Christer Sammens har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv som åklagare och lett några av de mest uppmärksammade mordfallen.
Christer Sammens har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv som åklagare och lett några av de mest uppmärksammade mordfallen.

"Jag fick julkort av Svartenbrandt"

Publicerad

Han leder rättegången i årets mest uppmärksammade fall- mordet på 19-åriga Tova Moberg.

Som känd åklagare har Christer Sammens både fått ta emot hot och hyllningar.

– Jag har faktiskt fått julkort från Svartenbrandt, säger han.

Christer Sammens, 62, har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv som åklagare och lett några av de mest uppmärksammade mordfallen. Brottscentralen träffar honom på hans arbetsrum på polishuset i Hudiksvall för att prata om arbetet som åklagare. Framför honom på skrivbordet ligger en av årets mest uppmärksammade förundersökningar, den om mordet på 19-åriga Tova Moberg

Hur gör du för att inte låta känslorna ta över när du leder mordutredningar? 

– Det handlar om vad man har för förhållningssätt till det man sysslar med och hur man ser på sin egen roll i den processen. Jag ser det som att mitt uppdrag och min uppgift är, om vi nu har en mordutredning, att leda den och se till att den blir gjord på bästa sätt och att den hanterar fakta. Naturligtvis påverkas även jag av saker och ting, då det är väldigt grova brott. Men jag låter inte känslorna ta över för jag når aldrig ett bra resultat då, säger han och fortsätter.

– Mycket av det jag ser i mitt arbete skulle jag till exempel aldrig slå på tv:n och titta på. Det gör jag inte, då brukar jag stänga av.

Brottscentralen träffade Christer Sammens på polishuset i Hudiksvall för att prata om arbetet som åklagare.

Levde under polisbevakning 

Som åklagare på en mindre ort och med många mediala fall blir man lätt igenkänd. På frågan om han någonsin utsatts för hot på grund av sitt yrke svarar han ja. Ett av de allvarligare skedde för tio år sedan då han levde en vecka under polisbevakning. 

–  Det var någon som antingen ville skrämmas eller så var det apspel men det brann under huset jag bodde i. Det var väl anlagt. Det låter ju dramatiskt men samtidigt tänker jag så här: Om man verkligen velat skada mig hade man nog gjort det på ett betydligt mer raffinerat sätt. Men jag hade små barn då så det var ju lite besvärligt, säger han.

– Sen har jag väl någon gång stött på någon som har hotat att misshandla mig, det var några år sedan det hände. Men den personen kom någon dag senare och bad om ursäkt. Det har väl hänt några gånger men jag har kunnat stå ut med det.

Julkort från Svartenbrandt

I en intervju med Gefle Dagblad från 2006 har man över ett personporträtt av Christer Sammens satt rubriken: ”inte ens bovarna tycker illa om Christer Sammens”

Till vår intervju tar jag med en utskriven version av intervjun och visar honom.

Jag fastnade så mycket för den där rubriken: "inte ens bovarna tycker illa om Christer Sammens". Är det så?

– Ja, det ska du ju fråga bovarna om. Men jag har faktiskt inte haft något problem med bovarna. Men man kan ju fråga sig om man är en bra åklagare om man får en sån här rubrik, säger han och skrattar. 

– Jag har faktiskt fått julkort från Svartenbrandt, med julhälsningar och grejer. Och det brukar jag säga: Är det någonting man ska skämmas över eller hur ska man se på det?

Har du kommit fram till något svar?

– Nej, det har jag väl inte. Men i det fallet tror jag inte att vi gjorde något fel för han fick ett ganska rejält straff, säger han.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag