Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Broderns kamp för Dawit Isaak: ”Vi är alltid oroliga”

Journalisten har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001.
Dawit Isaak har nu suttit fängslad i 7 000 dagar.
”Jag tänker på honom varje dag”, säger Dawits bror Esayas Isaak.
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

I morgon söndag har Dawit Isaak suttit fängslad i 7 000 dagar utan rättegång och dom.

Ett nytt krig i regionen och risken för covid-utbrott i diktaturen Eritreas överfyllda fängelser ökar oron bland familj och vänner – som inte ger upp hoppet.

– Jag tänker på honom varje dag, säger brodern Esayas Isaak.

Söndagsmorgonen den 23 september 2001 grep säkerhetspoliser Dawit Isaak i hans hem i Eritreas huvudstad Asmara. Han hade skrivit om reformsinnade politikers kritik av regimen i sin tidning – och var en i en rad politiker och journalister som samtidigt fängslades i president Isaias Afewerkis tillslag mot oppositionen.

Sedan dess har det gått 7 000 dagar, mer än 19 år, och den svensk-eritreanske journalisten och författaren är fortfarande fängslad. Hans familj och vänner kämpar tillsammans med medie- och människorättsorganisationer för att han ska släppas. De är övertygade om att han lever, men en frigivning verkar nu mera avlägsen än på länge.

Inbördeskrig i Etiopien

Freden mellan Eritrea och Etiopien för två år sedan efter decennier av krig väckte en del optimism om förbättrat läge för de tusentals politiska fångarna. Men nyligen utbröt inbördeskrig i Etiopien – där också Eritrea är indraget – och ingen tror längre att den eritreanska regimen, en av världens värsta diktaturer, ens har en tanke på mänskliga rättigheter i dagens situation.

– 7 000 dagar, det här är en sorgens dag. Åren går, dagarna tickar, han har missat så otroligt mycket i livet. Men hoppet är det sista som överger en, säger brodern Esayas Isaak i Göteborg.

– Jag tänker på min bror varje dag. Vi är alltid oroliga över hans fysiska och mentala hälsa. Men nu ökar covid-19 på den oron, säger han.

Växte upp utan pappan

Under de 7 000 dagarna har Dawit Isaaks hunnit fylla 56 år och hans tre barn har växt upp utan att han fått se dem bli vuxna. 

Dottern Betlehem Isaak berättade i sitt gripande ”Sommar”-program i juli om uppväxten utan pappan. Om hur hon minns kramarna hon fick när han hämtade henne på förskolan i Asmara. Om hur han alltid stod upp för sina barn och hur han uppmuntrade dem att läsa böcker.

Betlehem Isaak.
Foto: LINA ARVIDSSON / SVERIGES RADIO

Senaste gången hon såg honom var 2002 på ett fängelsesjukhus i Eritrea.

– Under många år tvingade jag mig själv att spela upp gamla videoklipp för att minnas hur hans röst låter. Jag var tvungen att hålla fast vid något som var verkligt. I de stunderna var vi tillsammans, berättade hon i ”Sommar i P1”.

”Aldrig utan hopp”

Tidigare i år uppförde Angereds teater en pjäs baserad på hennes bok om hur det är att vara dotter till Dawit Isaak.

Inte heller Betlehem Isaak ger upp hoppet. Hon har just postat ett inlägg på Instagram om att hon träffat Dilya, en kvinna vars bror suttit fängslad 19 år i Uzbekistan – och nu är fri. Broderns öde skildras i den nya filmen ”Only the devil lives without hope”.

Hon skriver hur mycket hon identifierar sig med Dilya som ”har kämpat i tårar, sorg, förtvivlan och ilska men aldrig utan hopp”.

”Jag kände igen mig så mycket, och visst är det skönt att man trots allt inte är ensam i att kämpa för friheten”, skriver Betlehem Isaak på Instagram.

https://www.instagram.com/p/CHvm7-MJXD5/

Övertygade om att han lever

Anhöriga och andra som är engagerade för Dawit Isaak är övertygade om att han lever. Eritreanska ministrar och andra representanter har flera gånger sagt att han är vid liv. Betlehem Isaak slog i sitt ”Sommar”-program fast att ”Ja, min pappa lever”, men ville inte säga mer med hänvisning till ”den tysta diplomatin”.

– Vi fick nya indikationer på att han lever i våras. Det är trovärdiga uppgifter.  Och vi måste tro på dem, annars kan vi inte fortsätta jobbet, säger Leif Öbrink, ordförande i stödgruppen Free Dawit. 

– Jag lider med Dawit och familjen. Det gör ont i en att ingen har lyckats hjälpa honom att bli fri under dessa 7 000 dagar, säger han.

Leif Öbrink och Kurdo Baksi på en tidigare demonstration med krav på att Dawit Isaak ska släppas fri.
Foto: SVEN LINDWALL

Också journalisten och författaren Martin Schibbye, som förra året gav ut boken ”Jakten på Dawit”, understryker att det finns nya säkra tecken på att Dawit Isaak har setts i livet. Han säger att Eritrea säkert skulle ha meddelat om han dött, ”för att inte hålla liv i frågan”.

”Betalat högsta priset”

Enligt Schibbye hoppades många att freden mellan Eritrea och Etiopien 2018 skulle kunna driva utvecklingen i Eritrea i demokratisk riktning och därmed leda till frigivning av politiska fångar. I dag har dock Eritreas regim huvudfokus på det nyligen uppflammande kriget vid landets gräns, men ”bortom konflikten lever hoppet”, säger han. 

