Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kaj Linna: "Som att bli pånyttfödd"

Det har gått två veckor sedan Kaj Linna flög till Mallorca. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Kaj Linna dömdes 2004 till livstids fängelse för rånmordet i Kalamark. Efter flera försök beviljades han i december resning. Foto: KRISTOFER SANDBERG
– Den frihet jag känner inom mig själv har de aldrig kunnat ta ifrån mig, säger Kaj Linna. Foto: KRISTOFER SANDBERG

PALMA. Det nya livet har börjat.

Kaj Linna är stammis på en tapaskrog, har börjat spela racketsporten padel och drömmer om att köpa en spansk bondgård och bygga upp den till något eget.

I en stor intervju på Mallorca berättar han om kändisskapet, friheten – och att 13 år i fängelset aldrig förändrade honom:

– Den frihet jag känner inom mig själv har de aldrig kunnat ta ifrån mig.

Han säger sig knappt ha lärt sig hitta men guidar självsäkert – världsvant – genom Palmas marknader, strandpromenader och trånga gränder. Berättar att han och flickvännen Petra hunnit bli stammisar på en tapasrestaurang. Småpratar om allt från Herman Lindqvists historieböcker och vädret till dagsaktuella nyheter: Anna Kinberg Batras framtid som Moderatledare, Almedalsveckan.

Det har gått två veckor sedan Kaj Linna och Petra Wüllrich flög till Mallorca. Ett mellanstopp på vägen till El Hierro – den västligaste av Kanarieöarna – där de ska köpa hus. Leva sitt nya liv.

– Det är tranquilo. Inte mycket stress nu inte. Vi är inte helt på det klara med hur det ska bli. Framför allt tror jag det blir roligt, helt enkelt, att komma i gång. Litegrann som att bli pånyttfödd faktiskt. Att bli släppt efter att ha suttit inspärrad så många år.

Många är bekanta med bakgrunden: Kaj Linna dömdes 2004 till livstids fängelse för rånmordet i Kalamark. Efter flera försök beviljades han i december resning. Nu är han frikänd och väntar på ett rekordskadestånd om 10-20 miljoner kronor.

I sin första intervju som fri sa han direkt:

– På lördag åker vi till Spanien.

Direkt efter att ha blivit frikänd sa han direkt: – På lördag åker vi till Spanien. Foto: KRISTOFER SANDBERG

Expressen träffar honom i Palma på Mallorca.

– Prio ett när jag kom ut var att ta några vilodagar och återhämta mig. Nu börjar det bli lite tråkigt så vi har mycket vi vill göra tillsammans, säger han och brister ut i ett av intervjuns många skratt.

Han har alltså hunnit bli stammis på en tapaskrog.

Han har planer på att bli skorpionmiljonär. 

Nu berättar Kaj Linna om sitt och flickvännens nya intresse: Racketsporten padel.

– Vi har testat det här på Mallorca – skitkul. Vi får se om det finns på El Hierro. Finns det inga banor ska vi fasen bygga en, så är det bara. 

Kaj Linna och Petra Wüllrich träffades när Kaj satt i fängelse. Hon var spansklärare – han elev. När de blev kära slutade hon för att deras kärlek inte skulle skandalstämplas. Nu är spanskläraren och eleven redo för det nya livet i Spanien.

Hur viktig har Petra varit för dig – jämfört med att komma ut och vara själv?

– Jätteviktig, svarar Kaj Linna.

– Jag har ju en vän. Annars hade jag varit ensam. Jag hade kanske inte gråtit för det – men förmodligen hade jag inte suttit här, på Mallorca, heller. Hela mitt liv kommer att inriktas mot att vi är två i stället för att jag är ensam. 

Vilka har du haft mest kontakt med sedan du kom ut?

– Jag tänkte säga Petra, för det är 24 timmar om dygnet… Nej, men det är samma som jag hade kontakt med när jag satt inne: Släktingar, bröder, syskon, barn, vänner. Pojkarna kommer på besök snart. Sen kan de komma lite när de vill.

