58 procent av de 843 personer som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt i tingsrätten de senaste fem åren är födda utomlands, enligt SVT:s ”Uppdrag granskning”.
Brå, som är med i programmet, har förberett personal på att tittare kommer höra av sig via mejl och telefonsamtal.
– Vi vet inte i dagsläget hur många som kommer höra av sig men har ändå en beredskap för att kunna hjälpa till att svara på de frågor som kommer, säger Susanne Lekengård vid Brå:s presstjänst.
Brå lade ut meddelande på sitt intranät
En rapport från Brå 2005 visade att det är fem gånger högre risk att en gärningsman som begått våldtäkt eller våldtäktsförsök är utrikes född än född med två svenskfödda föräldrar. I maj öppnade Brå upp för att det kan finnas behov av en ny studie då efterfrågan är stor.
Nyligen gjorde Aftonbladet och Expressen granskningar om gruppvåldtäkter.
Inför onsdagens ”Uppdrag granskning” gick Brå ut med ett meddelande på sitt intranät, där man förberedde personalen på tittarsamtal genom att bland annat skriva: ”UG har i sin mejlkontakt med oss valt att lyfta ut flera år gamla Brå-citat från olika medier och ställa frågor om dessa uttalanden. Vi har besvarat detta så utförligt som möjligt”.
Efter programmet säger Susanne Lekengård:
– UG publicerade citat som de tidigare hade ställt frågor till oss om. Citaten var korrekta och likaså sammanhanget.
Kritiken mot programmet – och svaret
Kriminologprofessor Jerzy Sarnecki, som är med i programmet, menar dock att SVT:s underlag är litet och att det därför inte går att dra några slutsatser om helheten.
– Enligt den forskning som finns anmäler ungefär 13 procent av de kvinnor som utsätts för en våldtäkt det till polisen. Sedan vet vi att ungefär 15 procent av de anmälda våldtäkterna leder till en dom, säger han till SVT och tar även upp ekonomiska och sociala faktorer.
Kriminologen Nina Rung är också kritisk.
”Forskning visar att vi både oftare anmäler någon som är utlandsfödd, att polis utreder brott oftare med gärningsmän som har utländsk bakgrund och att åklagare och domare oftare går vidare med personer som är utlandsfödda”, skriver hon på Instagram.
Moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé säger dock:
– Vi måste våga ta en ärlig diskussion om att det också handlar om kultur och normer. Jag tror att svenska folket klarar av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Självfallet är det inte så att invandrare från en viss grupp per automatik begår sexualbrott. Men man kan också inse att man kan få en överrepresentation i en grupp.
Ulf Johansson, ansvarig utgivare för ”Uppdrag granskning”, säger att man är tydlig med att siffrorna enbart gäller dömda och att programmet därför betonar att dessa endast är en liten del av alla som anmälts för våldtäkt med orden: ”Därför kan man inte dra slutsatser om alla våldtäktsmän”.
– Det är viktigt att ta fram fakta även i kontroversiella frågor. Mitt beslut bygger på att frågan bara kan tjäna på att få en så bra och bred belysning som möjligt så att alla kan prata utifrån fakta och utifrån en nyanserad bild. Det är grunden för att vi kan publicera det nu.
Rapporten från Brå 2005
Rapporten från Brå 2005 visade att det i genomsnitt var 2,5 gånger så vanligt att utrikesfödda var registrerade för brott, jämfört med dem som var födda i Sverige med två svenska föräldrar. För födda i Sverige men med utländska föräldrar var det dubbelt så vanligt att vara registrerad för ett brott jämfört med födda i Sverige med två svenska föräldrar.
Studien visade att överrisken var fyra gånger för utrikesfödda män att vara registrerade för dödligt våld och rån jämfört med män födda i Sverige med svenska föräldrar. Överrisken för utrikes födda män att vara registrerade för våldtäkt eller försök till våldtäkt var ännu högre: 5,1 gånger jämfört med män födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar och 2,7 gånger högre risk vid sexualbrott utom våldtäkt och försök till våldtäkt (sidan 67 i Brå:s rapport).
Även andra faktorer än etnicitet innebar högre överrisker, enligt Brå. Överrisken för män jämfört med kvinnor var 3,5. Överrisken för lågutbildade var 6.
På Brå har man tidigare sagt att den gamla rapporten från 2005 ungefär visar samma resultat som en tidigare Brå-utredning från 1996 och som undersökningar gjorda av Stockholms universitet sedan 1960-talet och Brå har därför tidigare dragit slutsatsen att det ser likadant ut i dag.
I Brå:s rapport stod det även: ”Vad är det då i invandrares livssituation som skulle kunna förklara att de oftare är registrerade för brott än andra? Det är främst tre faktorer som brukar lyftas fram: Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land. Sociala faktorer som generellt ökar risken för brott är vanligare bland invandrare. Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister”. I rapporten står det vidare att faktorer som traumatiska upplevelser, utbredda fördomar, utanförskap, bristande livschanser och sämre förutsättningar för utbildning, arbete, inkomst, boende samt fysisk och psykisk ohälsa kan öka risken för brottsligt beteende.
I maj öppnade Brå upp för att göra en ny rapport.
Källa: Expressen, Brottsförebyggande rådet