– En sådan här årsdag ska vi tänka på Dawit Isaak för hans journalistik som ledde till att han fängslades. Han bevakade kriget mellan Eritrea och Etiopien och lät båda sidor komma till tals. Det påminner om journalisters viktiga roll att i krig förklara också motståndarsidan, säger Martin Schibbye.

– Samtidigt som jag känner sorg för att en kollega har suttit inspärrad så länge ska vi också känna stolthet över att vi i vårt land har en journalist som betalat det högsta priset för att vi ska få veta vad som händer i krig. Det sätter ljuset på hur viktig journalistiken är i länder som befinner sig i krig, säger han.

”Omänskliga” förhållanden

FN och Amnesty International har uppmanat Eritrea att minska antalet fångar och släppa alla politiska och samvetsfångar på grund av risken för spridning av pandemin i landets. De är ”försvarslösa mot covid-19 i överfyllda och ohälsosamma” fängelser, enligt Amnesty. som kallar förhållandens i Eritreas fängelser ”omänskliga”.

Enligt Amnestyrapporten är fängelser i Eritrea överbelagda med upp till fyra gånger så många fångar de är avsedda för. Fångarna får sällan duscha eller tvätta sina kläder, tillgången till toaletter är starkt begränsad och fångarna är beroende av anhöriga för att få hygienartiklar och andra förnödenheter. Förhållanden som ökar risken för smittspridning, inte bara av covid.

Det är oklart i vilket fängelse Dawit Isaak sitter i dag. Enligt uppgift ska han vara tillbaka i ett fängelse i Asmara. För tio år sedan berättade en avhoppad fångvaktare att Isaak var internerad i det ökända högsäkerhetsfängelset Eraeiro ute i öknen där fångarna var inspärrade i containrar och många led av undernäring och sjukdomar.


Delägare i oberoende tidning

Dawit Isaak föddes 1964 och växte upp i Eritrea, som då var en del av Etiopen men utkämpade ett krig för självständighet. 

Han flydde 1987 undan kriget till Sverige där han hamnade i Lerum utanför Göteborg och arbetade som städare. Han blev svensk medborgare 1992. 

Året därpå blev Eritrea självständigt. Han återvände dit, arbetade som journalist och blev delägare i Setit, landets första oberoende tidning.

Han greps i Eritrea den 23 september 2001. Enligt regimen är han fängslad för brott mot landets säkerhet. Men han greps tillsammans med en rad politiker och journalister som krävde demokratiska reformer i Eritrea. 

Amnesty International ser honom som en samvetsfånge. Han har fått flera internationella frihetspriser. Expressen och andra svenska medier verkar sedan länge för att han släppas.

Eritrea är enligt internationella människorättsgrupper en av de värsta diktaturerna i världen vad gäller mänskliga rättigheter och friheter.

Dawit Isaak har fru och tre barn i Sverige.

Detta har hänt under Dawit Isaaks 7 000 dagar i fängelse

2001.

En USA-ledd koalition invaderar Afghanistan i ”kriget mot terrorn” efter terrorattackerna i New York den 11 september.

2002.

Runt 170 människor död i ett gisslandrama på Dubrovkateatern i Moskva.

2003.

En USA-ledd koalition invaderar Irak.

Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördas

2004.

Terrorattack mot tåg i Spanien, cirka 200 döda.

En tsunami i Indiska oceanen dödar mer än 300 000 människor. 543 svenskar döda eller saknade.

2005.

Jordbävning i Kashmir, 85 000 döda.

2006.

Libanonkriget mellan Israel och Hizbollah.

Alliansen vinner valet i Sverige.

Christer Fuglesang blir förste svensken i rymden.

2008.

Kosovo blir självständigt från Serbien.

Ryssland invaderar Georgien.

Finanskrisen, det största börsraset på 100 år och en världsomspännande depression.

Barack Obama vinner presidentvalet i USA.

2010.

En självmordsbombare går till attack i centrala Stockholm. Attentatsmannen dör, inga skadas.

Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig.

2011.

Protester i arabvärlden under ”den arabiska våren”.

Inbördeskrig utbryter i Syrien.

Storbritanniens prins William gifter sig med Kate Middleton.

Jordbävning i Japan dödar cirka 16 000 människor.

Terrordåd i Norge: massaker på Utöya och bombdåd i Oslo Sammanlagt 77 människor dödas.

2013.

Bröllop mellan prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill

2014.

Ryssland ockuperar Krim i Ukraina.

En ebola-epidemi sprids i Västafrika, cirka 8 000 människor dör.

De rödgröna bildar regering i Sverige.

2015.

Migrationskrisen i Europa.

Attentat mot den franska tidskriften Charlie Hebdo och flera terrordåd i Paris.

2016.

Brexit-sidan vinner folkomröstningen om EU i Storbritannien.

Donald Trump vinner presidentvalet i USA.

2017.

Terrordåd på Drottninggatan i Stockholm, sammanlagt sex döda.

Metoo-kampanjen får internationell spridning.

2018.

Storbritanniens prins Harry gifter sig med Meghan Markle.

Svåra skogsbränder i Sverige.

Den saudiske journalisten Jamal Khashoggi mördas på det saudiska konsulatet i Istanbul.

2019.

Storbrand i katedralen Notre-Dame i Paris.

Klimataktivisten Greta Thunberg seglar över Atlanten för att delta i FN:s klimatmöte i New York.

Nio fallskärmshoppare omkommer i en flygkrasch utanför Umeå.

2020.

Corona-pandemin sprids över världen.

Minst 220 dör i explosioner i Beirut.

Joe Biden vinner presidentvalet i USA.

Fängslad utan rättegång och dom sedan 2001.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.