Skogsbränderna runtom i landet fortsätter att härja och flera byar har under natten till torsdagen tvingats att evakuera.
Räddningspersonal arbetar dygnet runt med att släcka bränderna och frivilliga ställer upp för att bidra med hjälp på plats.
Samtidigt saknas det 2 500 brandmän, visar en ny enkätundersökning från Brandmännens riksförbund.
För att klara av att bekämpa bränderna har flera statliga myndigheter – däribland Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Trafikverket, och MSB, Myndigheten för samhällskydd och beredskap – gått in med stöd.
LÄS MER: ”Bara 2 av 10 helikoptrar används till bränderna”
Flera problem i räddningen
Men problemen har varit flera.
Sjöfartsverkets helikoptrar har till exempel inte utrustningen som krävs för att släcka skogsbränder – eftersom det i vanliga fall inte är deras uppgift – och saknar en lastkrok som kan lyfta vattentunnor för att vattenbomba bränder i skogen, rapporterar Aftonbladet.
Och av Försvarsmaktens drygt 50 helikoptrar skulle drygt tio i teorin kunna användas för att vattenbomba skogsbränder – en uppgift myndigheten menar att man inte har fått av regering och riksdag att prioritera.
LÄS MER: ”Skogsbränderna i Sverige 2018”
Enligt LSO, Lagen om skydd och olyckor, kan en räddningsledare begära understöd av statliga myndigheter – men måste samtidigt ta hänsyn till deras kärnverksamhet.
Mikael Svanberg, brandbefäl och 1:a Vice förbundsordförande på Brandmännens riksförbund, vill nu att regeringen ska tydliggöra för myndigheterna att tillfälligt lägga om sin kärnverksamhet för att kunna understödja räddningstjänsterna på bästa möjliga sätt.
– Situationen är så pass allvarlig, därför att Sverige brinner, säger han.
Morgan Johansson, justitieminister, menar att Försvarsmakten ska gå in med sina lämpliga resurser om räddningsledaren begär det, enligt lagen om skydd och olyckor.
Är lagen som den ser ut i nuläget bristande vid krissituationer som den här?
– Det kan finnas anledning att se över lagstiftningen men om det finns brister i den är för tidigt att säga i nuläget, säger han.
Försvarsmakten: ”Måste följa regelverk”
Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten, tycker att kritiken som riktats mot myndigheten är missriktad.
– Det blir fel fokus. Det framställs som att vi inte gör någonting och bara vill ha semester. Vi jobbar på som sjuttsingen. VI snålar inte, säger han och fortsätter:
– För oss handlar det inte om kostnader, utan att vi har ett regelverk att följa.
Enligt Jesper Tengroth är utmaningen att man – på grund av LSO – inte får ställa personal eller material i beredskap.
– Om vår uppdragsgivare, regeringen, ändrar regelverket, då blir läget ett annat.
Morgan Johansson: Snabbare än 2014
Enligt Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister, agerar myndigheterna snabbare än vad de gjorde under branden i Västmanland 2014.
– Både när det gäller att sätta av resurser, men också att begära hjälp från andra länder, säger han.
– Sedan ska man komma ihåg att situationen nu är svårare eftersom vi har haft en sådan lång torka under så stor del av landet. Därmed är riskerna för bränder mycket större nu.
Försvarsmakten säger att de inte kan ta in personal som sitter i beredskap vid sex skogsbränder – det krävs beslut från er i regeringen. Är lagen som den ser ut nu bristande vid krissituationer som den här?
– Det behövs inga beslut från regeringen för att kalla in personal. Det har Försvarsmakten gjort nu också, och det sker på frivillig basis. Det är väldigt många i Försvarsmakten som har avbrutit sina semestrar.
Vi har tre helikoptrar från försvaret.
– Man kommer nog få in mer och mer personal.
LÄS MER: "Åtta norska helikoptrar battenbombar i Sverige"
Kritik mot MSB
För att hantera bränderna har Sverige begärt hjälp från andra EU-länder. Brandflyg från bland annat Italien och Frankrike assisterar nu i släckningen.
Då har frågan lyfts: Varför har inte Sverige egna brandplan?
Enligt Britta Ramberg, operativ chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beror det på flera olika saker.
– Det är en väldigt dyr resurs att köpa in och då behöver man prioritera hur riskbilden ser ut. Skogsbränder är absolut en risk i Sverige men det finns också andra risker. Vi har civilskyddssamarbetet inom EU och det ser vi som en del i vår beredskap.
Lagen om skydd och olyckor (LSO)
Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) är den viktigaste lagen när det handlar om brandskyddsarbete.
Här beskrivs vilka skyldigheter som gäller för myndigheter, företag och organisationer. Även privatpersoner har skyldigheter, som att larma om man upptäcker en olycka.
Lagen om skydd mot olyckor reglerar bland annat kommunens (räddningstjänstens) uppgifter och vilken myndighet som har ansvaret för räddningsinsatser i olika sammanhang. I lagen hittar man också grunden för kravet på att alla ska jobba systematiskt med brandskyddet. Lagen förtydligas genom förordningen (SFS 2003:789) och föreskrifter och allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det allmänna rådet om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3, handlar om hur brandskyddsarbetet bör se ut. Här fastställs vilka som bör dokumentera sitt brandskyddsarbete och vad dokumentationen bör innehålla.
Källa: brandskyddsföreningen.se