Rakhmat Akilov.Rakhmat Akilov.
Rakhmat Akilov.
Rakhmat Akilov.Rakhmat Akilov.
Rakhmat Akilov.

Akilov utnyttjade skjutne imamen för att få stanna

Publicerad

Den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov försökte använda den oppositionelle exiluzbekiske imamen som sköts i Strömsund 2012 för att få stanna i Sverige.

Migrationsverket avfärdade hans påstående – och Akilov gick sedan under jorden.

– Många människor försöker tyvärr utnyttja min fars namn, säger imamens son David Nazarov.

På tisdag kommer åtalet mot Rakhmat Akilov som misstänks för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i april förra året då fem personer dödades. Sex veckor före dådet hade Akilov satts upp på polisens lista över personer som fått utvisningsbeslut men som gått under jorden.

Expressen har nu granskat fler av de uppgifter som Akilov lämnade till Migrationsverket när han sökte asyl – vilket han gjorde under namnet Rahmatjon Kurbonov. Det är sedan tidigare känt att Akilov hävdade att han blivit fängslad och torterad av uzbekiska säkerhetstjänsten efter att ha deltagit i en första maj-demonstration i Samarkand som hade "banderoller och flaggor med fredsbudskap, duvor och barn av olika nationaliteter som höll hand".

Men i handlingarna från Migrationsverket framgår också att Akilov hävdade att han hade asylskäl eftersom han stöttat den oppositionelle ledaren, imamen Obid Nazarov, eller Obidkhon Sobitkhony, som sköts i bakhuvudet i Strömsund 2012.

Obid Nazarov sköts 2012.

Nazorov, som överlevde skjutningen, hade kommit till Sverige som kvotflykting 2006 efter att han utsatts för förföljelser och trakasserier i Uzbekistan. I hemlandet hade han pekats ut som islamist och myndigheterna hade krävt att han skulle utlämnas till Uzbekistan efter anklagelser om terrorism. När svensk åklagare begärde mer fakta i målet så återkom inte de uzbekiska myndigheterna.

Uzbekisk torped

2016 dömde hovrätten en uzbekisk man till livstids fängelse för mordförsöket på imamen. Chefsåklagare Krister Petersson menade att det var den uzbekiska staten som låg bakom attentatet med målet att röja imamen ur vägen.

– Jag påstår att Uzbekistan är uppdragsgivare till detta mordförsök, sa Petersson när rättegången inleddes i november 2015.

Madeleine Käärik var Rakhmat Akilovs juridiska ombud under asylprocessen. När Expressen läser upp uppgiften om att Akilov hänvisade till stöd för imamen i Strömsund som ett asylskäl säger hon först:

– Jag vet inte vem som gav er Migrationsverket beslut. Det borde vara belagt med sekretess.

Migrationsverket avfärdade Akilovs hänvisning till imamen i Strömsund som "vagt beskrivet och spekulativt". Madeleine Käärik vill inte uttala sig specifikt om detaljerna i Akilovs asylprocess på grund av tystnadsplikt, men hon säger generellt:

– Jag har alltså haft uzbeker som åberopar att de stödde just den här mannen som blev utsatt för mordförsök i Sverige (imamen i Strömsund, reds anm).

– Jag har haft massor med klienter som fått avslag så det verkar vara så att myndigheten tolkar inte stöd till den här mannen som asylskäl som kan leda till uppehållstillstånd, säger Käärik.

Utnyttjar imamens namn

I dag lever imamen och hans familj på hemlig ort. Imamens son David Nazarov säger:

– Det är första gången jag hör om detta. Jag har hört att han (Akilov, reds anm) varit inne på min pappas hemsida, blogg och sociala medier.

– Det är många tusentals människor som brukar besöka våra hemsidor. Det är omöjligt att ha kontroll på alla. Jag kan inte uttala mig om huruvida Akilov hyst sympatier för min pappa men jag kan säga så mycket som att han aldrig överhuvudtaget under våra sammankomster varit känd för oss, innan allt det här hände, säger David Nazarov.

