Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Brädar DN – Bulletin är ännu malligare

Bulletin lanserades på tisdagen.

Karin Olsson har läst den nya tidningssajten Bulletin.

MEDIEKOLUMN. Bulletins styrka är att den vill något. Den nya digitala dagstidningen är ett liberalkonservativt projekt med en tydlig vision. Chefredaktör Paulina Neuding säger i Radio Bulletin, en podcast under ledning av Ivar Arpi, att hon inte tror att journalistiken lockar de skarpaste hjärnorna längre. Samhällsproblemen i Sverige hade inte vuxit sig så stora om medierna rapporterat sakligare, menar Neuding.

Hon klättrar upp på höga hästar och tycker sig rida in med ett helt kavalleri av intelligens, stringens och ”evidensbaserad journalistik”. Jag kommer att tänka på Jan Guillous ofta citerade beskrivning av Dagens Nyheter, ”Sveriges malligaste morgontidning”. I det avseendet har nu Wolodarski fått hård konkurrens.

Poddens ämnen är visserligen dystra och i dessa kretsar vältröskade – barnrån, migrationspolitik och ängsliga journalister – men Neuding och Thomas Gür spritter av nybyggaranda. Han citerar fackföreningsikonen Joe Hill: ”sörj inte, organisera er!”. Och Neuding ser i sin första krönika kreativa möjligheter i mediebranschens tid av ”nedgång och förfall”.

Bulletin ser dock inte så ny ut. Titeln kläs i ett typsnitt nära The New York Times, grundad 1851. Rubrikerna är små, liksom bilderna och brödtexten som tarvar läsglasögon. Här vill man inte signalera alternativsajternas kulturkrig, utan gammal broadsheet av internationell klass med ordning på news och views. Ändå är det Ivar Arpis personliga och okonstlade text om en orosanmälan som lyser mest – inte de översatta Nobelpristagarna. Jag vågar lova att den är mer läst också.

Bulletin är ett resultat av entreprenörsanda, precis som de flesta drakar en gång startade. Oavsett vad man tycker om att högervindarna får ännu en plattform, måste man beundra det djärva i att starta en liberalkonservativ nyhetstidning – när det redan finns en. En mindre visionärt sinnad hade försökt att bli chefredaktör på Svenska Dagbladet i stället.

Jag ska inte göra om Expressens tv-krönikörs bravad efter TV4:s lansering, som hamnade på löpet med orden: ”LÄGG NED TV4”. Men jag tror att Bulletins styrka också kan bli dess svaghet. För att få en betydande publik krävs en minst lika stor, eller förmodligen större, omsorg om nyhetsredaktionen, som om de profilerade rösterna och redaktörerna.

När liberala Expressen grundades 1944 stod, kanske precis som nu, en ny tid för dörren. Chefredaktör Ivar Harrie stakade i första numret ut vägen: ”Expressen eftersträvar fri utsikt, fri vandring genom samtidslivet”, sammanfattade han, minst lika anspråksfullt som Neuding om Bulletin.

Än så länge framstår Bulletin mest som en dagstidning utanpå.

Alla dagstidningar värda namnet vill något, annars blir man sällan långlivad. Men avgörande för att Expressen kunde lyfta var den snabba och tilltalande nyhetsförmedlingen, efter kriget med effektiv flygdistribution. Så nådde man ut.

Än så länge framstår Bulletin mest som en dagstidning utanpå, och en tidskrift eller tankesmedja inuti. Eller kanske som en skissartad kuliss, en dröm om den traditionella dagstidningen, så där perfekt som vissa inbillar sig att de var i ett odefinierat förr och alltid är i prestigetitlarna utomlands. 

Om man hade förväntat sig något stort, blev första dagen med Bulletin en besvikelse. Men alla tidningsrävar vet å andra sidan att det första numret aldrig är det bästa.


Karin Olsson är kulturchef och stf ansvarig utgivare på Expressen. Nästa vecka skriver redaktionschef Magnus Alselind Mediekolumnen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.