Kaj Linna och Petra Wüllrich träffades när Kaj satt i fängelse. Foto: KRISTOFER SANDBERG

Finns det något i det nya livet som du haft svårt med – något du glömt hur man gör under tiden i fängelse?

– Nja, det kan jag inte säga. Men Iphone fanns inte förr. Hela den integreringen som nya telefoner innebär, det har jag inte riktigt greppat än. Jag ser fördelarna med det. Inget snack om saken. Bara att ha – som jag fattar det – någon jävla cloud man har där man kan ladda upp saker. Det är ju väldigt praktiskt i stället för att gå och bära på en pc eller laptop.

Han berättar om en av sina nya favoritsaker: Sin Ipad.

– Man kan göra allt! Ringa, facetime, allt möjligt. Sitta och skriva. Jag har en med ett litet extra tangentbord, som en liten skrivmaskin. Och så kollar jag på Netflix.

Han fortsätter:

– Jag har sett filmer där livsöden som påminner om mitt utspelar sig. Hollywoodaktigt – men baserade på verkliga händelser. Det är stort på det viset men visar samtidigt övergreppet. En rättsstat ska inte behandla sina medborgare på det viset.

I Sverige är han oerhört igenkänd.

Sedan tidigare – men framför allt efter att han släpptes fri.

Och det visar sig att det finns en del svenskar även på Mallorca.

– Ja, för sjutton. Senast i dag var det ett äldre par som satt och käkade på tapasstället jag nämnde. De sa: ”Visst är det du som är Kaj?” och gratulerade. De hade läst väldigt mycket och tyckt att allt verkat så tokigt.

Vad brukar de säga, de som kommer fram?

– För min del har det varit odelat positivt. Jag har aldrig sett något annat än glada reaktioner och gratulationer.

Ingen som frågar hur du upplevt allt?

– Nej, jag vet inte om de är för blyga eller hur det är. Jag hade kanske tyckt det vore trevlig att prata om. Men det är upp till var och en.

En stund senare: En svensk turist bryter in i samtalet.

– Grattis!

Kaj tackar.

Turisten går vidare.

Du har sagt att ni ska bo på El Hierro?

– Absolut. Vi vill bo på den ön resten av våra liv. Det är så vår framtid ser ut, även om inget är hugget i sten.

Han och Petra har hittat ett ”tjusigt” litet hus som de hyr – 4 000 kronor per månad med el och allt – men på frågan hur drömhuset på lång sikt ser ut svarar Kaj:

– Helst skulle jag vilja hitta en gammal finka och restaurera den.

Finka?!

– …och med det menar jag inte fängelsecell utan spanska finca.

Det betyder gård, som i bondgård.

– Både jag och Petra tycker den spanska stilen är snygg: Sten och trä.

Kaj Linna är på gott humör. Skrattar ofta och bjuder på sig själv. Men ibland får han något allvarsamt i blicken. Tittar på klockan. 

– Det är en kvart före inlåsning i Sverige. Jag vet exakt hur det ser ut på alla avdelningar just nu. Själv hade jag nog legat i min cell och bara väntat på att dörren skulle låsas.

Har din personlighet påverkats av tiden i fängelse?

Kaj Linna svarar efter en kort tystnad:

– Nej. Inte min personlighet. Det hoppas jag inte. Men det beror nog på att jag aldrig någonsin accepterade mitt öde. Jag krigade  hela tiden.

Vad var det som gjorde att du aldrig gav upp?

– Man kan väl säga att jag är tjurig. Samtidigt var det aldrig ett alternativ för mig. Jag vet att jag är oskyldig. De kan aldrig påstå att jag är skyldig. Även om det står så i en dom. Då är den domen falsk – vartenda ord. Falska påståenden.

Det är dags för middag.

Hard Rock Café.

Barbeque ribs.

– Jag har inte ätit det på 13 år.