Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Donald, 63, mördad i sitt drömhus i Thailand

Donald Qvarfordt sköts ihjäl av sin granne sommaren 2016. Foto: PRIVAT

RAI MAI PATTHANA. Efter pensionen flyttade polisen Donald Qvarfordt till Thailand.

Här inledde han sitt nya liv, startade eget och började jobba med hundar.

Men innan drömmen hann gå i uppfyllelse blev han mördad sommaren 2016.

Nu står platsen öde och igenvuxen – och ingen vågar köpa huset.

Rickard bryter av två pinnar och räcker över den ena.

– Tänk på att slå i marken och buskarna där du går.

I gräset: Ormar och ödlor. I skogen runtomkring: Elefanter och apor.

Rickard kliver över ett litet dike, in på marken där hans vän bodde. Bambu och kokospalmer sträcker sig högt ovanför oss.

Vi befinner oss på landsbygden i mellersta Thailand, i Rai Mai Patthana drygt en halvtimmes bilväg från kuststaden Cha Am strax norr om Hua Hin.

Palmer vajar i vinden, på marken ligger kokosnötter och en hundskål fylld med regnvatten. Längsmed hundburarna hänger solblekta vimplar med bilder på hundar och katter.

Rickard stannar upp och lutar sig lätt mot sin pinne. En regnskur drog förbi nyss, det är fuktigt och varmt – runt 32 grader.

– Det väcker minnen när man är här ute. Nej, fy fan.

Rickard visar vägen in på området där hans vän Donald levde sin sista tid – och blev mördad. Foto: Hannes Lundberg Andersson

 

Polisen och hundföraren Donald Qvarfordt lämnade Sverige när han gick i pension. I stället flyttade han till Thailand där han inledde sitt nya liv. Han gifte sig med en thailändsk kvinna och kom att bosätta sig i lilla Rai Mai Patthana utanför Cha Am, där de startade en kennel.

Verksamheten gick bra och Donald trivdes med livet. Efter en tid separerade han och hustrun, och Donald startade en egen kennelverksamhet.

Men han tänkte inte stanna där. För vännen Rickard, som Donald lärde känna och kom nära i Thailand, berättade han om planerna för sitt pensionärsliv.

Kennel, katt- och hundhotell och krematorium. På hundhotellet skulle webbkameror monteras upp i varje bur, så att hundarnas ägare skulle kunna titta till djuren hela tiden. Krematoriet skulle göra att djurägare slapp gå via tempel för att få sina djur kremerade.

Donald, som jobbade som hundförare hos polisen i Sverige, drömde också om att föda upp malinoishundar – belgiska vallhundar – som skulle säljas som vakthundar.

På den drygt 9 600 kvadratmeter stora ytan på landsbygden ordnade han ett hus för hundarna, ett för katter, och så sitt eget hus som han delade med sin nya hustru. Men längre kom han inte.

Vi befinner oss på landsbygden i mellersta Thailand, i Rai Mai Patthana drygt en timmes bilväg från kuststaden Cha Am strax norr om Hua Hin. Foto: Hannes Lundberg Andersson

 

Det första skottet träffade Donald Qvarfordt ute på terrassen. Det andra på när han var på väg in i huset. Det tredje, dödliga skottet avfyrades från andra sidan huset, genom ett fönster.

Ex-hustrun hörde smällarna, sen såg hon en pickup bränna förbi.

När Donald Qvarfordt hittades var han död. Mördaren var hans 42-årige granne Pratheep Sangsiri. När han greps i sitt hem hittades vapen – en pistol och ett hagelgevär.

I förhör har han sagt att han mördade Donald på grund av en förolämpning

Mordet inträffade den 17 juli 2016. Nu avtjänar Pratsheep Sangsiri ett 33-årigt fängelsestraff för mordet på svensken.

Donald mördades av sin granne Pratheep Sangsiri. Foto: Chaiwat Satyaem/Bangkok Post
63-årige Donald Qvarfordt hittades mördad i sitt hem i Thailand. Foto: CHAIWAT SATYAEM /BANGKOK POST

 

Donald Qvarfordt vilar i sin tur vid det stora templet utanför Cha Am. Vännen Rickard visar vägen till minnesplatsen: En svart platta med en bild på Donald, hans namn, födelse- och dödsdatum, på en vägg vid templet. Han är en av få västerlänningar på väggen.

Framför skyltarna som visar vem som dött har sörjande lämnat rökelse, leksaker, blommor, något som den döde tyckte om att äta. Vid ett minnesmärke står två flaskor apelsinläsk.

Vid Donalds lägger Rickard en äggmacka med ansjovis, några prillor snus och en flaska öl av märket Chang. Sen tänder han tre stickor rökelse och sätter dem i en vas, står stilla en stund och säger något för sig själv och Donald.

På vägen tillbaka till bilen, förbi munkarnas orange kläder som hänger på tork, förbi de ägarlösa hundarna som skäller så fort en människa passerar, nickar Rickard mot en annan byggnad:

– Där brändes han.

