Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bottennotering för läraryrket i Sverige

Bara fem procent av de svenska lärarna tycker att läraryrket uppskattas av samhället, enligt OECD:s Talis-mätning. Foto: Colourbox

Bara fem procent av de svenska lärarna tycker att läraryrket uppskattas av samhället, enligt OECD:s Talis-mätning.

Det är en exceptionellt låg siffra, som placerar Sverige i bottenskiktet vad gäller synen på hur yrket värderas.

Endast Frankrike och Slovakien har sämre resultat, visar Talis 2013.

Skulle du kunna tänka dig att jobba som lärare?

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger till Expressen.se att undersökningens resultat är en bekräftelse på att lärarnas upplevda status i samhället är låg. Hon anser att lönerna är huvudorsaken till att skolan har problem i Sverige.

– Vi har ett löneläge i Europabotten och överkontrollerade lärare. Det leder till sådana siffror, säger hon.

Bland alla länders lärare i undersökningen tycker 31 procent att yrket är uppskattat. Snittet dras upp av främst Malaysia, men även i Finland bedömer en hög andel, 59 procent, att yrket uppskattas.

18 procent ångrar sig

Trots att de svenska lärarna inte upplever att yrket uppskattas gillar de absolut flesta, över 90 procent, att jobba på sin nuvarande arbetsplats och är nöjda med hur de lyckas i jobbet. Men bara hälften, 53 procent, anger att de skulle välja yrket igen om de fick chans att göra om sitt yrkesval. Talis-genomsnittet är 78 procent.

I Sverige ångrar 18 procent att de blev lärare, jämfört med genomsnittet nio procent i Talis-undersökningen.

Eva-Lis Sirén menar att Sverige är på väg mot en lärarkris om inte lönerna höjs, så att fler duktiga studenter söker sig till lärarutbildningen.

– Om vi får svårt att få nya lärare kommer vi att få svårt att vända de låga resultaten i skolan. Det här hotar Sveriges konkurrenskraft. Det säger till och med Marcus Wallenberg och andra i näringslivet, konstaterar hon.

Nu hoppas Eva-Lis Sirén att det ska komma löften om statliga satsningar under Almedalsveckan. Löneläget ska upp med 10 000 kronor, anser hon. Enligt Eva-Lis Sirén är medellönen i dag 27 000 kronor.

Talis görs i över 30 länder. I Sverige deltog omkring 3 500 lärare och rektorer. OECD konstaterar att graden av uppskattning – så som den uppfattas av lärarna – kan påverka både rekryteringen och vilja att vara kvar i yrket. Resultatet indikerar alltså mycket stora utmaningar för svensk del.

Dålig återkoppling

Rapporten pekar också på brist på återkoppling bland lärare på svenska högstadieskolor. En tredjedel har aldrig fått återkoppling på sin nuvarande arbetsplats, jämfört med ett Talis genomsnitt på tolv procent.

När återkoppling ges är det oftast rektor som står för den. Men Talis-rapporten påpekar att svenska rektorer har relativt lite erfarenhet av undervisning och deras arbetsdagar består till mer än hälften av administrativa uppgifter.

Det betyder inte att den typiska svenska rektorn saknar erfarenhet. Hon, för det är oftast en hon, har sju års erfarenhet som rektor och 14 års erfarenhet av undervisning. I hela Talis-gruppen är siffrorna nio respektive 21 år.

Färre elever än snittet

Talis visar också hur lärare fördelar sin tid. Både i Sverige och i gruppen Talis-länder kan cirka 80 procent av en vanlig lektion ägnas åt undervisning. I svenska klassrum går 11 procent av tiden åt till att hålla ordning, vilket är något mindre än Talis-snittet på 13 procent.

Återstående tid går till administrativa uppgifter.

En svensk högstadielärare undervisar, enligt Talis, klasser på i snitt 21 elever. Det är färre än det internationella snittet på 24 elever. Antal år i yrket för den svenska läraren är i snitt 16, vilket är detsamma som det internationella snittet.

Men Talis pekar på att erfarna lärare är underrepresenterade på skolor i socialt utsatta områden.

Frånvaro och sena ankomster är inget ovanligt bland högstadieelever, men i Sverige och Finland är det mest utbrett, enligt rapporten.

På punkterna fusk, vandalisering, fysiskt våld mellan elever och droger ligger Sverige lägre än det internationella snittet.

Däremot ligger Sverige högre än snittet vad gäller verbala kränkningar. Rankningarna är baserade på rektorernas skattningar.

Skolverket: Dystert och oroväckande

"Det är dystert och oroväckande att Sverige är det land där lärarna är mest missnöjda med yrkesvalet av alla lärare i undersökningen. Nu måste staten, kommunerna, friskolorna, rektorerna och lärarna arbeta tillsammans för att läraryrket ska bli mer attraktivt", säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Ekström framhåller också att det redan i dag råder stor brist på behöriga lärare på viktiga områden.

"Om läget inte ska förvärras måste vi agera".

Skolverket drar också slutsatsen att rektorerna måste få resurser och förutsättningar för att ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolorna.

"Det gäller att fokusera på det som kan höja kvalitén i undervisningen. Det betyder att vi bör inrikta kompetensutvecklingen så att den kan resultera i ändrad undervisning, att vi bör öka inslaget av återkoppling och kollegialt samarbete kring undervisningen", säger Anna Ekström.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!