therese Johansson Rojos grav när de vill känna sig nära henne. Varje år på hennes födelsedag går de dit med tårta och ballonger. Foto: JAN DÜSING

Polisen minns Sturebymordet

Händelsen kom att kallas Sturebymordet och blev mycket uppmärksammad. Både offret och de två misstänkta var tonåringar – till synes helt vanliga ungdomar.

– Vi förstod från början att mordet skulle väcka uppmärksamhet, säger kriminalinspektör Sven-Olov Carlsson, som minns utredningen.

Han fortsätter:

– Man reagerade på att det var skötsamma barn. Man är inte van vid att jobba med så skötsamma ungdomar så ju längre vi höll på, desto mindre förstod vi hur det kunde hända. 

Sven-Olov Carlsson nämner bland annat att pojken inte var påverkad av droger vid gärningen. I stället kom en destruktiv kärlekshistoria att rullas upp.

Och Therese Johansson Rojo hamnade emellan.

Ungt par dömdes – svartsjuka motivet

Våren 2009 hade det unga par, som senare dömdes, varit tillsammans i ett och ett halvt år. Men deras relation kantades av en hel del bråk.

På valborgsmässoafton var flickan bortrest. Det var då pojken träffade Therese Johansson Rojo på en fest, och de båda kysstes.

När flickvännen fick reda på det hela blev hon så vansinnig att hon skallade sin pojkvän – så hårt att en halv tand slogs ut.

Vad som sedan hände hade det unga paret delade meningar om:

Enligt flickan var det slut – och hon gjorde allt hon kunde för att pojken skulle förstå det. Pojken däremot hävdade att flickvännen då kom med sitt krav:

Om han inte dödade Therese Johansson Rojo var det slut.

”Jag klarar inte av att sitta här typ tre säten bort från henne på t-banan. Hon ska dö”, skrev flickan i ett sms.

Tonåringarna intensiva sms-konversation kom att bli åklagarens viktigaste bevisning.

 

LÄS MER: Åklagaren: ”Iskall brutal egoism” 

 

– Det växte fram en historia om hur flickan hade påverkat honom. Killen levde i en bubbla, det var bara hon som existerade för honom, säger Sven-Olov Carlsson.

– Hon pressade honom något fruktansvärt, men jag förstår fortfarande inte hur i helvete han kunde gå så långt som han gjorde.

Letade efter sin vän i Hoppbacken

Tillbaka till Hoppbacken, kvällen den 6 juni 2009:

Therese Johansson Rojo är där, Jennifer Parkheden är där. Flera ungdomar från Kunskapsskolan är där.

Emma Näslund och Jennifer Parkheden berättar att de blev mer försiktiga av sig efter händelsen. De kunde inte längre leva som ”vanliga” tonåringar. Foto: Privat

Även pojken är där och enligt hans vänner beter han sig annorlunda. Han är ovanligt tyst, ”lite off”. Det framkommer i P3 Dokumentär, som har berättat om fallet i fem delar.

 

LÄS MER: 10 mest lyssnade avsnitten av P3 Dokumentär – här är listan 

 

Klockan närmar sig midnatt och snart ska Therese Johansson Rojo få skjuts hem. Hon ska bara kissa först och går in i skogen.

Men hon kommer aldrig tillbaka ut.

Pojken har följt efter henne in bland träden. De båda samtalar när han får känslan att Therese Johansson Rojo inte alls ångrar att de kysstes. Under rättegången ska han beskriva det som att det då ”svartnade för hans ögon”.

Han plockar upp en pinne och slår henne, men den går av. Hon frågar:

”Vad har jag gjort dig?”

Pojken tar då strypgrepp tills flickan tappar medvetandet. Sedan åker han hem.

”En 15-åring kan ha samma tankar i dag, och om detta då tas upp år efter år kanske det kan stoppa någon annan”, säger Therese Johansson Rojos vänner. Foto: Elin Angvarson

 

En bit bort börjar de som är kvar i Hoppbacken leta efter Therese Johansson Rojo.

– Någon ringer hennes mamma och jag tänker ”nej, gör inte det”. Hon har cigg och vodka, och vi som har sagt att vi har filmkväll hos mig, berättar Jennifer Parkheden.

Inte i sin vildaste fantasi kan hon föreställa sig vad som har hänt.

Snart hittar några av ungdomarna Therese Johansson Rojo, på rygg på marken. Jennifer Parkheden springer dit.

– Jag snubblar över henne och ser att hon är alldeles blå. Jag tänker att det är kallt ute. Det sista jag hör är att hon kniper efter luft och då tänker jag att det är lugnt, hon har bara ramlat.

Ambulansen anländer men det är för sent att rädda flickans liv.

Det vet dock inte kompisarna.

Fick dödsbeskedet av polis

Jennifer Parkheden tar hand om Therese Johansson Rojos väska så ingen ser vad som finns i den. En lång stund in i polisförhöret har hon kvar samma tanke:

Hon måste skydda sin vän från att bli ”busted”.

– Sen säger polisen ”tyvärr, din vän överlevde inte”.

I dag när Jennifer Parkheden tänker tillbaka på just detta ögonblick gråter hon. Det var svårt att ta in vad polisen sa. Hon började kräkas av chock.

– Sen säger polisen att min pappa står bakom dörren och jag förstår ingenting. Vad gör han där? Sen när pappa kommer in och ger mig en kram känner jag att något är fel.

Efter den tragiska händelsen var det länge svårt för Emma Näslund och Jennifer Parkheden att umgås. Det kändes som att något fattades. Men de har också fått mycket styrka av varandra. Foto: Erik Rönnqvist

Emma Näslund låg hemma och sov, men väcktes av sin pappa vid 04-05-tiden den 7 juni.

– Jag var så irriterad, hur kunde han väcka mig vid den tiden på morgonen? Mamma vankade av och an i trädgården och jag tänkte först att något hade hänt mormor och morfar, berättar Emma Näslund.

Sedan fick hon beskedet. Och hon minns nästan ingenting från timmarna som följde.

”Tess” skulle ha fyllt 25 i år

Det har nu gått nio år.

En efter en har tjejerna i Therese Johansson Rojos gäng fyllt 25 år – och den 17 juni skulle det ha varit ”Tess” tur.

Vännerna har pratat mycket om hur de tror att hon hade varit i dag.

– Vi tror att hon hade pluggat mode och inte bott i Sverige. Jag har väldigt svårt att se att hon skulle ha stannat och nöjt sig, hon var inte en sådan person som bara nöjer sig, säger Jennifer Parkheden.

– Vi har också tänkt på hur våra liv hade varit om hon hade funnits kvar. Det här har påverkat våra liv så extremt mycket.

Både Södertörns tingsrätt och Svea hovrätt dömde det unga paret till ett år och åtta månader sluten ungdomsvård, för mord respektive anstiftan till mord.

Pojken erkände att han dödade Therese Johansson Rojo. Flickan nekade till anstiftan till mord och sa att anledningen till att hon skrev som hon gjorde till pojken var för att få honom att förstå att det var slut – hon trodde aldrig att han skulle göra det.

Enligt domstolarna borde hon dock ha insett att det ”fanns en risk”.

Båda två avböjer i dag att kommentera.

De ofattbara morden

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!