Den 27 januari 1977 reste den svenskargentinska flickan Dagmar Hagelin till en vän i Buenos Aires.Den 27 januari 1977 reste den svenskargentinska flickan Dagmar Hagelin till en vän i Buenos Aires.
Den 27 januari 1977 reste den svenskargentinska flickan Dagmar Hagelin till en vän i Buenos Aires.
Alfredo Astiz tjänstgjorde under flera år vid tortyrcentret ESMA och anklagades för mordet Dagmar Hagelin.Alfredo Astiz tjänstgjorde under flera år vid tortyrcentret ESMA och anklagades för mordet Dagmar Hagelin.
Alfredo Astiz tjänstgjorde under flera år vid tortyrcentret ESMA och anklagades för mordet Dagmar Hagelin.
Ragnar Hagelin kämpade under hela sitt liv för att Dagmars mördare skulle ställas till svars för mordet på hans dotter.Ragnar Hagelin kämpade under hela sitt liv för att Dagmars mördare skulle ställas till svars för mordet på hans dotter.
Ragnar Hagelin kämpade under hela sitt liv för att Dagmars mördare skulle ställas till svars för mordet på hans dotter.

Nu döms ”dödsängeln” för mordet på Dagmar

Publicerad

Dagmar Hagelin mördades 1977 efter att ha blivit kidnappad av den Argentinska militärjuntan. Nu, 40 år efter hennes död döms hennes mördare. — Mänskliga rättigheter har segrat, säger Dagmars bror Jonathan Hagelin. 

Den 27 januari 1977 reste den svenskargentinska flickan Dagmar Hagelin till en vän i Buenos Aires. På en papperslapp hade hon skrivit ner adressen dit hon skulle spendera sommaren tillsammans med sina föräldrar på, för att ge till sin väninna. 

Men Dagmar mötte aldrig sin vän. Istället misstogs hon för en annan och kidnappades av den Argentinska militären. Hon fördes troligtvis till det ökända tortyrcentret ESMA dit tusentals fångar fördes, och mördades. 

— Hon fördes till det här tortyrcentret, sen har det spekulerats i vad som kan ha hänt, säger Dagmars bror Jonathan Hagelin. 

En av militärens marinofficerare Alfredo Astiz var välkänd för sin brutalitet och gick under namnet el Ángel Rubio de la Muerte, den blonde dödsängeln.


LÄS OCKSÅ: Nu ställs Hagelins mördare inför rätta 

 

”Dödsängeln” döms 

Under en militärkupp 1976 tog den Argentinska militärjuntan makten. Under åren fram till diktaturens fall 1982 hade tusentals människor mördats, än i dag finns det ingen exakt siffra på diktaturens offer.

En av militärens marinofficerare Alfredo Astiz var välkänd för sin brutalitet och gick under namnet el Ángel Rubio de la Muerte, den blonde dödsängeln. Alfredo Astiz tjänstgjorde under flera år vid tortyrcentret ESMA och anklagades för mordet Dagmar Hagelin. 

— Det fanns amnestilagar som skyddade dem, att de inte kunde bli dömda. Sen ändrade den dåvarande presidenten Kirchner lagarna så att man kunde fånga in dem en efter en, säger Jonathan Hagelin.

Efter att amnestilagarna upphävdes 2005 ställdes flera tidigare officerare inför rätta. Däribland den ökända ”dödsängeln” Astiz. 2011 dömdes han för bland annat mord och kidnappningar, men aldrig för mordet på Dagmar. 

 

— Jag lärde känna min syster genom fotografier och berättelser, berättar Jonathan Hagelin.

Pappans kamp

Ragnar Hagelin, Dagmars far, kämpade under hela sitt liv för att Dagmars mördare skulle ställas till svars för mordet. Och 2012 påbörjades en fem år lång rättegångsperiod i Argentina mot officerare som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter.  

— Jag lärde känna min syster genom fotografier och berättelser. När jag kom upp i tonåren började jag förstå vad som faktiskt hade hänt och förstod pappas kamp, varför han åkte ner till Argentina på rättegångar, berättar Jonathan Hagelin.

Förra året gick Ragnar Hagelin bort och fick inte uppleva domen mot Alfredo Astiz. Den 29 november dömdes Astiz för mordet på Dagmar Hagelin 1977, han dömdes även för kidnappning, tortyr, stöld av minderåriga barn och mord. 

— Det är väldigt mycket blandade känslor. Det är lycka och det är sorg. Jag hade jätte gärna hoppats att min pappa var närvarande när det här skedde. Jag vet att han på något sätt ändå var närvarande, men det är skönt för familjen. Mänskliga rättigheter har segrat, säger Jonathan Hagelin. 

Jonathan hann aldrig träffa sin syster men har på insidan av sin överarm tatuerat in ett citat från Dagmar: ”jag vet inte om jag älskar livet för att det är underbart eller om livet är underbart för att jag älskar det”. 

 

LÄS OCKSÅ: Hemliga dokumenten om försvunna Dagmar 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag