Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bris slår larm: Psykisk ohälsa bland barn ökar

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Foto: Alex Veresovich
Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, är orolig inför framtiden. Foto: Fredrik Hjerling

39 procent. Så stor andel av samtalen till Bris berör numera psykisk ohälsa, ångest, uppgivenhet, oro, ensamhet, självdestruktivitet och självmordstankar.

Nu slår barnrättsorganisationen larm.

– Det är en verklighet som inget barn ska behöva leva i men som tyvärr många gör, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Självdestruktivitet

8 procent av de kurativa samtalen från barn mellan 13 och 18 år handlar om självdestruktivitet. Barn berättar om hur de dämpar känslor genom att skada sig själva.

I sin nya rapport skriver Bris:

"Några exempel på sätt att skada sig själva som barnen berättar om är att skära sig, bränna sig med tändstickor, gnugga sönder skinnet med suddgummi, klämma sönder knottror/finnar/ blåsor så att det börjar blöda, slå sig själv, dricka alkohol, slå knogarna blodiga, hetsäta, svälta sig, hetsträna, isolera sig. Det finns också barn som skadar sig själva genom att utsätta sig för stora risker, destruktiva relationer och sexuellt våld."

De vanligaste orsakerna till att barn kontaktade Bris under 2016

Psykisk ohälsa 39 %

Familj & familjekonflikter 25 %

Att vara ung 25 %

Vänner 19 %

Skolan 17 %

Våld, övergrepp & kränkningar 17 %

Kärlek 13 %

Samhällets stödinstanser 10 %

Stress 8 %

Vuxnas svårigheter 6 %

Här kan du få hjälp

Bris:

116 111, bris.se. Vuxentelefonen: 077-150 50 50.

Nationella hjälplinjen:

020-22 00 60.

Jourhavande präst

finns att nå via 112.

Röda Korsets telefonjour:

0771-900 800, redcross.se.

Jourhavande kompis:

020-22 24 44, redcross.se.

SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, telefonjouren: 08-34 58 73, spes.nu.

Föräldratelefonen

hos Svenska föreningen för psykisk hälsa: 020-85 20 00, sfph.se.

Ålder på barn som kontaktar Bris

7 år: 36 samtal

8 år: 35 samtal

9 år: 146 samtal

10 år: 567 samtal

11 år: 1314 samtal

12 år: 2411 samtal

13 år: 3666 samtal

14 år: 3739 samtal

15 år: 3348 samtal

16 år: 2951 samtal

17 år: 2088 samtal

18 år: 1071 samtal

Drygt 25 000 kurativa samtal från barn inkom till Bris under 2016.

Och trenden är tydlig:

Den psykiska ohälsan bland barn ökar – och fyra av tio samtal berör numera just det.

I åldersgruppen 16-18 har 50 procent av samtalen sin grund i psykisk ohälsa, enligt en färsk rapport från Bris.

– Jag tycker att man ska se den här rapporten som en alarmklocka, för det är precis vad det är, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Forskning visar på att den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat. Så även antalet diagnoser bland barn, användningen av psykofarmaka och förekomsten av suicid bland unga.

Mellan 2006 och 2015 ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga i åldrarna 5–19. Och för barn mellan 13 och 18 år handlar ungefär 8 procent av samtalen till Bris om självdestruktivitet.

Här kan du få hjälp

Bris:

116 111, bris.se. Vuxentelefonen: 077-150 50 50.

Nationella hjälplinjen:

020-22 00 60.

Jourhavande präst

finns att nå via 112.

Röda Korsets telefonjour:

0771-900 800, redcross.se.

Jourhavande kompis:

020-22 24 44, redcross.se.

SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, telefonjouren: 08-34 58 73, spes.nu.

Föräldratelefonen

hos Svenska föreningen för psykisk hälsa: 020-85 20 00, sfph.se.

– När det handlar om självmord, suicid, så har det minskat i alla åldersgrupper över 25 men ökat i de yngsta åldersgrupperna vi möter, säger Magnus Jägerskog.

Barnens berättelser om det egna måendet ger bilden av en nedåtgående spiral. Där familjesituationen brister, vilket spiller över och påverkar skolgången, vilket i sin tur förstärker känslan av stress och hopplöshet.

Det blir en ond cirkel.

Under 2016 lanserade regeringen en satsning på psykisk ohälsa, med särskilt fokus på bland annat förebyggande och främjande insatser, samt fler och tidigare insatser.

Satsningen uppgår till drygt 1 miljard kronor.

Men Bris och Magnus Jägerskog vill se ytterligare krafttag.

– Jag skulle vilja se att det här blev en av de stora valfrågorna. För det behövs, säger Magnus Jägerskog.

Frågan man ställer sig är givetvis varför psykisk ohälsa ökar bland Sveriges unga och barn.

– Det vi kan konstatera är att det inte finns någon enskild, enkel förklaring som man kan peka på, att ”gör vid de här så bryter vi trenden”. Det behövs åtgärder på en rad olika områden, alltifrån att utreda varje självmord begått av ett barn till breda politiska reformer som rör arbetsmarknaden men också kring skolan och frågor om bemötande och likvärdigheten i vården.

Bris och Magnus Jägerskog vill se ytterligare krafttag. Foto: Fredrik Hjerling

Ja, just likvärdigheten i vården är ett problem, menar Bris.

Enligt vårdgarantin ska alla barn, oavsett var i landet de bor, erbjudas ett första besök hos BUP inom 30 dagar från det att en första kontakt med barnet upprättades.

Men verkligheten är något helt annat.

Under 2016 klarade endast sju landsting målet att 90 procent av barnen ska ha fått en första bedömning gjord inom 30 dagar. Och endast tio landsting lever upp till kravet på att 80 procent av barnen ska ha påbörjat behandling inom 30 dagar, enligt rapporten från Bris.

– En övergripande slutsats i vår rapport är att samhället har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga, säger Magnus Jägerskog.

Samtidigt ökar benägenheten i samhället att prata om psykisk ohälsa.

Men det bidrar inte till den ökning som Bris nu slår larm om.

– Vi för ett resonemang kring det. Det är precis som du säger, att samtala om till exempel självmordstankar är ett sätt att förebygga suicid, det kan vara något positivt. Att vi samtalar om det mer i samhället är positivt, och det är klart att det kan ha gjort att man kan se en viss statistisk ökning, men det kan inte förklara den totala ökningen och det har man också slagit fast i olika rapporter.

Magnus Jägerskog beskriver situationen som "en verklighet som inget barn ska behöva leva i men som tyvärr många gör".

– Barn som mår dåligt och söker hjälp berättar om hur de slussas runt, inte får information och inte får vara delaktiga i beslut som rör dem, vilket man har rätt till. Det de beskriver är en typ av bemötande som skulle vara helt oacceptabelt för vuxna men som tyvärr är barnens vardag.

Självdestruktivitet

8 procent av de kurativa samtalen från barn mellan 13 och 18 år handlar om självdestruktivitet. Barn berättar om hur de dämpar känslor genom att skada sig själva.

I sin nya rapport skriver Bris:

"Några exempel på sätt att skada sig själva som barnen berättar om är att skära sig, bränna sig med tändstickor, gnugga sönder skinnet med suddgummi, klämma sönder knottror/finnar/ blåsor så att det börjar blöda, slå sig själv, dricka alkohol, slå knogarna blodiga, hetsäta, svälta sig, hetsträna, isolera sig. Det finns också barn som skadar sig själva genom att utsätta sig för stora risker, destruktiva relationer och sexuellt våld."

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!