Justitieminister Morgan Johansson. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSENJustitieminister Morgan Johansson. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Justitieminister Morgan Johansson. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Lena Nitz, polisförbundets ordförande. Foto: ANNA-KARIN NILSSONLena Nitz, polisförbundets ordförande. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Lena Nitz, polisförbundets ordförande. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Morgan Johansson: "Vi måste sätta hårt mot hårt"

Publicerad

Domare, åklagare, advokater och poliser vittnar om fler och värre hot.

Morgan Johansson, justitieminister, säger att han tror på en ny lagstiftning på området från 2019 - med hårdare straff för hot mot rättsväsendet.

– Om det här får fortsätta och de inte stoppas innebär det att rättsväsendet som sådant skadas, säger Morgan Johansson.

I en större granskning av hoten mot rättsväsendet berättar flera personer om hot och hat mot dem i samband med beslut de fattat i sin yrkesutövning.

Åklagarna Mats och Susanne Wihlborg fick besök av nazister vid sitt hem. 

Advokaten Johan Eriksson har mottagit stora mängder hatmeddelanden efter att han blev utsedd till Rakhmat Akilovs advokat. 

Och domaren Erica Hemtke som blev hotad i samband med det uppmärksammade Fittjafallet.

Morgan Johansson (S), justitieminister, reagerar starkt på det som flera personer vittnar om i reportaget.

– Om det här får fortsätta och de inte stoppas innebär det att rättsväsendet som sådant skadas. Här gäller det att sätta hårt mot hårt mot de individer som det rör sig om, säger ministern.

Regeringen vill skärpa straffen för hoten

På många håll, bland annat i Sveriges domstolar, ökar hoten och många vittnar också om att även själva hoten blivit värre - och oftare når in i det privata. 

Men på en plats, i Järvaområdet i Stockholm, har polisen och samhället lyckats vända den negativa trenden. De senaste åren har anmälningarna om hot och våld mot poliser minskat med 60 procent i området.

– Jag tyckte att det var bra att läsa om situationen i Rinkeby där man med en kombination av förebyggande insatser och att man tagit hand om de mest brottsaktiva individerna har lyckats bryta utvecklingen och öka tryggheten i området. Det visar på att man faktiskt kan vända utvecklingen, vilket är bra, säger Morgan Johansson.

Tidigare i år presenterades den så kallade blåljusutredningen. Den föreslår bland annat skärpta straff för hot mot tjänsteman och att en ny bestämmelse förs in i brottsbalken, som innebär att domstolen ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en annan person på grund av dennes arbete.

Morgan Johansson, S, säger att han vill gå fram med de nya förslagen till hösten.

– Jag ser framför mig att kunna gå till riksdagen med en proposition under hösten och att vi kan ha en ny lagstiftning från 2019. Där vi skärper straffen för de som angriper personal och hotar personal på det här sättet, säger han.

Polisförbundet: "Blir oerhört illa berörd"

Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, känner igen den bild som ges i granskningen av en utsatt situation för enskilda poliser.

– Jag blir oerhört illa berörd och tycker det är väldigt allvarligt. Och barnen drabbas när föräldrarna hotas. Det är helt oacceptabelt.

Hon lyfter fram en tydlig lösning för att komma tillrätta med hoten och våldet mot poliser: Högre löner och bättre villkor för att fler poliser ska stanna i yrket, och att det totalt ska bli fler poliser.

– För vår del så tror jag inte att det finns några enskilda åtgärder som kan väga upp det faktum att vi är för få poliser. Vi måste bli fler om vi ska få stopp på den här utvecklingen och framgångsrikt bekämpa den här kriminaliteten, säger Lena Nitz.

 

LÄS MER: Hoten mot rättsväsendet - de hotas och hatas för sina jobb 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Brottscentralen på Facebook, Twitter och Instagram

Till Expressens startsida

Mest läst i dag