Vid Donalds minnesplats vid templet lämnar Rickard gåvor, öl, en äggmacka, snus och rökelse. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Donald Qvarfordt vilar i vid det stora templet utanför Cha Am. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Donald är en av få västerlänningar på väggen. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Framför skyltarna som visar vem som dött har sörjande lämnat rökelse, leksaker, blommor, något som den döde tyckte om att äta. Foto: Hannes Lundberg Andersson

 

Rickard är svensk, i 60-årsåldern och har bott i Thailand sen 2010. Tillsammans med hustrun Nong hyr han ut rum till turister i Cha Am. Om gästerna är hungriga kan han laga ”farangmat” – alltså västerländsk mat. Hustrun lagar de traditionella thailändska rätterna.

Rickard och hustrun Nong har bott i Thailand ihop sedan 2010. De kom nära Donald och umgicks tätt med honom. Foto: Hannes Lundberg Andersson

Rickard och Donald kände varandra i fem år. De var i samma ålder och båda hade lämnat Sverige för att börja om i Thailand.

– Att hitta någon man verkligen blir så nära är svårt i den här åldern. Vi umgicks mycket, han kunde berätta saker för mig, säger Rickard.

– En del människor blir man polare med, andra kommer man riktigt nära och kan prata om vad som helst med, och göra allting.

Han visar mejl mellan sig och Donald, den glada och skämtsamma tonen, tipsen på tv-serier att titta på.

– Det tog mig så jävla hårt, det som hände. När han dog.

Rickard och Nong skötte begravningen med ceremoni, kremering och gravplats. 

Donald jobbade som polis och hundförare innan han flyttade till Thailand. Foto: Privat
Rickard och Nong skötte begravningen med ceremoni, kremering och gravplats.

 

Bland buskarna kan man skymta en skylt. En siluett av en hund och en varnande fråga: ”Jag kan ta mig till stängslet på 2,8 sekunder – kan du?” I bakgrunden syns skogsklädda berg och odlingar. Mest ananas och sockerrör.

Här började Donald Qvarfordts bygga sin dröm, och här mördades han. Rickard leder oss in.

Tre byggnader är placerade i olika hörn av inhägnaden. Först den långa hundbyggnaden. Golvet är stenlagt och kaklat, väggarna också. Burarna är riktade utåt, mot den stora trädgården.

I en av hundburarna har det varit ett djur, det ligger spillning över hela golvet. I en annan bur står en matskål.

Vi går över till ännu en byggnad på området, katthuset. Dolt bakom slokande grenar och buskage står den lilla gröna stugan. Rickard slår sig fram med sin pinne, drar den genom buskarna och i gräset.

Vid dörrkarmen har det målats små söta blommor i olika färger. Likadana blommor har målats vid kattburarna.

Utanför finns en liten inhägnad trädgård.

Bland buskarna kan man skymta en skylt. Foto: Hannes Lundberg Andersson
I en av hundburarna har det varit ett djur, det ligger spillning över hela golvet. I en annan bur står en matskål. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Vid dörrkarmen har det målats små söta blommor i olika färger. Likadana blommor har målats vid kattburarna. Foto: Hannes Lundberg Andersson

 

Rickard går vidare till den tredje byggnaden, huset där Donald bodde och mördades. Han suckar, han är tydlig med att han tycker att det är speciellt att vara här ute.

– Det här la han nog ner minst tid på, han ville att det skulle vara finast för djuren, säger Rickard.

Vid uteköket brukade de laga mat tillsammans när de var på besök, på terrassen kunde de sitta och prata i soffan. Nu ligger köksprylar på marken, kryddburkar, en flaska senap av märket French's, en flaska Sheridan's kaffelikör.

Överallt tydliga spår av ett liv som plötsligt upphört. En klocka på väggen har stannat på tjugosju minuter i åtta.

– Det kanske är svårt att tro det nu, när man ser på det, men det var verkligen på gång. Hade han fått i ordning det hade han blivit miljonär, alltså. Det var helt perfekt, så fint, säger Rickard.

Rickard visar vägen på det numera igenvuxna området där hans vän Donald levde sin sista tid. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Rickard suckar, han är tydlig med att han tycker att det är speciellt att vara här ute. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Vid uteköket brukade de laga mat tillsammans när de var på besök, på terrassen kunde de sitta och prata i soffan. Foto: Hannes Lundberg Andersson
Nu ligger köksprylar på marken, kryddburkar, en flaska senap av märket French's, en flaska Sheridan's kaffelikör. Foto: Hannes Lundberg Andersson

 

Efter Donalds död tog Rickard och hans hustru sig an att ordna med marken. De höll den fräsch, trimmade buskar och gräs samtidigt som de la ut den och byggnaderna till försäljning.

Priset ligger på 1,7 miljoner baht, motsvarande runt 460 000 svenska kronor för den 9 600 kvadratmeter stora ytan. Vatten finns, el finns. De har haft ett antal intressenter, men alla har backat.

Platsen är för avsides, menar vissa. Men Rickard har också hört att potentiella köpare backat av rädsla för huset.

Många i området är vidskepliga, tron på spöken är än i dag utbredd i Thailand och att ta över ett hus där en västerlänning mördats och lämnats död betyder allt annat än tur.

– Det är inget man skämtar om. Det försvårar läget.

Marken står orörd. Det tar för mycket kraft från Rickard och Nong att hålla det fräscht och i ordning. Nu tvingas de se sin väns dröm försvinna bland växterna.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!