Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Experterna: Därför ökar antalet anmälda våldtäkter

Foto: YLWA YNGVESSON
Foto: JANNE HEIKKINEN
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Antalet anmälda våldtäkter ökade med 8 procent under 2018 jämfört med föregående år, enligt preliminär statistik från Brå.

Men experterna är osäkra på om fler våldtäkter faktiskt begåtts – och efterlyser mer forskning.

– Min personliga inställning och gissning är att antalet våldtäkter inte har ökat, säger kriminologen Fatima Addberger.

Hennes kollega Nina Rung konstaterar:

– Vi behöver forskning på om det är ”nya” våldtäkter eller om man börjar få ner mörkertalet.

Enligt Brottsförebyggande rådets preliminära siffror anmäldes 7 840 våldtäkter i Sverige under 2018. Det är 614 – eller 8 procent – fler än året innan.

Tomas Tobé, Moderaternas rättspolitiska talesperson, tror att det delvis beror på att ”vi har fler, framför allt män, som begår sexualbrott mot kvinnor”.

– Vi lyckas inte lagföra dem, vi har alldeles för svaga straff och det här har varit för lite prioriterat av regeringen Löfven, sa Tobé när siffrorna presenterades.

Varför anmälningarna ökat är dock inte fastställt.

– Det som är svårt att säga är om det är en verklig ökning, eller om det mer är att vi får ner mörkertalet. Vi vet ju att det är väldigt många som inte anmäler sin förövare och ett möjligt scenario är att fler börjar göra det nu. Det är det som är intressant och som vi behöver forskning på: Om det är ”nya” våldtäkter eller om man börjar få ner mörkertalet, säger kriminologen Nina Rung.

Nina Rung.

 

”Det är inte att förringa”

Nina Rung pekar på både #metoo och den nya sexualbrottslagstiftningen som kom i somras som möjliga anledningar till att antalet anmälningar ökat.

– Gissningsvis har #metoo fått stora konsekvenser eftersom sexualbrott varit än mer medialt. Sen har vi också en ny sexualbrottslagstiftning som kom i somras, där fler händelser ska räknas som våldtäkt. Det har vi sett tidigare, att varje gång vi får en ny lagstiftning på området så ökar antalet anmälningar då fler handlingar inbegrips.

Kriminologen Fatima Addberger är inne på samma spår:

– Det tydliga markerandet, tillsammans med att den här typen av ämne lyfts upp på den politiska agendan, i medier, under #metoo … det är inte att förringa. När allt det sammanfaller som det gjort nu, då ökar anmälningsbenägenheten, säger hon.

Fatima Addberger. Foto: JANNE HEIKKINEN

Nästa steg: Kulturella och religiösa fenomen

Fatima Addberger tror inte, likt Nina Rung, att antalet begångna brott ökat.

– Min personliga inställning och gissning är att antalet våldtäkter inte har ökat, utan att mörkertalet har minskat. Eftersom man nu förväntar sig att få ett vettigt mottagande, och inte blir ett offer igen, så ökar benägenheten. Jag tror att det kommer att stiga, och inom ett par år planas ut, säger hon.

Samtidigt påpekar Fatima Addberger:

– Att komma åt kulturella och religiösa fenomen som hindrar personer att söka sig till rättsväsendet, det är nästa steg.

Kriminologen Jerzy Sarnecki är mer försiktig och menar att statistiken är:

– ... oerhört svår att tolka.

Foto: YLWA YNGVESSON

 

Sarnecki: Osäker på att allt ska kallas för våldtäkt

Även Sarnecki tror att #metoo kan ha spelat en viktig roll för den nya statistiken:

– Det finns goda skäl att misstänka att kvinnor anmäler mer på grund av det, men det går inte att veta förrän man har forskat på siffrorna. Det borde Brå snarast möjligt undersöka.

Men när det kommer till den nya sexualbrottslagstiftningen är Sarnecki mer skeptisk:

– Det är positivt att samhället visar att det är allvarliga handlingar. Sen är jag osäker på att allt ska kallas för våldtäkt. Nu har vi en hel del brott som lagstiftningen benämner som våldtäkt, som skulle kunna uppfattas som något missvisande. Men det är viktigt att samhället bryr sig.

Nya sexualbrottslagstiftningen

I den nya lagstiftningen har bland annat gränsen för vad som räknas som frivilligt och ofrivilligt samlag ändrats. Av den nya bestämmelsen framgår att frivilligheten ska visas genom ord, handling eller tydligt kroppsspråk eller minspel.

Alltså: Även fall där varken våld, hot eller utnyttjande har förekommit. Exempel som räknas upp är övergrepp i täta folksamlingar eller ”plötslig sexuell handling under massage eller läkarbesök”, som tidigare räknades som sexuella ofredanden.

Därutöver har ”oaktsam våldtäkt” lagts till. Förutsättningarna för att dömas för det är samma som för våldtäkt, men med oaktsamhet i stället för uppsåt. Det kan till exempel röra om att offret sover.

Sarnecki: Domarna mot Arnault viktiga

Anmälda våldtäktsbrott mot barn har ökat med 13 procent sen 2017 – det är den största ökningen av våldtäktsbrott i Brås preliminära statistik. För kvinnor ligger siffran på 6 procent och för män på -7 procent.

– Våldtäkter mot barn ökade mer än mot vuxna och i vissa utredningar är det väldigt många barn, till exempel våldtäkter mot barn online. Det kan påverka de siffrorna, säger Nina Rung.

Jerzy Sarnecki tror att tings- och hovrättsdomarna mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault – som dömts till två års fängelse för våldtäkt efter #metoo – har varit viktiga.

– Om debatten kommer i gång, personer döms, då är det rimligt att anta att fler anmäler. Men det är en hypotes, säger Sarnecki.