"Akilov uppger att han stöttar min far, att han varit i olika demonstrationer, att han var religiös. Det är mycket som tyder på att han ljuger", säger David Nazarov.Foto: Privat

David Nazarov berättar att hans pappa är ett välkänt namn i Uzbekistan och i exiluzbekiska kretsar – och ett namn som väcker respekt och tillit. Det gör också att pappans namn nämns i asylutredningar – även om det inte finns någon faktisk koppling.

– Många människor försöker tyvärr utnyttja min fars namn genom att säga att de stöttar min far och att de därför skulle kunna utsättas för risker trots att det inte är så. Det är vanligt förekommande att de försöker uppge att de är nära min far.

David Nazarov menar att terrordådet på Drottninggatan kan utnyttjas av den uzbekiska staten – för att slå mot oppositionella.

– Akilov uppger att han stöttar min far, att han varit i olika demonstrationer, att han var religiös. Det är mycket som tyder på att han ljuger. Uzbekiska säkerhetstjänsten vill att någon uppger såna felaktiga saker för att i slutändan ska uzbeker i Sverige – och framför allt min far och hans anhängare – svartmålas.

"Uppsökts av säkerhetstjänsten"

Expressen har också granskat ett antal mål i migrationsdomstolarna som gäller uzbeker de senaste åren. En del av dem handlar om arbetstillstånd som inte förnyats men flera tar upp förföljelser från den uzbekiska staten.

I inget av de granskade fallen finns hänvisningar till imamen i Strömsund, men flera vittnar om att de "uppsökts av säkerhetstjänsten" på grund av att de själva eller någon släkting varit religiöst aktiv, eller för att de "anklagades för samröre med wahabiströrelsen".

En återkommande islamistisk gruppering som nämns i de uzbekiska migrationsmålen är Hizb ut-Tahrir – som också Rakhmat Akilov betonade i sin asylansökan. I Migrationsverkets beslut – som avfärdade Akilovs asylskäl på grund av "brister i din allmänna trovärdighet" – framgår att Akilov menade att han "riskerar att tillskrivas religiös extremism och politisk tillhörighet till den förbjudna gruppen Hizb ut-Tahrir".

Kort tid efter terrordådet kunde tidskriften Expo avslöja att Akilov på sin Facebooksida delat IS-propaganda och sympatiserat med just Hizb ut-Tahrir.

"Hizb ut-Tahrir är icke-våldsbejakande men samtidigt på gränsen till att utgöra ett säkerhetshot", säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.Foto: SVEN LINDWALL

Terrorforskaren Magnus Ranstorp beskriver Hizb ut-Tahrir som ett världsomspännande radikalt nätverk.

– Hizb ut-Tahrir är icke-våldsbejakande men samtidigt på gränsen till att utgöra ett säkerhetshot.

– De förespråkar öppet en mer radikal islamisering, men de tillhör inte de jihadistiska grupperingarna, säger han och beskriver dem som antidemokratiska.

Repressiva metoder

Ranstorp menar att islamismen i Uzbekistan är ett slags gråzonsproblematik. Å ena sidan använder den uzbekiska regimen starkt repressiva metoder mot oppositionella, inte sällan med religiösa kopplingar. Å andra sidan finns ett problem med terrorkopplad islamism – vilket flera terrordåd under förra året visat i Istanbul, Sankt Petersburg, Stockholm och New York.

– Båda de här sidorna är giltiga. Du har en repression och en repressiv stat, en stark säkerhetstjänst på ena sidan. På andra sidan finns också krafter som försöker destabilisera och islamisera, säger Ranstorp.

Rakhmat Akilovs försvarare Johan Eriksson.Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Advokat Johan Eriksson är Rakhmat Akilovs försvarare i terrormålet:

– Jag kan inte uttala mig för jag har yppandeförbud, säger han på frågan om att hans klient hänvisade till imamen i Strömsund.

Expressen har sökt företrädare för den svenska och den skandinaviska grenen av Hizb ut-Tahrir och den 39-årige uzbekiske mannen som nu avtjänar ett livstidsstraff på Kumlaanstalten för mordförsöket på imamen i Strömsund.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Brottscentralen på Facebook, Twitter och Instagram

Till Expressens startsida

Mest läst i dag